Strejker

På den här sidan samlar vi information och anvisningar om JHL:s strejker.

Bli medlem i JHL och motsätt dig att arbetslivet skrotas

Fackförbundet JHL tar hand om sina medlemmars anställningsvillkor, med olika stridsåtgärder om så behövs. Fackförbundet är din trygghet när det stormar i arbetslivet. Anslut dig redan innan en strejk börjar, så kan du delta och få strejkbidrag.

JHL:s Vägande Skäl-strejker 2023–2024

JHL protesterar mot regeringens brutala nedskärningar med Vägande Skäl-strejker. Vi är tvungna att försvara våra medlemmars arbetsvillkor även med andra stridsåtgärder. Det är dags också för dig att handla. Kom med och kämpa för det finländska arbetslivet! De aktuella stridsåtgärderna finns listade på VägandeSkäl-sidan.

Strejkanvisningar till medlemmarna

Att förbereda sig för strejken, strejka och återvända till arbetet

I strejkvarslet meddelas alltid vilket arbete strejken berör. JHL:s strejkbeslut är förpliktande för medlemmarna.

I strejkvarslet meddelas alltid klockslag för när strejken börjar och arbetet ska läggas ner. Arbetstagarna ska inte gå till arbetsplatsen efter att strejken har börjat.

Varken andra JHL-medlemmar, medlemmar i andra fackförbund eller oorganiserade arbetstagare får utföra strejkbelagt arbete.

Strejkbelagt arbete får inte utföras av inhyrd arbetskraft eller annan tillfällig arbetskraft. Enligt internationell praxis får bemanningsföretag inte förmedla arbetstagare till ett företag som är föremål för en laglig stridsåtgärd.

När man varslat om strejk är det inte längre möjligt att komma överens om att ta ut semester under den tid som strejken pågår.

Strejkförberedelser:

  • Jobba som vanligt enligt din arbetsskiftsförteckning ända tills strejken börjar.
  • Du får inte ”jobba in” arbete på förhand.
  • Du får inte heller lämna arbete ogjort före strejken.
  • Personliga ägodelar som du kan behöva under strejken ska du ta med dig från arbetsplatsen. Om arbetsgivaren kräver det, måste du överlämna dina personalförmåner (till exempel telefon eller dator).
  • Kontrollera att du har förtroendemannens och/eller strejkkommitténs kontaktuppgifter.
  • Följ med förbundets information: JHL:s webbsidor, kanaler i sociala medier, medlemsbrev och övrig information. Din förtroendeman ger dig mer information.
  • Kontrollera din medlemsinformation i mittJHL (e-postadress, telefonnummer, arbetsgivare, arbetsplats, yrke). Under strejken använder vi din privata e-postadress och ditt privata telefonnummer för kommunikation.
  • Rekommendera att också dina arbetskamrater som inte hör till något fackförbund ansluter sig som medlemmar i facket.
  • Följ förbundets anvisningar.
  • Delta i att övervaka strejken t.ex. som strejkvakt eller som vakternas medhjälpare.
  • Var beredd på att arbetsgivaren eventuellt kan skrida till påtryckningsåtgärder. Meddela i så fall förtroendemannen och/eller strejkkommittén om dem.
  • Delta i strejkmöten.
  • JHL:s medlemmar som inte är i strejk fortsätter att utföra endast sina egna arbetsuppgifter. Man ska inte utföra den strejkande personalens arbete.
  •  Följ med förbundets information.
  •  Kom ihåg att den enda information du kan lita på under strejken är den som kommer från förbundet.

Du ska inte utföra strejkbelagt arbete!

Arbetsgivaren får inte pressa dig på något sätt om du deltar i en stridsåtgärd som utlysts av fackförbundet.

JHL har förberett sig för motåtgärder. Du får mer information av förtroendemannen eller regionkontoret.

Återvänd till arbetet då strejken avslutats. Följ arbetsskiftsförteckningen eller avtalet om avslutande av strejken.

Parterna ingår ett avtal om avslutande av strejk där de kommer överens om åtgärder och förutsättningar för att avsluta strejken.

När strejken är över kan du ansöka om strejkbidrag.

Strejkbidrag

Du ansöker om strejkbidrag efter strejken. Ansökan görs i mittJHL. Du kan ansöka om strejkbidrag inom två månader från att strejken avslutades, därefter stängs systemet.

