Småbarnspedagogik
Arbetar du på dagis, som familjedagvårdare eller på eftis? JHL är fackförbundet för dig! Hos oss är alla proffs inom småbarnspedagogik välkomna.
JHL bevakar dina intressen i arbetslivet, oavsett om du är barnskötare, familjedagvårdare, lärare inom småbarnspedagogik eller någon annan typ av proffs inom branschen. Medlemskap i JHL är det förmånligaste inom välfärdsområdena, du kan bli medlem i både förbundet och arbetslöshetskassan för endast en procent (1 %) av dina inkomster.
Medlemsavgiftskalkylator
Medlemsavgiften betalas från dina bruttoinkomster, alltså din lön innan skatter och andra avgifter har dragits av.
Vad är småbarnspedagogik?
Småbarnspedagogik kan ordnas som familjedagvård, i kommunalt eller privat daghem eller som öppen småbarnspedagogisk verksamhet. Centralt för arbetet är alltid barnen, som alla ska bemötas som unika individer.
Enligt lagen om småbarnspedagogik ska arbetet stöda en helhet som består av systematisk och målinriktad pedagogik, undervisning och vård av barn med särskild betoning på pedagogik. Arbetet innefattar samarbete mellan experter inom branschen samt med barnens föräldrar.
Vanliga yrken inom småbarnspedagogik:
- barnskötare
- socionom
- familjedagvårdare
- gruppfamiljedagvårdare
- barnledare
- gruppassistent eller assistent
- daghemsbiträde
- lärare inom småbarnspedagogik
- speciallärare inom småbarnspedagogik.
Vanliga arbetsplatser inom småbarnspedagogik:
- daghem
- familjedagvård
- öppen småbarnspedagogik (t.ex. klubb- och lekverksamhet).
För studerande
Studerar du småbarnspedagogik? Du är varmt välkommen att ansluta dig till JHL redan under studietiden! Medlemskap är gratis för heltidsstuderande. Läs mer om JHL:s verksamhet för unga och studerande!
Information och stöd i arbetet
Enkät om arbetsförhållandena
JHL upprättar årligen en enkät om arbetsförhållandena till proffsen inom småbarnspedagogik.
Rapport om arbetsvillkoren 2024
Familjedagvård
Familjedagvården är en del av den högklassiga småbarnspedagogiken. I familjedagvården är barngruppen liten, vilket gör det möjligt att beakta barnet individuellt på många olika sätt. Dagens planer kan justeras enligt barngruppens intresse och situation. Barnens utveckling, inlärning och välbefinnande främjas då familjedagvårdaren skapar en trygg, mångsidig och lugn inlärningsmiljö i sitt hem där det finns tid för att bemöta varje barn individuellt.
Kom ihåg att JHL:s försäkring innehåller en lösöresförsäkring för familjedagvårdare.
Familjedagvårdarnas egen JHL-försäkring
Arbetstid
Arbetstidsbegreppet har inte förändrats till följd av den nya arbetstidslagen men lagens definition är förpliktande. Man kan inte komma överens annorlunda genom tjänste- eller arbetskollektivavtal eller med ett lokalt avtal. Det här innebär att “arbetsgivaren klart och tydligt ska meddela när arbetstagaren ska inleda sitt arbete eller den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.“
Anvisning om arbetstiden (2020) enligt den nya arbetstidslagen
Enligt den nya arbetstidslagen är arbetstid den tid som används till arbete och den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.
– Tiden då familjedagvårdarens arbetsskift börjar och slutar står i hens arbetsskiftsförteckning.
– arbetsskiftsförteckningen upprättas i enlighet med de verkliga vårdtiderna som barnen vårdas
Om arbetsskiftsförteckningen inte upprättas på detta sätt kan inte arbetsgivaren anta att familjedagvårdaren är på sitt arbetsställe och till arbetsgivarens förfogande under andra tider. Efter att arbetsskiftsförteckningen delgivits kan den ändras endast med arbetsgivarens medgivande eller av grundad anledning.
