EU-valet

Din röst i EU-valet i juni påverkar även det finländska arbetslivet. Rösta på en kandidat som förespråkar ett jämlikt arbetsliv och arbetstagarnas rättigheter!

Vad är EU-valet?

I EU-valet, som ordnas vart femte år, väljer vi ledamöterna i Europaparlamentet. Europaparlamentet har mycket makt i sina händer i samarbete med Europeiska rådet. Rådet består av EU-ländernas ministrar.

EU-valets tidsschema i Finland

  • Förhandsröstning 29.5.–4.6.2024
  • Valdag 9.6.2024

Europaparlamentet väljer Europeiska kommissionen. Kommissionen utarbetar i sin tur EU:s lagstiftningspropositioner. Genom att rösta i EU-valet påverkar du alltså lagstiftningen på EU-nivå, som även syns i det finländska samhället och arbetslivet. En betydande del av EU-lagstiftningen implementeras i kommunerna, så valet har en direkt inverkan på flera JHL-medlemmar som jobbar inom kommunsektorn.

I det kommande EU-valet ökar antalet ledamöter i Europaparlamentet. med 15, vilket innebär att parlamentet kommer att ha sammanlagt 720 ledamöter. Finland får en ny ledamot.

Här ser du en simplifierad version av EU:s beslutsfattandeprocess. Besluten som fattas i EU påverkar vår vardag och vårt arbetsliv.

Varför är det viktigt att rösta i EU-valet?

I det här EU-valet röstar vi om vilken linje Europa ska ta. Vi kan fortsätta eftersträva solidaritet, som vi gjorde för att klara oss ur coronakrisen med stöd för både arbetstagare och företag. Det andra alternativet är en strikt och arbetstagarfientlig besparingslinje. Vilket alternativ skulle du välja?

EU har ett brett mandat inom social- och sysselsättningspolitiken. Under de senaste åren har man godkänt många nödvändiga stadgar för att förbättra jämlikheten i arbetslivet och trygga avtalade anställningsvillkor för arbetstagarna. Reformarbetet är emellertid halvfärdigt, och arbetet med stadgarna kommer att fortsätta under den kommande mandatperioden. Rösterna i EU-valet avgör vem som får rätten att stifta lagar och vilken riktning lagstiftningen tar.

EU-lagstiftningen berör även andra viktiga teman som påverkar arbetstagarna, bl.a. miljö, säkerhet, migration, konsumenträttigheter, ekonomi och rättsstatsprincipen.

JHL uppmuntrar alla finländare att rösta på en kandidat som respekterar jämlikhet i arbetslivet och arbetstagarnas rättigheter.

Så påverkar EU din vardag

EU-valet kan kännas avlägset, men beslut som fattas i EU syns och känns nära dig. EU påverkar alla finländares vardag genom sina beslut om bland annat följande frågor:

  • Social- och sysselsättningspolitik: bl.a. arbetsvillkor, arbetarskydd, jämställdhet mellan könen
  • Småbarnspedagogik och utbildning
  • Kollektivtrafik
  • Markanvändning och planläggning
  • Energi-, avfalls- och vattenunderhåll
  • Livsmedels- och kostsäkerhet
  • Räddningstjänster
  • Försörjningsberedskap, krisberedskap, kritiska tjänster, cybersäkerhet
  • Reglering av digitalisering och artificiell intelligens: dataskydd, lagring och hantering av data i offentlig förvaltning.

EU garanterar sina medlemsländers medborgare många rättigheter som vi lätt tar för givet. Mycket information om hur EU påverkar var och ens vardag hittar du i Europeiska kommissionens publikation EU & jag.

Euroopan Unionin lippu liehuu sinistä taivasta vasten. Oikeassa yläkulmassa ammattiliitto JHL:n logo.

