JHL:s omfattande enkät: Arbetsplatser beaktar inte klimakteriesymtom – JHL vill att klimakteriet ska inkluderas i vården av arbetsförmågan
JHL:s enkät om klimakteriet besvarades av nästan 10 000 medlemmar. De flesta arbetsplatser har ingen praxis för att identifiera eller vårda klimakteriesymtom. JHL kräver konkreta ändringar på arbetsplatserna.
Arbetsplatser är dåliga på att identifiera och vårda klimakteriesymtom som faktorer som kan försämra arbetsförmågan. Det visar en enkätundersökning som JHL lät utföra i maj.
Endast en knapp procent av närmare 10 000 respondenter berättade att deras arbetsplats har en praxis för att stöda arbetsförmågan i samband med klimakteriet. Metoder kan vara bland annat att omorganisera arbetet och arbetstiderna. 73 procent svarade att ingen praxis finns, 26 procent kunde inte säga.
Utöver det bedömde fyra av fem att arbetsplatser behöver mer information om hur klimakteriesymtom kan påverka arbetsförmågan.
– Trots att man talar mer om klimakteriet än tidigare, visar enkäten att det finns betydande brister i vetskap och praxis på arbetsplatserna, säger Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s branschchef Mari Keturi.
Enkäten skickades till de 70 000 medlemmar som var registrerade som kvinnor i medlemsregistret och minst 35 år gamla. Utöver det skickades den till arbetarskyddsaktörer.
Cirka hälften av den arbetande befolkningen genomgår klimakteriet. Upp till 80 procent av dem får någon typ av symtom. De vanligaste är svettningar och värmevallningar.
– Det är inte fråga om enskilda arbetstagares problem, utan om att hela det finländska arbetslivet behöver utvecklas. Detta kan inte längre förbises, säger Keturi.
Keturi anmärker att arbetskraften åldras i synnerhet inom kvinnodominerade branscher, och brist på kunniga arbetstagare är ett problem redan nu. Samtidigt har karriärer fortsatt bli längre.
– Vi måste säkerställa att erfarna arbetstagare får det stöd de behöver för att orka på jobbet. Det är fråga om både arbetsförmåga och jämställdhet i arbetslivet.
JHL vill att klimakteriet ska inkluderas i ledningen av arbetsförmågan
Cirka 70 procent av JHL:s medlemmar har genomgått, genomgår eller kommer att genomgå klimakteriet. Många av dem arbetar inom fysiskt belastande branscher. Till exempel lyft ingår i många jobb inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken samt kosthåll- och rengöringsbranschen.
Mari Keturi kräver att det är dags att inkludera klimakteriet i den normala ledningen av arbetsförmåga.
– För att arbetstagare ska orka bättre på jobbet behövs tydliga verksamhetsmodeller i samarbetet med företagshälsovården, kunniga chefer och flexibla arbetsarrangemang. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att ta hand om arbetstagarens arbetsförmåga.
Arbetarskyddslagen förpliktigar arbetsgivaren att beakta arbetstagarens personliga förutsättningar bland annat i planeringen av arbetet, bedömningen av risker och i det dagliga ledarskapet. Klimakteriesymtom kan vara sådana personliga faktorer som bör beaktas.
Mer information:
Anne Ranta
ledande sakkunnig i arbetslivsfrågor, Fackförbundet JHL
040 701 8223, anne.ranta@jhl.fi
Mari Keturi
branschchef, Fackförbundet JHL
050 461 9315, mari.keturi@jhl.fi
Bli medlem!
JHL är Finlands mångsidigaste fackförbund. Våra medlemmar har cirka tusen olika yrkesbeteckningar inom välfärdssektorn och de offentliga tjänsterna. Vare sig du är social- och hälsovårdsproffs, pedagog, städare, kosthållsarbetare, sekreterare, väktare eller konduktör är vi fackförbundet för dig!