Vad som utgör grundad anledning övervägs från fall till fall. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör enligt AKTA ingen grundad anledning. Vid rättslig prövning har man ansett att om man före arbetsskiftet inleds känner till att inte ett enda barn kommer att komma till vård, har arbetsgivaren rätt att ensidigt ändra arbetsskiftsförteckningen, ifall inte arbetsgivaren har annat arbete att erbjuda familjedagvårdaren. Arbetsgivaren kan ändå inte ensidigt ändra eller annullera ett arbetsskift efter att familjedagvårdarens skift har inletts.
För de lokala avtalens del är det värt att notera att om det i dem står att familjedagvårdarens arbetstid inleds då det första barnet kommer till vård och avslutas då det sista barnet lämnar vården, är dessa avtal till den delen ogiltiga.
1. Vilken tid räknas in i arbetstiden?
Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken familjedagvårdaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.
Exempel 1.
En familjedagvårdares arbetsskift börjar enligt arbetsskiftsförteckningen kl. 7.
Det första barnet avlämnas för vård först kl. 7.30. När börjar familjedagvårdarens arbetstid?
Svar: Arbetstiden börjar i enlighet med arbetsskiftsförteckningen kl. 7. Familjedagvårdaren är då skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället från kl. 7. Arbetsgivaren kan hänvisa familjedagvårdaren till andra arbetsuppgifter till dess barnet avlämnas. Arbetsgivaren kan också i samråd med familjedagvårdaren komma överens om en ändring i arbetsskiftsförteckningen eller, om förutsättningarna uppfylls, genom ett ensidigt beslut ändra arbetsskiftet så att det börjar kl. 7.30 (se förutsättningarna i AKTA kap. III § 28 samt fråga 3).
Exempel 2.
En familjedagvårdares arbetsskift börjar enligt arbetsskiftsförteckningen kl. 8.
Det första barnet avlämnas för vård redan kl. 7.30 och familjedagvårdaren tar emot barnet. När börjar familjedagvårdarens arbetstid?
Svar: Familjedagvårdaren är inte skyldig att inleda sitt arbete förrän arbetsskiftet enligt arbetsskiftsförteckningen börjar. Om familjedagvårdaren vill inleda sitt arbete redan då barnet avlämnas kl. 7.30, borde han eller hon omedelbart kontakta sin chef för att höra sig för om hur man då ska gå till väga, ifall det inte finns någon på förhand överenskommen praxis för dylika situationer. När familjedagvårdaren inleder sitt arbete kl. 7.30, endera med chefens särskilda tillåtelse eller för att arbetsgivarens rådande praxis möjliggör det, börjar arbetstiden kl. 7.30. Det har då gjorts en ändring i arbetsskiftet med familjedagvårdarens samtycke.
Exempel 3.
Familjedagvårdaren deltar i ett arbetsmöte som ordnas på kvällen. Räknas ett sådant arbetsmöte som arbetstid?
Svar: Ja, om familjedagvårdaren är skyldig att delta i arbetsmötet.
Exempel 4.
En familjedagvårdares arbetsskift slutar enligt arbetsskiftsförteckningen kl. 16.
Det sista barnet avhämtas från vården redan kl. 15. När slutar familjedagvårdarens arbetstid?
Svar: Arbetstiden slutar i enlighet med arbetsskiftsförteckningen kl. 16. Familjedagvårdaren är då skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället och utföra andra arbetsuppgifter till kl. 16. Arbetsgivaren kan också tillfälligt omplacera familjedagvårdaren i ett arbete utanför hemmet, till exempel på ett daghem till dess arbetsskiftet slutar. Det är arbetsgivaren som avgör hur ändamålsenlig omplaceringen är. Arbetsgivaren kan tillsammans med familjedagvårdaren komma överens om en ändring i arbetsskiftsförteckningen eller, om förutsättningarna uppfylls, genom ett ensidigt beslut ändra arbetsskiftet så att det slutar kl. 15 (se förutsättningarna i AKTA kap. III § 28 samt fråga 3).
Exempel 5.
En familjedagvårdares arbetsskift slutar enligt arbetsskiftsförteckningen kl. 16.
