För förtroendemän

Före arbetskraftsminskningar (uppsägningar, permitteringar, överföringar till anställning på deltid) måste arbetsgivaren föra samarbetsförhandlingar. Lagarna förpliktar arbetsgivaren att förhandla med arbetstagarna, men tyvärr krävs inte att parterna är eniga om förhandlingarnas resultat.

Parter i förhandlingarna är arbetsgivaren och personalens representanter (oftast förtroendemän eller förtroendeombud). Förhandlingarna kan genomföras också som ett så kallat gemensamt möte.

Uppsägning, permittering eller överföring till anställning på deltid som gäller en eller flera enskilda arbetstagare kan behandlas mellan arbetstagaren eller arbetstagarna och arbetsgivaren. Arbetstagaren har i dessa fall alltid rätt att kräva att förhandlingar om ett ärende som gäller hen också ska föras mellan hens företrädare och arbetsgivaren.

Samarbetsförhandlingarna inleds med att arbetsgivaren lägger fram ett förhandlingsförslag.

• Det skriftliga förhandlingsförslaget måste läggas fram senast fem kalenderdagar innan förhandlingarna inleds.

Under dessa dagar har förhandlingsparterna tid att förbereda sig för förhandlingarna. Denna tid inberäknas inte den egentliga förhandlingstiden, om inte annat har avtalats i kollektivavtalet.

I samarbetslagen finns bestämmelser om förhandlingsförslagets form och minimikrav för dess innehåll.

I lagen och i en del kollektivavtal fastställs minimilängder för förhandlingar som syftar till att minska arbetskraften.

Förhandlingarna tar 14 dagar om följande kriterier uppfylls:

• De uppsägningar, permitteringar eller överföringar till deltid som arbetsgivaren planerar berör färre än tio arbetstagare.
• Arbetsgivaren överväger att permittera minst tio arbetstagare för högst 90 dagar.

Förhandlingarna tar sex veckor om följande kriterier uppfylls:

• De uppsägningar, permitteringar för över 90 dagar eller överföringar till anställning på deltid som arbetsgivaren planerar gäller minst tio anställda.

I förhandlingstiden medräknas också den första förhandlingsdagen.

Arbetsgivaren ska inom en skälig tid efter förhandlingarna presentera en allmän utredning över vilka beslut man på basis av förhandlingarna kommer att överväga. Om nedskärningsbehovet berör ett högt antal anställda, kan med skälig tid avses högst några veckor.

Arbetsgivaren har ingen lagstadgad skyldighet att föra protokoll av förhandlingarna.

Protokollet har emellertid en central betydelse för den senare bedömningen av förhandlingarnas innehåll och uppfyllnad av förhandlingsskyldigheter. Därför ska personalens representant eller förhandlingsparten be att protokoll förs. Den mest ändamålsenliga tidpunkten att framföra denna begäran är i början av förhandlingarna.

Det är bäst att redan på förhand komma överens om justering av protokollet och om hur protokollet sänds till parterna. Det bästa lösningen är oftast att parterna kommer överens om att protokollet från det föregående mötet sänds till bägge parter senast en dag före följande möte.

Av protokollet ska framgå åtminstone följande ärenden:

• tidpunkten för förhandlingarna
• vilka som deltagit i dem
• förhandlingsresultatet
• deltagarnas eventuella avvikande ställningstaganden.

Parterna kan diktera sina synpunkter i protokollet eller foga färdiga begäran om upplysningar till det. I protokollet kan också antecknas att begäran om upplysningar eller kommentarer fogas till protokollet i efterhand. På detta sätt kan ingen i ett senare skede påstå att ärendet inte har nämnts i förhandlingarna.

Även bilagor till protokollet bör styrkas. Med underskrifterna styrker parterna att förhandlingarnas gång, de behandlade ärendena och parternas syner är korrekt antecknade i protokollet.

Ärenden som ska förhandlas om är grunderna för och verkningarna av de planerade åtgärderna, en handlingsplan eller handlingsprinciper för och alternativ till personalnedskärningarna samt lindring av följderna av minskningen för arbetstagarna.

Efter att man behandlat grunderna för och verkningarna av de planerade åtgärderna ska det stå klart

• vilket arbete som minskar och varför
• hur mycket arbetet estimeras minska
• under vilken tidsperiod minskningen kommer att ske
• eventuella ändringar i produktionen
• eventuella överlappningar i arbetsuppgifterna
• vart arbetet flyttas, om det flyttas
• om verksamheten ger vinst eller förlust, på vilka siffror och kalkyler sparbehovet grundar sig
• tillräckligt klara och noggranna uppgifter om de ekonomiska grunder och den ekonomiska situationen
• grunderna för omställning av arbetet
• grunderna för kostnadsnedskärningarna
• i vilken mån det är motiverat eller nödvändigt att minska arbetskraften.

När man utrett personalnedskärningarnas grunder och verkningar bör man förhandla om alternativ för att begränsa personalnedskärningarna. I samarbetsförhandlingarna bör man också sträva efter att lindra följderna av minskningen för arbetstagarna och utreda om och hur uppsägningarna kan undvikas.

Om samarbetsförhandlingarna gäller uppsägningar ska ändringarna i personal- och utbildningsplanen som krävs i samarbetslagen göras redan i samband med förhandlingarna. I förhandlingarna ska man behandla i synnerhet följande frågor:

• möjligheter till utbildning och omplacering
• arbets- och arbetstidsarrangemang.