Strejkbidragets summa

Fackförbundet JHL beslutar om strejkbidragets summa separat för varje strejk. Vi informerar om summan i strejkmeddelandena vi skickar till medlemmarna. Kom ihåg att kontrollera att dina kontaktuppgifter i mittJHL är uppdaterade.

OBS! Om strejken varar en vecka betalas strejkbidrag för fem dagar. Det här beslutet gäller för alla enveckasstrejker som JHL utlyser.

Vem kan få strejkbidrag?

Bidraget betalas till medlemmar som berörs av strejken och har deltagit i strejken.
För att få bidraget måste följande villkor uppfyllas:

  • Personen har anslutit sig som medlem innan strejken började och åtminstone den första medlemsavgiften måste vara betald innan strejkbidrag kan betalas.
  • Också ”gamla medlemmars” medlemsavgift ska vara betald.
  • Medlemmen ska följa JHL:s beslut och anvisningar.

För dem som har anslutit sig strax före strejken kan ansökan om strejkbidrag synas i mittJHL först något senare på grund av det stora antalet medlemsansökningar.

När betalas strejkbidraget?

Strejkbidraget betalas till ditt konto så fort som möjligt när vi fått din ansökan. Vi behandlar kontinuerligt ansökningar om strejkbidrag.

Kom ihåg att bidraget inte betalas automatiskt, utan du måste ansöka om det. Ansökan kan du göra i mittJHL i två månader efter att strejken slutat.

Strejkbidrag betalas inte

  • för arbetsdagar/arbetsskift som utförts med arbetstillstånd eller som nödarbete
  • om personen anslutit sig till JHL under pågående strejk.

Att ansöka om strejkbidrag på felaktiga grunder är bedrägeri.

Beskattning av strejkbidraget

Strejkbidraget är skattepliktig inkomst till den del som det överstiger 16 euro per dag (Inkomstskattelagen 88 §, skatteförvaltningens beslut). Du behöver inte skicka ditt skattekort. JHL betalar ut strejkbidrag en gång i veckan efter att strejken avslutats. Förbundet meddelar summan av de betalda strejkbidragen till skatteförvaltningen.

Så här ansöker du om strejkbidrag via mittJHL

Logga in i mittJHL, välj ”Strejkunderstöd ansökan” nere till vänster. Fyll i din bankförbindelse, kryssa för dina strejkdagar, bekräfta att uppgifterna är korrekta och klicka på spara. Därefter överförs ansökan att granskas och godkännas av föreningen, varefter den går till betalning. Bidrag utbetalas en gång i veckan.

Om du inte tidigare har loggat in i mittJHL, läs anvisningarna här.

Medlemmar i andra FFC-anslutna fackförbund

Medlemmar i andra fackförbund än JHL som deltar i en strejk som har utlysts av JHL ansöker om strejkbidrag via en nätlänk. Du får nätlänken för att ansöka om bidrag från JHL:s regionkontor på strejkområdet ifråga.

Vanliga frågor om strejker

En politisk strejk är en strejk som ett fackförbund kan utlysa när det första och främsta målet inte är att påverka kollektivavtalen eller arbetsgivarna, utan strejken gäller politiska eller samhälleliga målsättningar. Att delta i en politisk strejk är ett godtagbart skäl att vara frånvarande, och arbetsgivaren kan inte rikta konsekvenser mot arbetstagarna för att de deltar i en politisk strejk. Tjänstemän kan inte delta i politiska strejker.

#VägandeSkäl-strejkerna är politiska strejker i protest mot regeringsprogrammets försämringar av arbetslivet, arbetslöshetsskyddet och arbetstagarnas utkomst. Läs mer på vår Vägande skäl-sida.

Du får inte lön för strejktiden. Eventuella förfallna löner och andra fordringar som grundar sig på arbetsförhållandet betalas emellertid på de vanliga lönedagarna även under strejken. Under strejkdagarna har du inte heller rätt till de naturaförmåner som arbetsgivaren erbjuder, till exempel lunchsedlar.

Du kan få strejkbidrag om du hör till fackförbundet och har betalat dina medlemsavgifter. Om strejken varar i till exempel en vecka (t.ex. från måndag till söndag eller tisdag till måndag) betalas strejkbidrag i regel för fem dagar. Förutsättningen för att få strejkbidrag är att du följer fackförbundets beslut och anvisningar. Förbundsstyrelsen beslutar om strejkbidragets belopp separat för varje strejk. Du kan ansöka om strejkbidrag inom 2 månader efter att strejken har slutat.

