JHL: Massiva nedskärningar i organisationsunderstöd raserar social- och hälsovårdssektorns skyddsnät – räkningen får kommunerna och välfärdsområdena

Fackförbundet JHL finner nedskärningarna i social- och hälsovårdsorganisationernas organisationsunderstöd oroväckande för välfärdsområdena och kommunerna. Regeringens agerande ser även här ut som att det lyser men ingen är hemma.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdenas ordförande Håkan Ekström är chockerad över den fortsatta piskan mot social- och hälsovårdsorganisationer som regeringen kommit överens om i sina budgetförhandlingar.

– Enligt kommunerna och välfärdsområdena har de ingen ersättare för social- och hälsovårdsorganisationernas arbete. Människor som redan har den allra svagaste ställningen faller utanför alla skyddsnät. Att skära ner understöden leder inte till besparingar, utan flyttar bara räkningen till annat håll.

Budgetförhandlingarna cementerade de massiva nedskärningarna i social- och hälsovårdsorganisationernas statsunderstöd. Nästa år skärs understödet ner med cirka 84 miljoner euro, det vill säga cirka en tredjedel. Under hela valperioden rasar social- och hälsovårdsorganisationernas statsunderstöd (STEA-understödet) till hälften av den tidigare summan.

Enligt en färsk enkätundersökning ansåg till och med 40 procent av de organisationer som får STEA-understöd att det var sannolikt eller möjligt att hela organisationens verksamhet upphör under de kommande två åren. Utöver det ansåg över en fjärdedel av respondenterna att konkurs var sannolikt eller möjligt.

Broms på utgifter och intäkter – fastkörd offentlig ekonomi

Ekström ser regeringens budgetpolitik som ett kortsiktigt och riskabelt spel.

– Samtidigt som regeringen skär ner i tredje sektorns förebyggande arbete och bestraffar den offentliga sektorn, minskar den också medvetet statens intäkter med sina skattelättnader. Det är en direkt attack mot JHL:s medlemskår.

Utöver organisationsnedskärningarna drabbar budgetförhandlingarnas beslut den offentliga sektorns proffs och den kommunala ekonomin. Höjningen av kommunernas indexbroms (91 miljoner €) skär direkt ner finansieringen för lokala tjänster. Statsförvaltningens verksamhetsutgiftbesparingar (60 miljoner €) ökar belastningen på arbetsplatser som redan är belastade. Höjningen av hälsovårdstjänsternas klientavgifter (185 miljoner €) överför räkningen direkt till de medborgare som mest behöver tjänster.

Ekström kräver att regeringen ska ta ansvar. Finlands arbetslöshet är högst i EU, men man drog ändå inte till exempel tillbaka slopandet av skyddsdelen trots att det är skadligt för sysselsättningen.

– Den offentliga ekonomin kan inte balanseras genom att skrota stödet för dem med den svagaste ställningen och öka den offentliga sektorns arbetstagares belastning samtidigt som statens skatteintäkter minskas.

– Regeringens linje är en broms för utgifterna, broms för intäkterna och därmed en broms för hela den offentliga ekonomins balans. Uppmaningarna från rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken och Finlands Bank om att strama åt finanspolitiken och vidta tilläggsåtgärder har ignorerats. Regeringen nöjer sig med att hoppas att den spirande ekonomiska tillväxten ska rädda situationen, fastän de genomförda skattelättnaderna kommer att försämra budgetbalansen under de kommande åren.