Andra frågor som kan utredas är till exempel antalet personer som är intresserade av frivillig övergång till deltidsarbete, studieledighet eller motsvarande arrangemang.

Permittering på deltid innebär förkortning av den dagliga arbetstiden eller arbetstiden per vecka.

Om orsaken för permitteringen är en temporär minskning av arbetsbehovet, kan permitteringen i regel göras för högst 90 dagar. Om permitteringsgrunderna är varaktiga, kan deltidspermitteringen gälla tills vidare.

Personer som är deltidspermitterade kan få jämkad inkomstrelaterad dagpenning. Det betyder att arbetsinkomsterna sammanjämkas med dagpenningen. Jämkad inkomstrelaterad dagpenning kompletterar utkomsten när lönen sjunker på grund av deltidspermittering. Mer information om jämkad inkomstdagpenning på JHL arbetslöshetskassans webbplats.

Visstidspermittering kan tillämpas när det handlar om en temporär minskningen av arbetsbehovet och situationen kan estimeras vara i högst 90 dagar. Även i dessa situationer krävs att arbetstagaren inte kan omplaceras eller omskolas till nya uppgifter.

Om visstidspermitteringen är på heltid och ingen arbetsplikt råder kan den permitterade ansöka om inkomstrelaterad dagpenning. Deltidspermitterade kan ansöka om jämkad inkomstdagpenning. Mer information finns på JHL arbetslöshetskassans webbplats.

För att kunna permittera en arbetstagare tills vidare krävs att arbetsgivaren har en ekonomisk eller produktionsmässig uppsägningsgrund. Arbetstagaren kan permitteras tills vidare om det till buds stående arbetet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller av orsaker i samband med omorganisering av arbetsgivarens verksamhet har minskat väsentligt och varaktigt, och arbetstagaren inte kan omplaceras eller omskolas på ett sätt som kan anses skäligt.

Personer som är permitterade tills vidare kan ansöka om inkomstrelaterad dagpenning och deltidspermitterade kan ansöka om jämkad inkomstdagpenning. Mer information finns på JHL arbetslöshetskassans webbplats.

Huvudregeln är att anställda med visstidsanställning (inklusive läroavtalsförhållanden) inte kan permitteras.

Arbetsavtalslagen 5:2 § innehåller ett undantag till huvudregeln. Enligt paragrafen får arbetsgivaren permittera en visstidsanställd arbetstagare om arbetstagaren är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren.

Enskilda arbetstagare ska inte komma överens om sin egen permittering! Det finns en risk att arbetslöshetskassan (på basis av AN-byråns utlåtande) nekar arbetstagaren rätt till arbetslöshetsdagpenning, eftersom personen själv kommit överens om sin arbetslöshet.

Förtroendemannen kan förhandla med arbetsgivaren om tidpunkten för permitteringar osv. i samband med samarbetsförhandlingarna. Förhandlingar ska föras, men arbetsgivaren bär ansvaret för besluten och permitteringarna.

På arbetsplatser inom privata sektorn med under 20 anställda iakttas inte samarbetslagen utan arbetsavtalslagens bestämmelser. Arbetsgivaren har inte förhandlingsskyldighet utan skyldighet att framföra en utredning om grunderna för permitteringen samt permitteringens beräknade omfattning, genomförandesätt, begynnelsetidpunkt och längd. Ifall permitteringen inriktas på flera arbetstagare kan utredningen ges arbetstagarnas representant eller till arbetstagarna gemensamt. Före permitteringsmeddelandet ska arbetsgivaren ordna ett tillfälle för arbetstagarna eller deras representant att bli hörda (arbetsavtalslagen, 5 kap. 3 §).

Kontrollera vad som kommit överens om saken i kollektivavtalet på din arbetsplats och arbetsavtalslagen.

Arbetsgivaren ska personligen meddela arbetstagaren senast 14 dagar innan permitteringen börjar. Om meddelandet inte kan ges arbetstagaren personligen, får det skickas per brev eller elektroniskt med iakttagande av samma tidsgräns. I meddelandet ska nämnas grunden för permitteringen, begynnelsetidpunkten och permitteringens längd eller uppskattade längd.

Meddelande behöver inte ges om arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön till arbetstagaren för hela permitteringstiden på grund av annan frånvaro från arbetet.

Meddelandet ska delges en representant för de arbetstagare som permitteras.

Kontrollera vad som har avtalats om saken i ditt kollektivavtal, samarbetslagen, kyrkans samarbetslag eller arbetsavtalslagen.

Anmäl dig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) senast den första dagen av permitteringen. Lättast gör du det genom att logga in på TE-tjänsternas webbplats, Mina e-tjänster.

Dagpenning kan utbetalas först efter självrisktiden, dvs. då du varit permitterad totalt under en tidsperiod som motsvarar sju hela arbetsdagar under högst åtta kalenderveckor i följd.

Skicka din första ansökan tidigast på söndagen efter självriskperioden. Man ansöker alltid om dagpenning retroaktivt.

OBS. Du måste ansöka om arbetslöshetsdagpenning senast inom tre månader från den dag som ansökan om dagpenning gäller.

Noggrannare anvisningar finns på JHL arbetslöshetskassans sida Ansökningsanvisning för permitterade.

Arbetsbok för behandling av tolknings- och konfliktfrågor i tjänste- och arbetskollektivavtal enligt det Kommunala huvudavtalet. Arbetsboken kan användas som en modell och checklista när man behandlar konfliktfrågor. Spara arbetsboken för att redigera den och fylla i den.