Beslutsfattarbrev 5/2021
JHL:s beslustfattarbrev skickas till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunala beslutsfattare, JHL-anslutna beslutsfattare och JHL-aktiva.
Bästa beslutsfattare
I januari avgörs vem som kommer att besluta om tjänsterna inom social- och hälsovården samt räddningstjänsterna på välfärdsområdena. De regionala beslutsfattarna kommer i fortsättningen också att se till att tjänsterna har tillräckligt med arbetstagare.
God kvalitet på arbetet kan uppnås endast då arbetstagarna mår bra. Trygga, sunda arbetsplatser med gott ledarskap sänker arbetstagarnas sjukfrånvaro och olycksfall i arbetet samt minskar belastningen av arbetet.
Som bäst höjer lönetransparensen konkurrensen på arbetsmarknaden, då de arbetsgivare som betalar högre lön lockar mer arbetskraft, vilket är viktigt att iaktta på välfärdsområdena. Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s pinfärska utredning (på finska) hjälper till i arbetet för minskade löneskillnader.
Välfärdsområdesfullmäktige beslutar bland annat om hur tjänsterna genomförs och vem som producerar dem. Med hjälp av stödtjänster produceras de tjänster som klienterna behöver.
Sjukhusen håller sig inte rena av sig själva och maten placeras inte på tallriken utan att yrkeskunniga arbetstagare har framställt den. Ingen operationssal kan fungera utan det jobb som bl.a. instrumentvårdarna och anstaltsvårdarna utför. Välfungerande stödtjänster är den bästa garantin för läkarnas och sjukskötarnas ork i arbetet.
Det har betydelse vem som utför det här arbetet. En välfungerande arbetsdelning främjar arbetshälsan. Då kan arbetstagarna också koncentrera sig på det arbete som de har utbildning för. Ett tryggt slutresultat av god kvalitet säkerställs av smidiga servicekedjor. Därför är det viktigt att välfärdsområdet också tar hand om stödtjänsterna och håller dem i egna händer.
Också kommunernas vardag förändras i grunden inom de närmaste åren, då social- och hälsovårdstjänsterna överförs till välfärdsområdenas ansvar. Tillsammans med sina samarbetspartner erbjuder JHL ett infopaket som hjälper att bygga upp framtidens kommuner. Paketet innehåller ett antal mänskliga synvinklar, med vars hjälp beslutsfattarna kan förbättra vardagen i den egna kommunen.
Jag önskar er kraft att bygga upp välfärdsområdena och framtidens kommuner! Fridfull jul!
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine
1. JHL uppmanar att rösta i välfärdsområdesval
Ansvaret för produktionen av social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till välfärdsområdena från ingången av år 2023. Välfärdsområdesvalet förrättas den 23 januari 2022. I valet avgörs hur social- och hälsovårdstjänsterna anordnas på områdena och för vilka ändamål pengarna används.
Valresultatet har en inverkan också på arbetshälsan hos personalen som producerar social- och hälsovårdstjänsterna och på hur hela reformen lyckas. I välfärdsområdesvalet avgörs hurdana arbetsgivare välfärdsområdena kommer att bli. Enligt JHL ska arbetshälsan hos de personer som ansvarar för servicen sättas i skick och en löneharmonisering ska göras omgående.
Läs mer om välfärdsområdesval:
- Välfärdsområdesvalet och social- och hälsovårdsreformen på JHL:s webbplats
- JHLs teman inför välfärdsområdesvalet
2. JHL:s enkät: Lönen, kunderna och kollegerna är de viktigaste faktorerna som får arbetstagarna att hållas kvar inom social- och hälsovården
På sommaren 2021 lät fackförbundet göra en enkät med vilken man utredde vad som skulle få proffsen inom social- och hälsovårdsbranschen att hållas kvar i branschen. Det viktigaste visade sig vara lönen, som över 54 procent av respondenterna nämnde. Nästan 53 procent ansåg att det är kunderna som får dem att hållas i branschen. Också kollegerna och arbetets innehåll upplevdes som viktiga faktorer.
På basis av enkäten ser det också tydligt ut som om arbetet i branschen upplevs som meningsfullt. Över 83 procent av respondenterna ansåg att arbetet är meningsfullt. Nästan 69 procent av respondenterna ansåg att de inspireras av arbetet.
Inom social- och hälsovården är det viktigt att värna om människors ork och att yrkesproffsen får utföra arbetsuppgifter som motsvarar deras kunnande på arbetsplatser som leds på ett bra sätt. Det behövs ett tillräckligt antal arbetstagare för att bemöta kundkretsens behov, och yrkesproffsen måste få jobba med uppdrag som de har utbildning för, säger JHL:s ansvariga sakkunnig i arbetslivsfrågor Anne Ranta.
3. Sysselsättningstjänster omvandlas
Sysselsättningstjänsterna kommer att genomgå en grundlig omvandling under de närmaste åren. Ändringen gäller både arbetslösa arbetssökanden och sakkunniga som jobbar inom arbetskraftsservice. En ny modell för arbetskraftsservice som aktiverar arbetslösa kommer att införas i maj 2022.
Vi står inför en ännu större omvälvning år 2024, då hela arbetsförmedlingen överförs från de statliga TE-byråerna till kommunernas ansvar. Samtidigt byter cirka 4000 sakkunniga på arbetsförmedling arbetsgivare från staten till kommunen.
Läs mer i tidningen Motiivi (på finska)
4. JHL är med och driver på lagen om företagsansvar
Finlands regering har förbundit sig till en nationell lag om företagsansvar. JHL var med i en ihärdig kampanj (länk på finska) som fördes av medborgare, företag och organisationer. Resultatet av kampanjen var en inskrivning i regeringsprogrammet om lagen om företagsansvar.
Tillsammans med fackrörelsen och medborgarorganisationer bedriver JHL igen en kampanj för företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Nu vill vi försäkra oss om att lagen om företagsansvar tas till riksdagen under den här regeringsperioden.
Samhällsansvar är inte endast något som hör till företagsvärlden. Det sträcker sig också till offentliga sektorn, till de offentliga upphandlingar som staten, kommuner och församlingar gör till exempel då de köper in varor och tjänster, berättar JHL:s specialsakkunnig Merja Launis-Ahtiainen.
I fortsättningen kommer man att besluta om medborgarnas välfärdstjänster på välfärdsområdena. Man måste också få ansvarsfullhet för sina skattepengar då välfärdsområdets egen serviceproduktion kompletteras genom att köpa tjänster från företag. Medborgarna måste kunna lita på att man respekterar mänskliga rättigheter, de grundläggande rättigheterna i arbetslivet samt sköter sitt skatteansvar i hela upphandlingskedjan då det görs offentliga upphandlingar.
Läs mer: