JHL: Regeringens reformer försämrar anställningsskyddet och ökar osäkerheten
Fackförbundet JHL motsätter sig regeringens förslag på ändringar i arbetslivslagstiftningen. Reformerna försämrar arbetstagarnas ställning och skyfflar över arbetsgivarnas risker till arbetstagarna utan godtagbara grunder.
Enligt JHL:s branschchef Mari Keturi ökar den större friheten att sluta visstidsavtal osäkerheten och risken för diskriminering.
– Förslaget om att godta under ett år långa visstidsavtal utan motiveringar är onödigt och skadligt. Den nuvarande lagstiftningen möjliggör redan omfattande bruk av visstidsanställningar. Finland hör till de EU-länder som har allra flest visstidsanställningar. Reformen gör dem ännu vanligare.
– Visstidsanställningar hopar sig i synnerhet inom kvinnodominerade branscher. Osäkra anställningsförhållanden påverkar arbetstagarnas försörjning negativt, gör det svårare att planera framtiden och ökar risken för graviditetsdiskriminering. I praktiken omvandlar förslaget visstidsanställning till en förlängd prövotid.
Keturi förutspår att reformen alltmer kommer att öppna dörren för kedjor av visstidsanställningar.
– Visstidsavtal utan motiveringar skulle även godkännas i sådana uppgifter där behovet av arbetskraft är permanent. Den nuvarande lagstiftningen eftersträvar att förhindra att visstidsanställningar kedjas på detta vis. Möjligheten att förnya ett visstidsavtal två gånger under ett och samma år är i sig att kedja visstidsavtal.
Kortare anmälningstider vid permittering överför risker till arbetstagarna
Keturi konstaterar att det är en oskälig försämring att arbetsgivaren i fortsättningen kan meddela om permittering sju dagar i förtid i stället för de tidigare 14.
– Anmälningstiden för permitteringar är redan nu kort. Situationer som på riktigt är så akuta att de inte går att förutse med två veckors varsel är ovanliga.
Anmälningstidens centrala syfte är att ge arbetstagaren en möjlighet att förbereda sig på inkomstbortfall. Detta skydd vill man nu försämra, fastän permitteringsförfarandet redan har gjorts snabbare med tidigare lagändringar. Redan nu är permittering en flexibel åtgärd för arbetsgivare, och reformen överför företagarriskerna alltmer till arbetstagarna.
– Särskilt problematiskt är förslaget att man med lokala avtal skulle kunna kringgå kollektivavtalens bättre bestämmelser. Det bryter ned kollektivavtalens ställning som tryggare av minimianställningsvillkoren.
Keturi säger att förslaget att slopa återanställningsskyldigheten för företag med under 50 anställda allvarligt försämrar uppsagdas ställning.
– Återanställningsskyldigheten förhindrar arbetsgivare från att använda produktions- och ekonomiska uppsägningsgrunder för att byta arbetstagare. Om skyldigheten slopas kan arbetsgivaren säga upp någon och anställa en annan utan skyldighet att erbjuda arbetet åt den tidigare uppsagda. Risken är särskilt hög för äldre och partiellt arbetsförmögna arbetstagare.
– Det är svårt att motivera varför den uppsagda inte skulle ha förtur till samma arbete om behovet av arbetskraft finns igen om bara ett par månader. Återanställningsskyldigheten orsakar inte arbetsgivaren någon betydande administrativ belastning.
Mer information:
Mari Keturi, branschchef, 050 461 9315