Välfärdsområdena och vårdreformen

Ansvaret för produktionen av social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till välfärdsområdena från ingången av år 2023. Välfärdsområdesvalet förrättades den 23 januari 2022. De nya välfärdsområdesfullmäktige beslutar hur social- och hälsovårdstjänsterna ordnas på områdena, hur och för vad pengarna används och hur man tar hand om välfärdsområdenas personal.

De välfärdsområden som bildas av social- och hälsovårdsreformen inleder sin verksamhet 1.1.2023. Kommunernas ansvar för social- och hälsovårdstjänsterna upphör och överförs till välfärdsområdenas ansvar. Utöver social- och hälsovårdstjänsterna överförs också räddningsväsendet, skolkuratorerna och skolpsykologerna till välfärdsområdena.

Totalt kommer 21 välfärdsområden att bildas i Finland. Till välfärdsområdet hör alla kommuner på välfärdsområdets regionala område. En karta över välfärdsområdenas indelning finns här. Helsingfors hör inte till ett välfärdsområde, utan svarar själv för social- och hälsovården och räddningsväsendet på sitt eget område. Därför ordnas inte heller något välfärdsområdesval i Helsingfors.

Välfärdsområdesfullmäktigena inleder sin verksamhet redan den 1 mars 2022! Det innebär att fullmäktigena börjar dra upp riktlinjer för hur bland annat nedanstående tjänster i fortsättningen ska ordnas.

Välfärdsområdenas områdesfullmäktige beslutar

  • var din närmaste hälsocentral finns
  • hur snabbt du får vård
  • hur din mormor eller dina ålderstigna föräldrar ska vårdas
  • var den närmaste brandstationen finns
  • om ditt barn vid behov får tillgång till skolkuratorns tjänster
  • hur väl personalen som producerar alla dess tjänster mår på jobbet
  • hur och för vilka ändamål välfärdsområdenas pengar används

Servicen finns för människorna. Inom äldreomsorgen behövs vårdare men utan kosthåll, instrumentvård, rengöring och många andra yrken kan ingen hälsocentral, inget sjukhus eller äldreboende fungera.

Det behövs människor som producerar tjänsterna för dem som behöver dem. God kvalitet på arbetet kan uppnås endast då arbetstagarna själva mår bra. Trygga, sunda arbetsplatser med gott ledarskap sänker arbetstagarnas sjukfrånvaro och olycksfall i arbetet samt minskar den skadliga belastningen av arbetet. Välfärdsområdet ska vara en god arbetsgivare för att kunna konkurrera om yrkeskunniga arbetstagare.

JHL är Finlands största fackförbund inom välfärdsområdena

Vi vill

  • att alla människor får service då de behöver den
  • att arbetstagarna som ansvarar för servicen mår bra
  • att välfärdsområdena fattar de rätta besluten, som beaktar både dem som behöver servicen och arbetstagarna som ser till att servicen fungerar
  • Att det offentliga arbetet – social- och hälsovårdsarbetet – ska hållas i egna händer.

Då mår alla i samhället bra. Därför anser JHL att det är viktigt att välfärdsområdena fattar de rätta besluten.

JHL:s viktiga teman i välfärdsområdesfullmäktigena

Fackförbundet JHL lyfter fram nio viktiga mål. De är väsentliga med tanke på välfärdsområdenas verksamhet. Du kan ta kontakt med de invalda i välfärdsområdesfullmäktige på ditt område i de här frågorna.

1. Den offentliga sektorn ansvarar för serviceproduktionen

Välfärdsområdet ansvarar för hur, var och vem som tar hand om social- och hälsovårdstjänsterna för äldre, handikappade, vanliga yrkesarbetande invånare, barn och unga.  Huvudansvaret ska vila på området självt. Privata företag kan utnyttjas för att komplettera servicen.

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar hur pengarna som reserverats för servicen ska användas. 

2. Välfärdsområdet är en god arbetsplats

Välfärdsområdet ska vara en attraktiv arbetsplats. En sådan, där man gärna jobbar.