Du hittar noggrannare information om betalningen av strejkbidrag på sidan Strejker och andra stridsåtgärder.

Får jag strejkbidrag om jag ansluter mig till JHL?

Du får strejkbidrag om du har anslutit dig till förbundet innan strejken börjar. Använd den elektroniska anslutningsblanketten, så syns anslutningstiden exakt. Du måste ha betalt minst din första medlemsavgift innan strejkbidrag kan betalas. Du får anvisningar för betalning av medlemsavgiften när ditt medlemskap har bekräftats.

Om du inte normalt utför arbetet i fråga, ska du inte heller göra det under strejken. Meddela din chef att du inte utför strejkbelagt arbete. Om chefen pressar dig ska du kontakta din förtroendeman eller regionkontoret.

Utför inte strejkbelagt arbete!

Läs också anvisningarna för vad du ska göra om ett annat förbund inleder stridsåtgärder.

Nej. Utgångspunkten är att alla JHL-anslutna arbetstagare på arbetsplatsen deltar i strejken. Strejkbeslutet är ett organisationsbeslut (= fattat av förbundets beslutande organ) och bindande för alla medlemmar. Du behöver inte personligen underrätta din chef om att du deltar i strejken. Att delta i strejker är din lagstadgade rättighet.

Arbetsgivaren får inte utöva påtryckning på eller pressa arbetstagare som deltar i en stridsåtgärd som ordnas av fackförbundet. Alla arbetsgivarens motåtgärder ska avvärjas, falska rykten ska dementeras och du ska omedelbart meddela din förtroendeman om det förekommer motåtgärder. Förtroendemannen meddelar det vidare till regionkontoret.
Du får mer information av din förtroendeman eller från regionkontoret.

Nej, du har ingen skyldighet att berätta för din chef om du är medlem i ett fackförbund eller inte. Medlemskap i fackförbund är en särskilt känslig personuppgift som skyddas noggrant med dataskyddsförordningen. Om dataskyddet äventyras på din arbetsplats, meddela genast regionkontoret.

Alltid strejkar inte alla arbetstagare på arbetsplatsen, men de ska inte heller utföra strejkbelagt arbete. Förbundet meddelar i sitt strejkvarsel vilka som berörs av strejken.

Det viktiga är att JHL:s medlemmar som inte är i strejk fortsätter att utföra endast sina egna arbetsuppgifter. De ska inte utföra den strejkande personalens arbete.

De som är på jobb ska vägra utföra de strejkandes arbetsuppgifter, till exempel genom att ändra sina uppgifter eller byta skift.

Utför inte strejkbelagt arbete!

Hur strejken avgränsas är JHL:s beslut. Strejkbelagda arbetsuppgifter är i regel strejkbelagda oavsett vem som utför dem. Utgångspunkten är att arbetarskyddsfullmäktiga som omfattas av strejken ska delta i den om deras arbete är strejkbelagt. När strejken avgränsas är det emellertid bra att beakta att en arbetarskyddsfullmäktig representerar alla arbetstagare på arbetsplatsen, oavsett om de är fackanslutna eller inte. En JHL-medlem som är arbetarskyddsfullmäktig på sin arbetsplats representerar inte bara JHL:s medlemmar på arbetsplatsen. Under strejken är alltså vissa av arbetstagarna hen representerar i strejk, och vissa inte. Med tanke på arbetarskyddsuppgifternas samarbetskaraktär skulle det vara viktigt att se till att arbetstagarna har en representant inom arbetarskyddssamarbetet även under strejken.

De flesta arbetarskyddsfullmäktiga sköter sin förtroendeuppgift vid sidan om sitt eget arbete så att en del av deras arbetstid är s.k. befrielsetid. Under arbetsbefrielsen sköter de sin samarbetsuppgift. Resten av arbetstiden utför arbetarskyddsfullmäktiga de uppgifter som står i arbetsavtalet.