Det sista barnet avhämtas från vården först kl. 16.30. När slutar familjedagvårdarens arbetstid?
Svar: Arbetstiden slutar kl. 16.30. I detta fall ska familjedagvårdaren meddela sin chef om förändringen i arbetsskiftet så snart som möjligt.
2. Definitionen på tid som räknas som arbetstid i AKTA bilaga 12 ändrades 1.4.2020. Arbetsgivaren iakttar ett lokalt avtal där bestämmelser om arbetstid ingår. Hur ska man göra i fråga om detta avtal?
Om man ingått ett lokalt avtal som avviker från den nya definitionen av tid som räknas som arbetstid är avtalet ogiltigt till denna del. Arbetsgivaren bör kontrollera om det finns behov av att ändra det lokala avtalet på grund av de nya bestämmelserna om arbetstid.
3. Hur och på vilka grunder kan arbetsskiftsförteckningen ändras?
Ändringar i arbetsskiftsförteckningen görs i enlighet med AKTA kap. III § 28.
Det är alltid möjligt för arbetsgivaren och arbetstagaren att sinsemellan komma överens om en ändring av ett arbetsskift. En överenskommen ändring kan göras antingen före eller under arbetsskiftet.
Arbetsgivaren kan ensidigt ändra ett arbetsskift innan det inleds om det finns en sådan grundad anledning som avses i AKTA kap. III § 28. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör inte i sig en grundad anledning till att ändra ett arbetsskift. Förekomsten av grundad anledning prövas från fall till fall. Som grundad anledning kan betraktas bland annat verksamhetsbetingade skäl, exempelvis barns oförutsedda frånvaro.
Efter att ett arbetsskift inletts kan arbetsgivaren inte längre ensidigt ändra det.
Se arbetsdomstolens domar (på finska):
TT 2014:26 (Arbetstid – Brott mot kollektivavtal – Tolkning av kollektivavtal – Arbetsskiftsförteckning – Tillsynsplikt)
TT 2007:47 (Arbetstid – Tolkning av kollektivavtal – Arbetsskiftsförteckning).
En grundad anledning till att ändra arbetsskiftsförteckningen kan i praktiken leda till att det görs flera ändringar. Arbetsgivaren har rätt att av grundad anledning göra ändringar i arbetsskiftsförteckningen så att arbetstimmar läggs till på ett ställe och samtidigt minskas på ett annat ställe, inom ramarna för ordinarie arbetstid.
Se arbetsdomstolens dom (på finska):
TT 2019:42 (Arbetstid – Arbetsskiftsförteckning – Tolkning av tjänste- och arbetskollektivavtal).
4. Hur och när ska en familjedagvårdare meddelas om en ändring som arbetsgivaren gjort i arbetsskiftsförteckningen?
Den familjedagvårdare som berörs av ändringen bör underrättas om ändringen så snart som möjligt. Familjedagvårdaren ska få faktisk kännedom om ändringen innan det ändrade arbetsskiftet börjar. Efter att ett arbetsskift inletts kan arbetsgivaren inte längre ensidigt ändra det.
5. Hur ska man förfara om inte ett enda barn avlämnas för vård?
Arbetsgivaren kan hänvisa familjedagvårdaren till andra arbetsuppgifter för den tid arbetsskiftet varar. Arbetsgivaren kan också tillfälligt omplacera familjedagvårdaren i ett arbete utanför hemmet, till exempel på ett daghem för denna tid. Det är arbetsgivaren som avgör hur ändamålsenlig omplaceringen är. Arbetsgivaren kan också ha lokala avtal eller praxis för hur man ska gå till väga i sådana situationer då inga barn avlämnats för vård.
Arbetsgivaren och familjedagvårdaren kan komma överens om en ändring av arbetsskiftet. Arbetsgivaren kan också ensidigt göra en ändring i arbetsskiftsförteckningen av grundad anledning (se förutsättningarna i AKTA kap. III § 28 samt fråga 2).
6. Vad avses med utjämningsperiod och arbetsperiod i bilaga 12?
Utjämningsperiod och arbetsperiod är samma sak. åda begreppen har sedan gammalt använts parallellt i de kommunala avtalen. Arbetsgivaren beslutar med stöd av sin arbetsledningsrätt hur lång arbetsperiod som ska tillämpas i kommunen. Perioden kan variera mellan två veckor och högst 26 veckor. Lokalt kan man också avtala om en arbetsperiod som är längre är 26 veckor. Perioden får dock vara högst ett år. Arbetsgivaren kan också ändra längden på arbetsperioden (2 veckor–26 veckor) efter att först ha hört de personer som ändringen gäller. Arbetsperioderna kan även variera mellan olika familjedagvårdare i kommunen.
Under arbetsperioden ska familjedagvårdarens ordinarie arbetstid utjämnas till i genomsnitt 40 timmar i veckan. Inom arbetsperioden finns inga övertidsgränser. Den slutliga mängden övertidsarbete klarnar först när arbetsperioden är slut. Om utjämningsperioden är exempelvis 12 veckor, klarnar övertidsersättningens eller övertidsledighetens omfattning först efter dessa 12 veckor.
7. Hur ska man gå tillväga om arbetsskiftsförteckningen inte kan göras upp för hela utjämningsperioden?
Om det inte är möjligt att göra upp arbetsskiftsförteckningen för hela utjämningsperioden ska arbetsgivaren i varje fall utarbeta ett utjämningsschema för arbetstiden (se AKTA kap III § 27).
8. Vad är ett utjämningsschema och hur kan det ändras?
v utjämningsschemat bör framgå utjämningsperioden och den ordinarie arbetstiden under var och en vecka samt, om möjligt, de lediga dagarna. När arbetsgivaren förbereder eller ämnar ändra utjämningsschemat för arbetstiden ska förtroendemannen ges tillfälle att framföra sin åsikt. Tillräcklig tid ska reserveras för genomgång av utkastet till utjämningsschema. Den anställda ska i god tid underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden. (se AKTA arbetstidskapitlet § 27)
9. Arbetsgivaren behöver ha en familjedagvårdare i beredskap på morgonen innan arbetsskiftet inleds för den händelse att det första barnet avlämnas för vård redan innan det planerade arbetsskiftet börjar. Kan arbetsgivaren begära morgonberedskap?
Den tidigare avtalsbestämmelsen om morgonberedskap enligt bilaga 12 har slopats 1.4.2020 och sådan beredskap kan inte längre fordras.
Beredskap kan ordnas enligt AKTA kap. III § 5. Beredskap enligt paragrafen är möjlig endast i situationer där arbetstagaren inte behöver vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet.
10. Vilket är det maximala antalet övertidstimmar för en familjedagvårdare? /Vad innebär granskning av den maximala arbetstiden för en familjedagvårdare?
Enligt den bestämmelse i AKTA bilaga 12 § 10 mom. 4 som var i kraft fram till 30.8.2020 var granskningsperioden för det maximala antalet övertidstimmar ett år, och till maximiantalet övertidstimmar räknades det arbete som utfördes på arbetsgivarens initiativ och som överskred 40 timmar multiplicerat med antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpades på familjedagvårdaren.
Enligt motsvarande bestämmelse som varit i kraft från 31.8.2020 granskas den maximala arbetstiden i stället för det maximala antalet övertidstimmar. Den granskningsperiod som tillämpas för den maximala arbetstiden är 12 månader. Den anställdas arbetstid inklusive övertidsarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under granskningsperioden.
11. I en familjedagvårdares arbetsskiftsförteckning finns en inplanerad ledighet för utjämning av arbetstiden. Familjedagvårdaren insjuknar under utjämningsledigheten. Ändras utjämningsledigheten till sjukledighet? Och hur är fallet om familjedagvårdaren insjuknar före utjämningsledigheten?
Om familjedagvårdaren insjuknar mitt under en utjämningsledighetsdag är det fortfarande fråga om utjämningsledighet, och därmed ändras den inte till en sjukledighetsdag. Om familjedagvårdaren däremot insjuknar innan utjämningsledigheten börjar är det fråga om en sjukledighetsdag som skapar ett avbrott i perioden. I ett sådant fall flyttas utjämningsledighetsdagen dock inte till en senare tidpunkt.