EU-valets viktigaste teman för JHL

  • Arbetsmarknadsdialogen och förhandlingarna om arbetsvillkoren måste stärkas såväl nationellt som på europeisk nivå.
  • Utvecklingen av arbetslivslagstiftningen måste fortsätta.
  • Jämlikheten i arbetslivet måste förbättras och osäkerheten och otryggheten minskas. Alla arbetstagares ställning som anställda måste tryggas när kriterierna för ett anställningsförhållande uppfylls: vi behöver direktivet om plattformsarbete.
  • Arbetarskyddslagstiftningen måste vidarereformeras. Riskerna förändras: psykosocial belastning och arbete i hetta blir mer aktuella.
  • Arbetstagarna och fackförbunden måste få delta i planeringen och implementeringen av digitaliseringsaktioner, från arbetsplatsnivå till EU-nivå.
  • Arbetstagarnas kunnande måste säkerställas vid reformer.
  • Reglerna för distansarbete måste förnyas för att åtgärda problem gällande arbetstid, hälsa och säkerhet.
  • Arbetstagare måste ha rätt till kontroll över sina personuppgifter.
  • Man måste satsa på ICT-kunskaper inom den offentliga sektorn och bli mindre beroende av privata företag.

EU och digital framtid

  • Med hjälp av digitalisering kan man skapa arbetsplatser, främja utbildning, öka konkurrenskraft och innovationer samt stävja klimatförändringen och möjliggöra den gröna övergången.
  • Efter coronaviruspandemin är digitalisering en central faktor både för ekonomin och för flexibiliteten inom hälsovården, sjukvården och omsorgen (t.ex. i form av digitala hälsovårdstjänster).

  • EU har förbundit sig till att skapa en trygg digital miljö för såväl medborgare som företag.
  • Paketet för digitala tjänster är EU:s svar på behovet att reglera den digitala miljön:
    • Rättsakten om digitala tjänster (2022) innehåller nya regler för att skydda EU-medborgarnas grundläggande rättigheter online.
    • Rättsakten om digitala marknader (2022) skapar lika villkor för företagen i EU genom reglering av teknikjättarna.

Läs mer: Europeiska rådet: En digital framtid för Europa

Arbetsmarknadsparternas digitaliseringsavtal på EU-nivå

Ramavtalet för digitalisering inom statlig förvaltning 2022

  • Representanter för den statliga sektorn i EU (TUNED och EUPAE) har bett Europeiska kommissionen utförda ett direktiv om frågan, eftersom avtalet inte för närvarande är bindande. 
  • Avtalet är omfattande. Det innehåller bestämmelser gällande bl.a. individens dataskydd, psykosociala risker, rätten att vara nedkopplad (‘right to disconnect’), jämlikhet och våld i hemmet.

EU-nivåns arbetsmarknadsparters ramavtal för digitalisering 2020

EU-nivåns arbetsmarknadspartners förhandlingar om distansarbete 2022–2023

  • Avslutades resultatlösa hösten 2023 när arbetsgivarsidan drog sig tillbaka.
  • Syftet var att uppdatera det gamla avtalet från 2002.

Nytt i förhandlingarna var rätten att vara nedkopplad (‘right to disconnect’).

FFC stöder Europeiska kommissionens rekommendation att minska utsläppen med 90 procent, så länge som övergången hanteras väl och man lyssnar på arbetstagarna samt identifierar vad de oroar sig för och behöver. I sitt utlåtande betonar FFC klimatåtgärdernas inverkan på sysselsättningen och behovet av kunnande. Det borde även riktas resurser till nyutbildning och kompletterande utbildning. FFC kräver även dialog mellan alla intressenter. Regeringarna och arbetsmarknadsparterna måste föra mer dialog.

EU:s gröna giv (‘Green Deal’)

EU:s gröna giv är ett paket politiska propositioner som styr EU mot en grön övergång till klimatneutralitet år 2050. Målet med EU:s gröna giv-program är att nå klimatneutralitet i Europa senast år 2050.

FFC:s mål för den europeiska gröna given:

  • Nya arbetsmöjligheter måste främjas i synnerhet inom branscher och områden där arbetsplatser förloras på grund av klimatåtgärder.
  • Övergången till en kolneutral ekonomi kan lyckas och få arbetstagarnas stöd bara om klimatåtgärderna är rättvisa.
  • Det måste vara möjligt och ekonomiskt lockande för arbetstagarna att uppdatera sina kunskaper när arbetet förändras och vid behov utbilda sig till ett nytt arbete.

Även om det är svårt att förutspå exakta sysselsättningseffekter väntar man att EU:s gröna giv-program skapar nya arbetsplatser och främjar utvecklingen av hållbar ekonomi i Europa. Samtidigt kan det påverka befintliga arbetsuppgifter och kräva förändringar i såväl kompetenser som sätt att arbeta. Gröna given förutsätter även förebyggande beredning och att övergångsperioden planeras tillsammans med arbetstagarna.

Nya gröna arbetsplatser

  • Målet är att främja användningen av förnybara energikällor, energieffektivitet, hållbara transportlösningar och cirkulär ekonomi. Tillväxten inom dessa branscher skapar nya arbetsplatser till exempel inom sol- och vindkraftsindustrin. Det finns ett allt större behov av proffs inom energieffektivitet, återvinning och hållbar utveckling.
  • Den gröna utvecklingen innebär att vissa kompetensområden och yrkesgrupper oundvikligen kommer att försvinna:
    • branscher som utnyttjar olja, stenkol, gas och torv
    • den traditionella bilindustrin
    • tungmetallindustrin
  • traditionellt jordbruk

Utbildningsbehoven ökar:

  • För att genomföra den gröna övergången krävs ny kunskap och nya teknologier. Vi behöver experter och ingenjörer inom koldioxidsnål ekonomi för att utveckla och genomföra gröna lösningar. Detta kan leda till nya utbildningsbehov och eventuellt också till att nya läroanstalter och program grundas.
  • Nytt kunnande krävs också inom flera andra arbetsuppgifter. Det är viktigt att arbetstagare i ändrade arbetsuppgifter och yrken får fortbildning och utbildning. Nya färdigheter behövs inom byggnadsbranschen, transport- och logistiksektorn samt livsmedelsbranschen. Fostran och utbildning spelar i sin tur en viktig roll när det gäller att öka kunskapen om grön övergång och hållbar utveckling.

Arbetsplatser står inför en förändring:

  • Strängare miljöbestämmelser och ökad energieffektivitet kan påverka arbetsinnehållet bland annat i jobb som utförs inom industrin, energiproduktionen och byggnadsbranschen. Att ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor kan till exempel leda till att traditionella jobb försvinner, vilket påverkar bland annat arbetstagare vid kolkraftverk. Samtidigt kan utvecklingen av ny teknik skapa nya arbetstillfällen.
  • Strängare miljöbestämmelser och ökad energieffektivitet påverkar också arbetsmöjligheterna inom den offentliga sektorn, exempelvis gällande planläggning, trafik, offentlig upphandling, vattenförsörjning, avfallshantering och återvinning.

Finansieringsmöjligheter:

  • Investeringar och stödpaket inom ramen för EU:s gröna giv kan erbjuda företag nya finansieringsmöjligheter. Det här kan stöda företagens tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.
  • De socioekonomiska och miljömässiga nackdelarna med den gröna övergången kompenseras bland annat av Fonden för en rättvis omställning (’Just Transition Fund, JTF). I Finland har denna finansiering använts i landskapen för att avstå speciellt från användningen av torv och för att diversifiera näringsmöjligheterna.
    • FFC har ansett att fonden för en rättvis omställning har ett för snävt tillämpningsområde. Den är särskilt inriktad på områden som är beroende av sådan industri och sådan energi som grundar sig på användning av stenkol, olja, torv eller kol. I Finland sker övergången inom energiintensiva industrier (särskilt kemikalie-, process- och pappersindustrin) och inom energibranschen i stort (till exempel kommunala energibolag), inte bara inom torvsektorn.

Innovationer och forskning:

  • Gröna given sporrar till innovationer och forskning inom hållbar utveckling. Investeringar i forskning och utveckling kan bidra till att utveckla ny grön teknologi, vilket i sin tur kan skapa nya arbetsmöjligheter för forskare, ingenjörer och teknologiproffs.
  • Ny teknik gör intåg på arbetsplatserna, vilket också kräver att “helt vanliga arbetstagare” lär sig nytt. Sätten att arbeta förändras.

Offentliga upphandlingar regleras av EU:s upphandlingsdirektiv (2014), som medlemsländerna följer i sin egen lagstiftning (i Finland upphandlingslagen från 2016). Vikten av social och ekologisk hållbarhet måste betonas i EU:s regler om offentliga upphandlingar.

Redan nu gör reglerna det möjligt att fastställa sociala kriterier och miljökriterier för upphandlingarna. Reglerna bör emellertid stärkas så att kriterier för ansvarsfullhet i framtiden skulle vara obligatoriska.

Alla som deltar i offentliga upphandlingar ska förutsättas respektera arbetstagarnas rättigheter.

  • Det inte ännu godkända direktivet om företagsansvar fastställer en lagstadgad skyldighet för företag att respektera mänskliga rättigheter och iaktta ändamålsenlig omsorg för miljön.
  • Förslaget till en förordning om tvångsarbete förbjuder försäljning av produkter som tillverkats genom tvångsarbete och att importera sådana produkter på EU-marknaden.  Förbudet gäller också export av sådana produkter från EU-marknaden – oavsett om de tillverkats i EU eller importerats.
  • Mänskliga rättigheter måste tryggas i offentliga upphandlingar som finansieras med skattemedel, även i de deltagande företagens värdekedja.

Den europeiska strategin för vård och omsorg godkändes 2022. Parlamentet hade krävt en strategi en längre tid. Strategin för vård och omsorg är inte bindande lagstiftning, utan en rekommendation som medlemsländerna ansvarar för att verkställa. EU stöder medlemsländerna i implementeringen.

EU erkänner äntligen de svåra arbetsförhållandena, låga lönerna och bristen på uppskattning som vård- och omsorgsbranschen kämpar med. Strategin innehåller även rekommendationer för långtidsomsorg och målsättningar för barnavård och utbildning.

  • Otillräckliga tjänster ökar ojämlikheten och bördan som bärs av kvinnor. De är även ett hinder och en begränsning för kvinnors sysselsättning.
  • Att förbättra vård- och omsorgstjänsterna skulle föra med sig arbetsplatser och frigöra miljontals familjer från att själva vara tvungna att vårda sina närstående.
  • Förbättrade arbetsförhållanden skulle locka mer arbetskraft till branschen.
  • Inom småbarnspedagogiken är målet att minst 50 procent av barn under 3 år skulle delta i småbarnspedagogiken år 2030.

Strategin saknar begränsningar för marknadisering av omsorg: kraven på reglering och kvalitetstillsyn vid investeringar är inte starka nog. Vinst borde användas till fördel för arbetstagarna och kunderna.

  • Marknadiseringen av omsorg betyder att man ordnar offentligt finansierade tjänster enligt marknadsmekanismer, anlitar privata aktörer som eftersträvar vinst och producerar tjänsterna på ett företagsaktigt vis.
  • Offentliga tjänster läggs ut eller konkurrensutsätts att produceras av företag.
  • Detta gör de offentliga omsorgstjänsterna alltmer beroende av marknaden och internationellt kapital.

EU:s jämställdhetsdirektiv är bindande även för Finland och styr vår lagstiftning.

  • Jämställdhets- och likabehandlingslagstiftningen kräver fortfarande utveckling på EU-nivå för att främja verklig jämställdhet och likabehandling.
  • En bedömning av jämställdhets- och könskonsekvenser borde genomföras vid beredning av alla lagstiftningsåtgärder och andra politiska åtgärder.

Lönetransparens främjar jämställdhet

  • Lönetransparensdirektivet (2023) träder i kraft i medlemsländerna senast 2026.
  • Löneskillnaderna mellan män och kvinnor i EU är i genomsnitt 12,7 procent.
  • Det finns skillnader mellan kvinnor och män också bland dem som utför lika eller likvärdigt arbete.
  • Det finns fortfarande även kollektivavtal som innehåller diskriminerande klausuler.

Direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor

  • Det historiska direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet är ett viktigt steg framåt för kvinnors rättigheter.
  • Direktivet är nästan färdigt. Det fokuserar på att förebygga olika former av våld, skydda offren och göra rättssystemet mer tillgängligt. Även cyberbrott och nättrakasserier inkluderas i direktivet.
  • Många EU-länder har fortfarande brister i sin nationella lagstiftning beträffande jämställt skydd till exempel i fall av våld.
  • Våld mot kvinnor samt exempelvis våldtäkt definieras på olika sätt i olika EU-länder, vilket leder till att det som är våldtäkt i ett land kanske inte anses vara det i ett annat land.
  • Det som saknas i direktivet är en samtyckesbaserad definition av och straffbarhet för våldtäkt, vilket stöddes av kommissionen och parlamentet men inte godkändes av medlemsländerna.

EU har begränsad makt inom skattepolitiken, och medlemsländerna måste vara eniga om skatterelaterade åtgärder. Det har emellertid föreslagits att man kunde övergå till majoritetsbeslut i skattefrågor. Intensivt samarbete kan ske bland annat genom informationsutbyte mellan skattemyndigheter.

  • EU har ingen beskattningsrätt och deltar inte direkt i att bära upp skatter.
  • EU-länderna beslutar själva om sin skattepolitik, skattemängd och hur skatterna används.
  • EU övervakar dem och ser till att beskattningen inte är diskriminerande och inte bryter mot EU:s grundprinciper.
  • Medlemsländerna betalar vissa skatteliknande avgifter till EU, till exempel i form av import- och tullavgifter.
  • För att åtgärda skadlig skattekonkurrens och aggressiv skatteplanering behövs lösningar på EU-nivå.
  • Man har eftersträvar att göra företagsbeskattningen mer rättvis och lämplig för en digital ekonomi med hjälp av gemensamma regler.
  • Direktivet mot skatteflykt antogs 2016 och preciserades 2017.
  • Flera initiativ för att främja mer rättvis och mindre komplicerad beskattning samt utbyta uppgifter om bland annat kryptovalutor och inkomster på digitala plattformar är på gång.
  • Ett paket gällande penningtvätt är nästan färdigt: EU:s åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
  • Arbetskraftsinvandring är en viktig förutsättning för att trygga flera europeiska länders – inklusive Finlands – tjänster och ekonomiska tillväxt.
  • När arbetskraft rekryteras måste man säkerställa att alla arbetstagares arbetsvillkor följer landets lagar och kollektivavtal.
  • Familjeåterförening måste göras smidigare, så att det är lättare för invandrare att göra sig hemmastadda och engagera dig i sitt nya hemlands samhälle och arbetsliv.
  • Staten, kommunerna och arbetsgivarna måste vara förberedda för de eventuella utmaningar och kostnader som kan uppstå vid utländska arbetstagares familjeåterförening. Behovet av offentliga tjänster växer och blir mångfaldigare.
  • Personer som fått uppehållstillstånd för arbete måste vid arbetslöshet få tillräckligt mycket tid att söka ett nytt arbete innan uppehållstillståndet dras tillbaka.
  • Offentliga upphandlingar av varor och tjänster måste vara ansvarsfulla och förebygga människohandel och utnyttjande av utländska arbetstagare.

EU har makten att fastställa förutsättningarna för laglig invandring (hur man anländer till och uppehåller sig i landet samt reglerna för familjeåterförening). Medlemsländerna har rätt att besluta hur många medborgare från länder utanför EU de tar emot som arbetskraftsinvandrare.

EU har även ett gemensamt asylsystem. Reformer i asylreglerna utarbetas som bäst.

EU-föreningen för den offentliga sektorns fackliga organisationer i Finland FIPSU har utarbetat etiska principer för rekrytering av utländsk arbetskraft, som du kan läsa här (på finska).

Material och information om EU-valet

Ladda ner vårt flygbland och sprid informationen vidare!

I JHL:s öppna materialbank kan du ladda ner ett flygblad om EU-valet och teman som är viktiga för JHL. Sprid informationen vidare! Du kan dela ut flygbladet till exempel på din arbetsplats. Allas röst är ytterst viktig.

FFC:s mål i EU-valet

Bland Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC:s viktigaste teman i EU-valet är grundläggande värderingar som Europeiska unionen bygger på, men som också ifrågasätts i dag. JHL är ett av FFC:s medlemsförbund.

Läs en svenskspråkig nyhet om FFC:s mål här eller alla mål här (på finska).