Om en arbetarskyddsfullmäktigs eget arbete omfattas av strejken, ska hen strejka. Då sköter vice arbetarskyddsfullmäktigen det nödvändiga arbetarskyddssamarbetet under strejken. Om alla vice arbetarskyddsfullmäktiga hör till fackförbundet som är i strejk och deras arbete omfattas av strejken, strejkar de alla. I så fall måste man komma överens om hur man ska sköta arbetstagarnas representation i arbetarskyddssamarbetet om ett nödvändigt behov uppstår under strejken (t.ex. deltagande i en arbetarskyddsinspektion). Arbetarskyddsfullmäktiga kan även behövas till exempel på grund av arbetsgivarens motåtgärder.

Arbetarskyddsfullmäktiga som är helt befriade från arbete, dvs. har arbetarskydd som huvudsyssla, arbetar enbart med arbetarskyddssamarbete. De sköter sin förtroendeuppgift även under arbetskonflikten och ska vara anträffbara för dem de representerar.

Det lönar sig att höra till det fackförbund som förhandlar om kollektivavtalet för din bransch. Om du jobbar inom någon av JHL:s avtalsbranscher som är i strejk och du är medlem i ett FFC-anslutet fackförbund, får du strejkbidrag. Kontrollera om ditt fackförbund är FFC-anslutet.

Om det är fråga om en strejk som JHL har beslutat om, ansöker medlemmar i andra FFC-anslutna förbund om strejkbidrag från JHL.

Efter strejkvarslet är det inte längre möjligt att komma överens om att ta ut semester under strejktiden. Du kan inte inleda din semester under en strejk som redan pågår. Om din semester har börjat före strejken, fortsätter den trots strejken. Då är du alltså på semester och inte i strejk. Arbetsgivaren ska betala lön som normalt för semestern.

Om strejken fortsätter efter din semester ska du meddela arbetsgivaren att du kommit tillbaka från semestern och går i strejk – annars kan frånvaron tolkas som så kallad olovlig frånvaro. Det lönar sig att meddela arbetsgivaren skriftligt.

Semesterdagar som hållits under strejken beaktas som dagar i arbete när semesterrätten räknas ut, så för de dagarnas del intjänar du semester.

Om strejken börjar före en fastställd semestern inleds, annulleras semestern automatiskt. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda den annullerade semestern senare. Om din semester fortsätter efter att strejken avslutats, inleder du din semester då.

Varken tidpunkten när semestern fastställs eller strejkvarslet avgör om du är i strejk eller på semester. Det som avgör är vilkendera – strejken eller semestern– som helt konkret inleds först. Detta kallas för tidsprioritetsprincipen.

I det här exemplet ska personen gå i strejk. Efter strejken inleder personen genast sin semester.

En tjänsteinnehavares/tjänstemans semester kan flyttas eller en påbörjad semester avbrytas om det är nödvändigt på grund av vägande skäl som gäller bruk av offentlig makt, eller för att sköta lagstadgade uppgifter som anknyter till hälsa eller säkerhet. En strejk är inte ett vägande skäl som berättigar arbetsgivaren att flytta semestern, men om strejken leder till ett behov av skyddsarbete kan det vara ett vägande skäl.

Om du har kommit överens om ett besök hos företagshälsovården och bokat det före strejken är det osannolikt att arbetsgivaren förbjuder besöket. När det gäller sjukdomar som börjar under strejken kan arbetsgivaren förbjuda användningen av företagshälsovårdstjänster.

Om din sjukfrånvaro har börjat före strejken, fortsätter den trots strejken. Du är alltså sjukledig, inte i strejk, och har rätt till lön för sjukdomstid enligt ditt kollektivavtal. Det lönar sig att lämna in läkarintyget över sjukdomen till arbetsgivaren innan strejken börjar.

Om strejken har börjat innan du insjuknar, är du i strejk och har inte rätt till lön för sjukdomstiden. Då måste du själv ansöka om sjukdagpenning från Fpa.

Om du fortfarande är arbetsoförmögen när strejken avslutas har du rätt till lön för sjuktid enligt ditt kollektivavtal.

Om du är i strejk lönar det sig alltid för dig att skaffa ett läkarintyg genast när du blir sjuk.

Lediga dagar som förkortar arbetstiden, s.k. pekkanendagar, går inte åt under strejken. Du har rätt att få ny ledighet efter strejken. Ledigheten ska ges som lediga dagar eller enligt lokalt avtal som ersättning för inkomstbortfall.

Detta gäller även om utjämningsperioden för att hålla de lediga dagarna löper ut.

Inte om du inte står i ett anställningsförhållande till din praktikplats.