12. Vad händer med en övertidsersättning i form av ledighet som är inplanerad i arbetsskiftsförteckningen om familjedagvårdaren insjuknar?
I § 14 mom. 6 i arbetstidskapitlet i AKTA föreskrivs att om det i den fastställda arbetsskiftsförteckningen har antecknats att en tjänsteinnehavare eller arbetstagare ges ledighet som ersättning för övertidsarbete och den anställde insjuknar innan ledigheten börjar, flyttas den ersättning i ledig tid som antecknats under sjukledigheten så att den ges senare vid en tidpunkt som bestäms enligt § 23 mom. 5. Alternativt kan arbetsgivaren enligt prövning betala ut ersättning i pengar så som anges ovan i momentet.
I AKTA kap. III § 14 mom. 6 föreskrivs också att om den anställde insjuknar under övertidsledigheten flyttas den fr.o.m. dagen efter insjuknandet till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar så som anges ovan i momentet.
13. Vilken omfattning har en utjämningsledighetsdag när arbetsskiftsförteckningen görs upp?
En utjämningsledighetsdag motsvarar 8 timmar.
14. När en familjedagvårdare insjuknar, utgör insjuknandet då ett avbrott i arbetsperioden?
Om den anställda insjuknar innan arbetsskiftet börjar är dagen i fråga en avbrottsdag. Om den anställda däremot insjuknar mitt under ett arbetsskift är dagen i fråga enligt avbrottsbestämmelserna en så kallad normal arbetsdag, vilket inte föranleder ett avbrott.
Om sjukfrånvaron fortsätter är det först den följande sjukdagen som är en avbrottsdag.
15. Vilket antal timmar ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen för semesterdagar, sjukdagar eller motsvarande godtagbara frånvarodagar?
Eftersom det finns ett godtagbart skäl för frånvaron ska bestämmelserna om avbruten period tillämpas. För dessa dagar antecknas inte något timantal eftersom de inte är arbetsdagar, men de minskar den ordinarie arbetstiden och sänker övertidsgränsen. Se AKTA, bilaga 12 § 10.
Frågor och svar om småbarnspedagogik
Frågor och svar om planer för småbarnspedagogik, gruppstorlek, relationstal och anmälningsskyldighet.
Vem ansvarar för uppgörandet av barnets individuella plan för småbarnspedagogik?
Barnets individuella plan för småbarnspedagogik kan uppgöras endast av en person som har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Barnets plan för småbarnspedagogik ska uppgöras i samarbete mellan personalen och barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare. I uppgörandet av planen deltar de anställda som ansvarar för barnets undervisning, pedagogiska fostran och vård. På daghemmen ansvarar en person som har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik för att planen görs upp. Övriga myndigheter, sakkunniga och andra behövliga parter som stöder barnets utveckling och inlärning kan delta i uppgörandet av barnets plan för småbarnspedagogik.
Lagen om småbarnspedagogik 23 § och regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om småbarnspedagogik med motiveringar
Läs mer om grunderna för upprättande av plan för småbarnspedagogik
Vad betyder gruppstorlek?
Det får i gruppen för barn under tre år samtidigt vara närvarande högst 12 barn per tre lärare, socionom eller barnskötare inom småbarnspedagogik. Det får i gruppen för barn över tre år samtidigt vara närvarande högst 21 barn per tre lärare, socionom eller barnskötare inom småbarnspedagogik. (Lagen om småbarnspedagogik 35 §)
Vad betyder relationstal?
I lagen om småbarnspedagogik talas det om dimensionering, vilket betyder detsamma som relationstal i talspråket. Relationstalet anger antalet barn i förhållande till antalet vuxna. I statsrådets förordning finns noggrannare bestämmelser om relationstalet. Per fyra barn under tre år ska det finnas närvarande minst en lärare, socionom eller barnskötare inom småbarnspedagogik (= anställda i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter). Per sju barn över tre år ska det finnas närvarande minst en lärare, socionom eller barnskötare inom småbarnspedagogik. Per tretton barn som fyllt tre år och som deltar i småbarnspedagogiken i högst fem timmar per dag ska det finnas närvarande minst en lärare, socionom eller barnskötare inom småbarnspedagogik. Lagen eller förordningen fastställer inte om personalen enligt relationstalet i verkligheten är närvarande i barngruppen. Det räcker att det inom hela enheten finns barn inom respektive ålderskategori och närvarande anställda i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter enligt det antal som relationstalet anger. (Lagen om småbarnspedagogik 35 § och statsrådets förordning om småbarnspedagogik 1 §). Dimensioneringskalkylator
Är det tillåtet att avvika från relationstalet?
Vid daghemmen är det tillåtet att avvika från relationstalet om barnens genomsnittliga antal dagar i småbarnspedagogik konstant är avsevärt mindre än antalet verksamhetsdagar. Avvikandet kan ske så att fler barn än relationstalet tillåter endast kortvarigt under en fortlöpande tidsperiod är närvarande samtidigt. Dessutom kan man tillfälligt och kortvarigt avvika från relationstalet då man förlänger barnets tid i småbarnspedagogik. Det är inte tillåtet att avvika från relationstalet av orsaker som beror på personalens frånvaro!
Vad betyder anmälningsskyldighet och vem berör den?
En person som tillhör personalen i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter ska utan dröjsmål anmäla till den som ansvarar för verksamheten vid verksamhetsstället för småbarnspedagogik, om han eller hon i sina uppgifter upptäcker ett missförhållande eller en risk för ett uppenbart missförhållande vid genomförandet av småbarnspedagogiken för barnet i enlighet med denna lag. Anmälan ska göras skriftligen. Den som tar emot anmälan ska anmäla ärendet till den ledande tjänsteinnehavaren inom småbarnspedagogiken. Bestämmelsen är förpliktande. (Lagen om småbarnspedagogik 57 a och b §) Läs mer om anmälningsskyldigheten.
Fackförbundet JHL:s viktigaste uppgift är att förhandla om medlemmarnas anställningsvillkor.
I arbets- och tjänstekollektivavtalen fastställs till exempel lönen, arbetstiden, rätten till semester och lönen för sjukdomstid.
Lärarna inom småbarnspedagogik övergick år 2021 till tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorns undervisningspersonal (UKTA). Det här gäller inte personer som jobbar inom den privata sektorn.
Följande personal inom småbarnspedagogiken omfattas fortfarande av AKTA och för dem tillämpas bestämmelser om arbetstid och lön enligt AKTA:
- vikarier för lärare inom småbarnspedagogik som inte har lärarbehörighet enligt lagen om småbarnspedagogik och som enligt lagens 33 § kan vikariera för en lärare i högst ett års tid
- handledare inom småbarnspedagogik och familjedagvård
- personal inom lednings- och planeringsuppgifter
- föreståndare och chefer inom småbarnspedagogik
- planerare inom småbarnspedagogik
- närvårdare, banskötare, barnledare och dagvårdare
- familjedagvårdare och gruppfamiljedagvårdare som jobbar i en enhet för småbarnspedagogik
- daghemsbiträden, dagvårdsbiträden, daghemsassistenter och gruppassistenter
- skolgångshandledare, skolgångsbiträden samt ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet
- elevassistenter, assistenter, gruppassistenter och vårdassistenter
- olika kombinerade uppgifter, när största delen av uppgifterna omfattas av AKTA-avtalet.
Här finns alla kollektivavtal som JHL varit med om att förhandla fram.
Den lagstiftningsmässiga grunden för småbarnspedagogiken utgörs av
Småbarnspedagogikens servicesystem styrs även av många andra förordningar och lagar, bland annat lagarna om tillsyn och finansiering.
JHL:s nätverk för småbarnspedagogik har utarbetat en rumstavla för JHL:s proffs inom småbarnspedagogik. I centrum står respekt för barnets rättigheter, människor och miljön samt stöd för dem som jobbar inom småbarnspedagogiken.