En viktig mätare för arbetstagaren är den lön man får för jobbet. Därför ska löneharmonisering genomföras i snabb takt. Utöver lönen ska också arbetsförhållandena vara i skick.

Välfärdsområdena är arbetsgivare för nästan 200 000 personer. Närvårdare, sjukskötare, vårdbiträden, anstaltsvårdare, akutvårdare, kosthållsarbetare, socialarbetare och ett stort antal andra arbetstagare kommer att övergå från kommunerna till välfärdsområdena.

 Välfärdsområdesfullmäktige beslutar hurudan arbetsgivare det nya välfärdsområdet är.

3. Arbetstagare som mår bra höjer effektiviteten

Arbetstagarnas välbefinnande måste fås i skick. För att skapa en trygg och sund arbetsplats krävs kunnigt ledarskap och långsiktigt arbete. Arbetarskyddet förbättrar arbetstagarnas ork i arbetet. Arbetarskyddet påverkar också arbetets resultat och effektivitet. Då Arbetsförhållandena är trygga och säkra, minskar sjukfrånvaron, olycksfallen i arbetet och arbetets skadliga belastning. Dessutom fungerar arbetsgemenskaperna bättre.  Då arbetstagarna mår bra, söker de sig inte bort från branschen. Välfungerande arbetsgemenskaper är lockande arbetsplatser för nya arbetstagare.

Social- och hälsovårdstjänsterna måste funka bra. Det finns inte rum för fel. God kvalitet på arbetet är möjligt att uppnå endast då arbetstagaren själv mår bra.

Det har betydelse vem som är arbetsgivare.

4. Utmaningarna inom äldreomsorgen måste lösas nu

Hemvården ska vara trygg, professionell och tillräcklig. Alla som så önskar ska kunna ha tillgång till serviceboende av god kvalitet. God service innebär att det finns tillräckligt många arbetstagare.

De äldre är olika och därför måste det finnas alternativ i servicen. Digitala sätt kan användas då det är en lämplig lösning för kunden. Trygg och yrkeskunnig hemvård ska finnas tillgänglig då det ännu är möjligt att bo kvar i det egna hemmet. Då man behöver mer service, ska serviceboende av hög kvalitet finnas att erbjuda för varenda en.

Välfärdsområdesfullmäktigena avgör äldreomsorgens framtid. 

5. Utöver vårdarna behövs också andra proffs

Vid sjukhusen, hälsocentralerna och vårdhemmen jobbar proffs inom många olika branscher. Utan dem skulle ingen god vård kunna genomföras. Sjukhusen håller sig inte rena av sig själva och maten placeras inte på tallriken utan att yrkeskunniga arbetstagare har ansvarat för framställandet av den. Ingen operationssal kan fungera utan det jobb som instrumentvårdarna utför. Det har betydelse vem som utför det här arbetet.

Ett tryggt slutresultat av god kvalitet säkerställs av smidiga servicekedjor. Därför är det viktigt att välfärdsområdet tar hand om stödtjänsterna och håller dem i egna händer.

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar hur och vem som producerar stödtjänsterna. 

6. Hälsocentralen är en form av närservice

Social- och hälsovårdstjänsterna ska finnas nära och vara lättillgängliga. Man ska få vård vid hälsocentralen inom ramen för vårdgarantin och där som människor naturligt rör sig. När man snabbt får tillgång till vård, förhindrar man att situationen förvärras och dessutom sparar man pengar. Människan ska alltid vara i centrum för vården.

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar var och vem som erbjuder hälsocentraltjänsterna. 

7. Mentalvårdstjänster tillhör alla

Välfärdsområdena ansvarar för att alla de som lider av mentalvårdsproblem erbjuds vård och att ingen lämnas ensam. Man ska få vård så snabbt som möjligt.

Allt fler barn och unga lider av mentala problem. Över hälften av invalidpensionerna beror redan på mentala problem. Det är ohållbart att behöva köa så länge till mentalvårdstjänsterna. Ju snabbare man ingriper i problemen, desto bättre kan man lösa dem.  Varje individ är värdefull.

Välfärdsfullmäktige beslutar om anordnandet av mentalvårdstjänster.