Kom ihåg att din arbetspraktik inte får användas för att bryta strejken. Du ska inte utföra arbete som blir ogjort till följd av arbetskonflikten.

En studerandes ansvar är annorlunda än arbetstagarens ansvar. Som studerande får till exempel du inte lämnas ensam under ett arbetsskift.

Försäkra dig om saken genom att fråga din förtroendeman eller regionkontoret. Förbundet meddelar separat huruvida beredskapsarbete omfattas av strejken.

Kontakta regionkontoret. Du har varken skyldighet eller rätt att utföra strejkbelagt arbete.

Ja, det kan du, om vikariatet inte omfattas av arbetskonflikten. Kom emellertid ihåg att också vikariat berörs av övertids- och/eller skiftbytesförbud.

Strejken påverkar inte de förmåner som Keva betalar om arbetsprövningen avbryts för en kort tid på grund av strejken. Om arbetsprövningen avbryts för en månad eller längre än så, avbryts betalningen av förmåner. Mer information får du av Keva.

Om strejken är förbundets beslut, är den bindande för medlemmarna. Strafflagen förbjuder arbetsdiskriminering, så arbetstagare får inte behandlas ojämlikt för att de deltar i en strejk.

Kontakta din förtroendeman om arbetsgivaren kommer med sådana hotelser. Vi förhåller oss allvarligt till och utreder varje hotelse. Bli inte ensam med hotelserna.

JHL:s styrelse kan också besluta om blockad eller bojkott mot ett företag som rekryterar utomstående eller temporär arbetskraft under strejker, genom påtryckning försöker tvinga arbetstagare att utföra strejkbelagt arbete, ändrar på tidigare meddelade arbetsskift på grund av strejk eller hotar att behandla arbetstagare ojämlikt beroende på om de deltar i strejken eller inte.

Att delta i en strejk som baserar sig på fackförbundets beslut ger inte arbetsgivaren rätt att häva eller säga upp arbetsförhållandet, avsluta arbetsförhållandet under prövotiden eller säga upp en visstidsanställning. Arbetsgivaren får inte heller diskriminera en arbetstagare som deltar i en strejk t.ex. i beslut som gäller arbetstimmar, arbetstider eller löneförhöjningar (strafflagen 47 kap.).

Naturligtvis inte.  En arbetskonflikt är alltid en tvist mellan fackförbundet och arbetsgivaren. Förbundet fungerar alltid som medlemmarnas företrädare gentemot arbetsgivaren.  Om det blir omöjligt att föra en saklig diskussion om strejken på arbetsplatsen, räcker det att du säger att strejken är förbundets beslut och att du som medlem i förbundet är förpliktad att följa de gemensamma besluten. Strejken får inte ha några som helst personliga konsekvenser för dig.

Osakligt uppförande av alla slag är förkastligt. Ta kontakt med din egen förtroendeman eller regionkontoret om du upplever hot av något slag.

Det lönar sig absolut att bli medlem i facket. Endast fackmedlemmar har rätt att använda fackförbundets tjänster, också under strejken, och strejkbidrag betalas endast till medlemmar. Bli medlem!

Ja, det kan du.

Gå till arbetet som vanligt enligt arbetsskiftsförteckningen och var tillgänglig för din arbetsgivare.

Utför inte strejkbelagt arbete!

Skyldigheten att utföra skyddsarbete gäller endast tjänsteinnehavare. Arbetsgivaren ska utfärda sin arbetsorder skriftligt. Om du har ett arbetsavtalsförhållande och du beordras att utföra skyddsarbete kan du vägra utföra det. Ta kontakt med din förtroendeman eller med ditt regionkontor om du inte har någon förtroendeman.

Tjänsteinnehavare kan strejka lagligt om strejken grundar sig på förbundets eller föreningens beslut.

Tjänstemän och tjänsteinnehavare har emellertid begränsad strejkrätt. De får inte delta i sympati- och demonstrationsstrejker och inte heller i övertids- och skiftbytesförbud. De kan inte heller delta i politiska strejker.

Tjänsteinnehavare är skyldiga att utföra skyddsarbete också vid tiden för arbetskonfliktsåtgärder. Med skyddsarbete avses arbete som är nödvändigt för att fara för medborgares liv eller hälsa ska kunna förhindras eller för att sådan egendom som speciellt utsätts för fara till följd av arbetskonflikten ska kunna skyddas.

