Riksdagsvalet 2027 – för ett bättre arbetsliv och ett slut på otryggheten

JHL vill delta i att bygga upp Finlands framtid, och vi tar en aktiv roll i debatten inför riksdagsvalet. Tillsammans kan vi välja beslutsfattare som erbjuder ett alternativ till nedskärningslinjen. Ett bättre arbetsliv är möjligt!

Ett urval av våra mål:

• bättre arbetssäkerhet
• stöd för allas arbetsförmåga och en bättre ställning för partiellt arbetsförmögna
• större lönetransparens
• rättsskydd mot diskriminering.
• smidigare sammanjämkning av arbete och familjeliv.

Redan nu ser vi tecken på att många av de drag som kännetecknade det gamla klassamhället håller på att återuppstå: det är allt svårare för någon som kommer från en låg- eller medelavlönad familj att uppnå en högre ekonomisk eller social ställning.

Inlärning i arbetslivet har försvårats, fortsatta studier har försvårats och yrkesutbildningen har skurits ned så att den inte längre ger studerande likadana förutsättningar att studera vidare.

Familjer med låga inkomster har allt större svårigheter med att stöda sina barns hobbyer och studier.

Om vi inte lyckas korrigera denna riktning, hotas Finland av en arbetsmarknad som är segregerad i tre; en organiserad arbetsmarknad där intressebevakningen mestadels fungerar och förhandlingar förs, en så kallad ”laglig grå” arbetsmarknad där arbetstagarna mestadels fallit utanför fackförbundens intressebevakning och måste nöja sig med lagstiftningens ofta svagare anställningsvillkor, och en tredje arbetsmarknad där arbetsmarknadsbrottslighet har en hög risk att florera och i synnerhet invandrare exploateras.

Orsaken till detta är delvis en bredare förändring i samhället och på arbetsmarknaden, men även Finlands högerregerings arbetslivsförsämringar och dess attack mot facklig intressebevakning. Vi måste stoppa denna spiral mot ett sämre arbetsliv.

Här är ett urval av våra mål:

• Fackförbunden borde ges talerätt i stället för enskilda arbetstagare. Talerätt innebär att fackförbundet skulle kunna väcka talan på arbetstagarens vägnar. Samtidigt borde rätten att väcka grupptalan utvidgas till rättsfall som gäller arbetslagstiftningen, så att förbundet vid behov kunde representera flera arbetstagare samtidigt.
• Lönedumpning borde kriminaliseras enligt den norska modellen, så att det skulle vara ett brott att lämna löner eller lönedelar obetalda. Detta sänker tröskeln att ingripa, gör förutsättningarna för straffbarhet tydligare och stärker arbetstagarnas rättigheter.
• Skatteförvaltningens och arbetarskyddsmyndigheternas resurser borde ökas för att säkerställa att man kan ta tag i arbetsexploateringsfenomen och konkurrensen hålls ärlig. Samtidigt ökar detta även statens intäkter och stärker socialförsäkringssystemets finansieringsbas.
• Tillsynens effektivitet borde ökas med tillräckliga sanktioner och arbetarskyddsmyndigheterna borde få ökad rätt till tillräckliga utredningar. De straffrättsliga följderna för företag som begår brott, såsom affärsverksamhetsförbud och samfundsbot, borde vara strängare.
• Underleverantörskedjornas längd borde begränsas och beställarens ansvar utökas till hela kedjan, inklusive ansvaret för lönebetalning och anställningsvillkor. Beställaransvarslagen borde förpliktiga beställaren att utreda om utländska arbetstagare som arbetar för hens avtalspartner har giltiga arbetstillstånd.

Klimatförändring och försvinnande naturresurser, digitalisering och artificiell intelligens samt den allt snabbare urbaniseringen syns på många sätt i Finland.

Förändringarna påverkar det finländska arbetslivet, och detta måste beaktas när beslut fattas.

Arbetstagarna måste tas med i övergångsåtgärderna, eftersom de känner sitt arbete bäst och det är de som verkställer arbetslivets förändringar i praktiken.

Arbetslivet har blivit hårdare. Trakasserier, våld och hot om våld har ökat på arbetsplatserna. Trakasserier och hot kan även sprida sig till arbetstagarnas privatliv till exempel via sociala medier.

Här är ett urval av våra mål:

• Man bör inrätta ett nytt vuxenutbildningsstöd som finansieras med arbetsgivar- och arbetstagarutgifter.
• Partiellt arbetsförmögna och de som behöver särskilt stöd förtjänar en bättre ställning i arbetslivet. De bör garanteras rätten till partiell sjukdagpenning och deltidsarbete. För närvarande har arbetsgivaren ingen skyldighet att ordna det deltidsarbete som arbetstagaren förutsätts ha för att få partiell sjukdagpenning. Rätten till deltidsarbete bör tryggas.
• Arbetsgivaren borde förpliktigas att utreda arbetstagarens arbetsförmåga och anpassa arbetet, ordna annat arbete och även utbilda arbetstagaren till annat arbete som arbetsgivaren har att erbjuda. Arbetsgivaren måste vidta dessa åtgärder när arbetstagarens arbetsförmåga väsentligt och permanent försämrats. Arbetsgivaren har grunder för uppsägning på grund av hälsotillstånd först när dessa åtgärder har vidtagits.
• En förordning om psykosocial belastning borde föras in i lagstiftningen.

Finlands statliga ekonomi har huvudsakligen gått på minus sedan finanskrisen 2008–2009. Flera regeringar har försökt få bukt på den ökande statsskulden, mestadels med svaga resultat.

Därför är det viktigt att både öka den offentliga sektorns intäkter och förnya hur vi sköter den offentliga ekonomin.

Ett urval av våra mål:

• Inkomstbeskattningens progressivitet borde ökas måttligt. Skatternas indexjusteringar borde göras partiellt bara i de två högsta inkomstklasserna.
• Serviceexportens tillväxt bör stärkas. När en större del av vår export är export av service, förbättras Finlands hållbarhet på lång sikt.
• Målsättningarna om gott ledarskap, arbetets produktivitet och uppmuntrande belöning av personalen borde kombineras. Tillsammans ökar åtgärderna produktiviteten.
• Personalfonder för både den offentliga och den privata sektorn borde främjas. Målet skulle vara att förbättra den offentliga sektorns produktivitet genom att kollektivt belöna personalen när arbetsgemenskaper nått lämpliga produktivitetsmål.
• Arvs- och gåvoskatten borde beräknas enligt en rättvis livscykelmodell. Beskattningsnivån skulle fastställas enligt hur mycket personen får i arv eller i gåvor under sitt liv.
• Förmögenhetsskatten, anmälningsskyldigheten och en måttlig skattenivå borde återställas.