8. Tjänster för personer med funktionsnedsättning är en mänsklig rättighet

Funderande tjänster för personer med funktionsnedsättning är en förutsättning för ett gott liv för en handikappad.

Varje person med funktionsnedsättning behöver sådana tjänster som är viktiga för precis hen själv. Personlig assistans ska fås i den form som den beviljats.

Arbetstagarna ska ha tillräckliga hjälp- och skyddsredskap då de jobbar hemma hos någon annan. Branschens löner, arbetsförhållanden och yrkesmässiga utveckling ska sättas i skick. De personliga assistenterna jobbar ofta deltid eller med nollavtal. Dem måste vi bli av med. Annars får vi inte tillräckligt många arbetstagare.

Välfärdsfullmäktige drar upp riktlinjerna för tjänsterna för personer med funktionsnedsättning. 

9. Räddningstjänsterna ska tryggas

Välfärdsområdet ska säkerställa att brandkåren och övriga räddningstjänster finns tillgängliga då de behövs.

Då något händer, måste hjälpen finnas nära. Räddningstjänsten är en form av närservice som alla har jämlik rätt till. Man får inte pruta på tryggheten!

Välfärdsområdesfullmäktige drar upp riktlinjer för tillgången till räddningstjänster på välfärdsområdet. 

Informationen i ett nötskal: Vårdreformen och välfärdsområdena

Social- och hälsovårdsreformen har gått in i genomförandeskedet. Ansvaret för tjänsteproduktionen överförs från kommunerna till välfärdsområdena från ingången av år 2023. Målet är tillräcklig och jämlik tillgång till tjänster för alla samt minskade välfärds- och hälsoklyftor. Det finns också förhoppningar om att reformen bidrar till att lindra personalbristen inom social- och hälsovården.

Tjänster som överförs till välfärdsområdena 1.1.2023

Bland annat följande tjänster överförs till välfärdsområdena

  • socialvårdens tjänster, till exempel hemtjänsten och hemvården inom äldreomsorgen, tjänsterna för personer med funktionsnedsättning, elevvården (skolkuratorerna, psykologerna), barnskyddet, rusmedels-, och mentalvårdsarbetet, socialarbetet, fostrings- och familjerådgivning
  • hälsovårdstjänster, såsom hälsocentralernas tjänster, tandvård, specialiserad sjukvård
  • räddningsväsendet

Välfärdsområdet beslutar vilka tjänster det producerar själv och vilka tjänster som överlåts att produceras av den privata eller tredje sektorn. Välfärdsområdet kan inte överföra all tjänsteproduktion till den privata sektorn. Enligt lagen ska ändå välfärdsområdet också producera social- och hälsovårdstjänster i egen också regi.

Utöver välfärdsområdena ansvarar Helsingfors för social- och hälsovården samt räddningsväsendet på sitt eget område. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt omvandlas till HUS-sammanslutningen, som ansvarar för den krävande specialiserade sjukvård som Helsingfors och Nylands välfärdsområden separat kommer överens om. Ur arbetstagarens eller invånarens perspektiv förändras inte nödvändigtvis någonting i Helsingfors.

Välfärdsområdesfullmäktige är det högsta beslutande organet

Varje välfärdsområde har ett välfärdsområdesfullmäktige på samma sätt som nuvarande kommunfullmäktige. Det är välfärdsområdesfullmäktige ensamt som beslutar hur social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet ordnas. Välfärdsområdesfullmäktige utövar den högsta beslutande makten på välfärdsområdet.

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar bland annat om

  • områdets välfärdsstrategi
  • vilka tjänster som anordnas på välfärdsområdet och hur
  • hurudan personalpolitik som bedrivs på området

Utöver fullmäktige kan på välfärdsområdena inrätta nämnder och andra organ i enlighet med välfärdsområdets beslut. Ett äldreråd, ett råd för personer med funktionsnedsättning och ett ungdomsfullmäktige är obligatoriska organ.

Områdesfullmäktige beslutar också om anordnande av räddningsväsendet.