Tjänstetvistnämnden avgör om den varslade arbetskonflikten är farlig för samhället. Då måste nämnden i sitt beslut uppmana till att helt avstå från deltagande i arbetskonflikten eller begränsa deltagandet på ett sätt som framgår ur beslutet.

Under andra fackförbunds arbetskonflikter är tjänsteinnehavare endast skyldiga att uppfylla sin tjänsteplikt.

I strejkvarslet definieras de uppgifter som kan äventyra liv och/eller hälsa om de lämnas ogjorda. Dessa uppgifter omfattas inte av strejkvarslet. Efter strejkvarslet för förtroendemännen vid behov lokala förhandlingar.

Om din familjeledighet har inletts före strejken får du lön för familjeledigheten i enlighet med ditt arbets- och tjänstekollektivavtal. Om du inleder din familjeledighet under strejken ska du själv ansöka om dagpenning från FPA för de familjeledighetsdagar som sammanfaller med strejken. För dessa dagar betalas inte strejkbidrag.

Lagstadgad föräldraledighet räknas som dagar i arbete och intjänar semester oavsett strejkens tidpunkt.

Om arbetslösheten börjar före strejken, påverkar strejken inte utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning. Strejken påverkar inte heller arbetslöshetsdagpenningen vid permitteringar, om permitteringsmeddelandet har kommit före strejkvarslet och permitteringen börjar före strejken börjar.

Nej, eftersom rätten till studieledighet baserar sig på lagen om studieledighet. Din studieledighet kan alltså inte annulleras, du kan vara studieledig trots strejken. Din studieledighet är oavlönad om du inte kommit överens om annat.

Under din studieledighet är du inte berättigad till strejkbidrag.

Om du har beviljats behovsprövad ledighet innan strejken börjar, kan ledigheten inte annulleras på grund av strejken. Du håller din ledighet trots strejken och har inte rätt till strejkbidrag. Om du är ledig utan lön är du inte heller berättigad till lön.

Du kan delta i utbildning även under strejken om

  • utbildningen varit överenskommen före strejkvarslet
  • utbildningen inte sker på arbetsplatsen
  • utbildaren inte är en representant för arbetsgivaren
  • utbildningen inte innebär övertidsarbete
  • utbildningen gäller yrkesbehörighet som är en förutsättning för att du ska kunna sköta dina arbetsuppgifter eller anknyter till ett förtroendeuppdrag.

En lockout är en av arbetsgivarens stridsåtgärder, och innebär att arbetsgivaren hindrar arbetstagarna från att komma till jobbet och avbryter lönebetalningen.

En strejkvakt är en person som övervakar att strejken genomförs. Strejkvaktens uppgift är att uppmana alla som försöker komma till arbetsplatsen för att utföra strejkbelagt arbete att lämna arbetsplatsen. Strejkvakterna håller ordning utanför den strejkbelagda arbetsplatsen, delar ut strejkmeddelanden och följer med arbetsgivarens agerande.

Strejkvakterna ska vara tillförlitliga och lugna personer. Uppgiften kräver gott tålamod och förmåga att behålla fattningen också i svåra situationer. Strejkvakten är föreningens representant och därmed också strejkare. Hen har inte rätt att gå till arbetsplatsen, vistas på arbetsplatsens område eller att använda arbetsgivarens arbetsredskap.

Ta kontakt med din förtroendeman eller med regionkontoret om du vill bli strejkvakt.

Strejkkommittéernas karaktär och verksamhetsfält beror alltid på strejkens karaktär. Strejkkommittéerna kan vara regionala, lokala eller arbetsplatsspecifika. Strejkkommittén leder strejken inom sitt verksamhetsfält och sköter uppgifter i anslutning till strejken. Till exempel håller en lokal strejkkommitté kontakt med förtroendemännen och kontaktpersonerna på de strejkbelagda verksamhetsställena.

Lita endast på information som kommer via fackförbundet och strejkorganisationen. Kontakta alltid först din förtroendeman. Om din förtroendeman inte kan hjälpa dig, ska du kontakta ditt regionkontor. Följ förbundets kommunikation på vår webbplats och i sociala medier.

JHL:s allmänna konfliktguide hjälper föreningar och samorganisationer upprätthålla strejkberedskapen och genomföra strejken. Guiden förklarar begreppet strejk, ger insyn i strejkorganisationen och redogör för strejkers konsekvenser och verkningar. JHL:s konfliktguide