Välfärdsområdena håller den personliga assistansens kvalitet och löner låga – JHL och Assistentkliniken kräver att servicesedlarnas låga värde korrigeras
Fackförbundet JHL och Assistentkliniken, som erbjuder personlig assistans, kräver att servicesedlarnas värde ska korrigeras att motsvara de verkliga kostnaderna. En gemensam kampanj ordnas för att sätta fart på processen.
Brister i hur personer med funktionsnedsättningar erbjuds personlig assistans förekommer i hela landet.
De servicesedlar välfärdsområdena beviljar personer med funktionsnedsättningar för att skaffa sådan personlig assistans som säkerställer ett människovärdigt liv täcker inte de verkliga kostnaderna. Detta framkommer i ett material som tagits fram av sakkunniga vid serviceproducenten Assistentkliniken.
Sedlarnas låga värde leder till att personliga assistenters lön inte följer kollektivavtalet och till att personer med funktionsnedsättningar kan bli utan service, i synnerhet på kvällar, nätter och veckoslut.
– Det här är helt enkelt fel både gentemot arbetstagarna och personerna med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättningar är människor dygnet runt, och sedlarnas låga värde drar ner lönerna inom hela branschen, säger VD Mika Hytönen från Assistentkliniken, ett riksomfattande företag som erbjuder personliga assistenttjänster.
Det här är helt enkelt fel både gentemot arbetstagarna och personerna med funktionsnedsättning.
Inom många välfärdsområden beaktas inte de kvälls-, natt- och veckoslutstillägg som fastställs i kollektivavtalet i servicesedelns värde. Till exempel är servicesedelns timpris inom vissa välfärdsområden detsamma från måndag till lördag klockan 6–23, trots att arbetskraftskostnaderna är betydligt högre på grund av arbetstidstillägg.
– När det inte är lönsamt att producera tjänster alla tider på dygnet, drabbar följderna personer med funktionsnedsättning direkt. Detta strider mot lagen om funktionshinderservice, diskrimineringslagen, grundlagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De fastställer att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning inte får vara beroende av huruvida hen behöver assistans på en vardag eller på natten under ett veckoslut, konstaterar Assistentklinikens funktionsrättsjurist Jukka Kumpuvuori.
Arbetets kravnivå syns inte i lönen
I servicesedlarnas värde beaktas inte heller hur krävande den personliga assistentens arbete är. Lönen är densamma oavsett om arbetet består av att gå på bio eller att assistera med en andningsapparat.
– Just nu är det svårt för företag som förmedlar personlig assistans att locka kunniga arbetstagare, eftersom lönen är så låg. Kompetens och kravnivå beaktas inte i lönen, trots att kollektivavtalet förutsätter det, säger JHL:s ordförande Håkan Ekström.
Österbottens välfärdsområde är ett undantag. Där tar servicesedelmodellen efter kravnivåerna i det riksomfattande kollektivavtalet för personliga assistenter (Heta-avtalet). Heta-avtalet tillämpas på den så kallade arbetsgivarmodellen, där personen med funktionsnedsättning själv är assistentens arbetsgivare. Kravnivåerna garanterar att assistenten får högre lön för mer krävande uppgifter.
– Vi utmanar de övriga välfärdsområdena att göra lika och ännu mer, säger Ekström.
Gemensam kampanj siktar på att korrigera situationen
Utredningen ligger i grunden för JHL:s och Assistentklinikens gemensamma kampanj Huomioistuin (ungefär ’uppmärksamhetsstolen’, format som en ordlek från det finska ordet för domstol), som utmanar välfärdsområdena att korrigera sin servicesedelpraxis.
– Sedlarnas värde måste motsvara de lagstadgade kostnaderna. Det skulle vara till nytta för både kunderna, assistenterna och företagen, säger Håkan Ekström.
Vi har tagits emot endast med positivitet.
Påverkansarbetet för att främja rättvisare servicesedlar körde igång i maj. Förbundets sakkunniga Laura Tuominen och Matti Mamia har träffat olika välfärdsområdens politiker och tjänsteinnehavare tillsammans med representanter för Assistentkliniken. På mötena har man fört fram att det skulle vara viktigt för såväl arbetstagarna som arbetsgivarna att situationen korrigerades. Samtidigt skulle det främja rätten för personer med funktionsnedsättningar att leva ett värdigt och individuellt liv.
– Vi har tagits emot endast med positivitet. Vi har blivit förstådda, och kampanjen har redan ökat välfärdsområdenas medvetenhet om detta. Nu hoppas vi på förbättringar, betonar Laura Tuominen.
Assistentkliniken har även gjort en anmälan till diskrimineringsombudsmannen om servicesedlarna. Utlåtanden till stöd för anmälan har författats av JHL, arbetsgivarnas representants Hali rf, docent och universitetslektor i socialrätt Pauli Rautiainen från Helsingfors universitet, kandidat i juridik och sakkunnig i socialrätt Tapio Räty, professor emeritus Kaarlo Tuori samt ett flertal organisationer för personer med funktionsnedsättningar.
Idag 10.6.2026 firar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 10 år i Finland. Avtalet trädde i kraft 10.6.2016. Personlig assistans är ett centralt sätt att implementera konventionen.
BLI MEDLEM!
JHL är Finlands mångsidigaste fackförbund. Våra medlemmar har cirka tusen olika yrkesbeteckningar inom välfärdssektorn eller offentliga tjänster. Vare sig du är närvårdare, vårdassistent, social- och hälsovårdsproffs, pedagog, barnskötare, städare, kosthållsarbetare, sekreterare, väktare eller konduktör är vi fackförbundet för dig!