Stödtjänsterna på välfärdsområdet

Servicen kan organiseras och produceras på många olika sätt. Organiseringssättet har inverkan på de olika enheternas möjligheter att samarbeta. Dessutom påverkar organiseringssättet hur verksamheter anordnas och utvecklas inom organisationen, såsom också upphandlingen av tjänster genom konkurrensutsättande.

I JHL:s broschyr finns information om vad som är viktigt att beakta vid organiseringen av de stödtjänster som välfärdsområdet behöver.

Personalens ställning

För personalens del innebär reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet stora förändringar. Då organiseringsansvaret för tjänsterna överförs till välfärdsområdena, får nästan 200 000 arbetstagare samtidigt en ny arbetsgivare. Det här innebär att

  • arbetsgivaren byts för den personal som nu jobbar inom kommunernas social- och hälsovård eller räddningsväsende
  • för stödtjänsternas del kommer de uppgifter som har en andel på minst 50 % inom social- och hälsovårdstjänsterna också att överföras till välfärdsområdena.
  • Förändringen sker i form av en överlåtelse av rörelse, det vill säga personalen överförs som gamla arbetstagare.
  • Också kollektivavtalet byts för dem som överförs till välfärdsområdena. Den största förändringen skedde redan 1.9.2021 då det nya arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovården, dvs. SH-avtalet trädde i kraft. I fortsättningen är det Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT som fungerar som arbetsgivare på välfärdsområdena istället för Kommunarbetsgivarna KT.

JHL förutsätter att förändringen görs med iakttagande av god personalpolitik.

Personalen ska höras och tillräcklig tid reserveras för att bereda situationer som förändras med iakttagande av principerna för samverkan.

Också löneharmonisering ska ske inom rimlig tid. Social- och hälsovårdsreformen är en stor kraftansträngning för personalen och ett lyckat genomförande av den har stor inverkan på rekryteringen av personal till branschen i framtiden. Om välfärdsområdet vill locka kunnig och yrkesskicklig personal, måste det vara en attraktiv arbetsgivare. Det här innebär att lönen, arbetsförhållandena och ledningen måste vara i skick.

Inga förändringar sker nödvändigtvis för dem som för närvarande arbetar inom den privata sektorn. Den privata sektorn kan producera tjänster själv, såsom hittills, och företagen kan i fortsättningen göra avtal med välfärdsområdet om produktion av tjänster, precis som tidigare med kommunerna.

Läs JHL:s ståndpunkter om vårdreformen här

Vad ansvarar kommunerna för i framtiden?

Kommunerna ansvarar också i fortsättningen för många frågor som ligger nära kommuninvånarnas liv.

Frågor som ligger inom kommunernas beslutanderätt påverkar invånarnas välbefinnande, delaktighet, sysselsättning och funktionsförmåga.

Kommunerna ansvarar för

  • småbarnspedagogik
  • utbildning
  • kosthållstjänster
  • idrottstjänster
  • kulturtjänster
  • planläggning
  • trafiksystem.

Dessutom har kommunerna möjlighet att fungera som producenter av social- och hälsovårdstjänster på vissa fastställda villkor.

Välfärdsområdet och kommunerna ska också regelbundet föra förhandlingar så att tjänsterna genomförs så smidigt som möjligt ur invånarnas synvinkel.

Fackförbundet JHL stöder dig i förändringen

JHL är starkt med i förändringarna i arbetslivet som kommer med social- och hälsoreformen. JHL är med på arbetsplatsen och står vid medlemmarnas sida via föreningen.

JHL ger föreningarna medel och råd för att stärka den lokala intressebevakningen.

Vid behov kan du som medlem i JHL vända dig till din förtroendeman eller din arbetarskyddsfullmäktig. Personalens representanter har en viktig roll i de lokala förberedelserna för och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen.

JHL-institutet ger utbildning till medlemmar, aktiva och personalrepresentanter om aktuella frågor. JHL:s 9 regionkontor ger föreningarna och medlemmarna hjälp och stöd i förhandlingarna. Som förbund har JHL deltagit i lagberedningen och i genomförandet av reformen.

JHL bygger på kollektiv styrka. Ensam klarar man sig inte, men tillsammans kan vi påverka.

Följ: