Fackförbunden har sedan hösten motsatt sig regeringens åtstramningspolitik med strejker. Vi har samlat en lista där vi repeterar hur regeringens nedskärningar försvagar finländarnas socialskydd och försämrar arbetsvillkoren.

Fler familjer drabbas av fattigdom, det ges mindre stöd för bostäder och arbetslöshet, uppsägningar kan ske utan vägande skäl och stödstrejker begränsas kraftigt (Sostes länkade text är på finska). Regeringens nedskärningslistor och deras effekter är skrämmande att läsa.

Vi har sammanställt en omfattande lista över regeringens nedskärningar, varav en del redan har förverkligats. Ladda ner nedskärningslistan i A4-format (pdf).

Nedskärningar i socialskyddet tvingar barn att leva i fattigdom

Regeringen har redan börjat skära i till exempel arbetslöshetsskyddet. Bostadsbidraget drabbas också av nedskärningarna. Det behövs av många arbetstagare, särskilt inom låglönebranscherna. Enligt FPA:s statistik fick över 64 000 arbetstagare allmänt bostadsbidrag år 2021.

Inom social- och hälsovårdsbranschen blir det till exempel ännu svårare att ta sig upp ur lönegropen, eftersom karriärutveckling vanligtvis kräver ytterligare utbildning. I fortsättningen gäller det att utbilda sig på egen bekostnad eftersom regeringen vill avskaffa vuxenutbildningsstödet.

Läs även JHL:s blogg: Social- och hälsovårdsåret 2024 utmanar även personalen

SOSTE Finlands social och hälsa rf publicerade i slutet av år 2023 en beräkning (på finska) enligt vilken regeringens politik ökar fattigdomen i hela landet. Mängden fattiga barn ökar med hela 13,6 procent.

Höjs sysselsättningen av att det blir lättare att ge folk sparken?

Vissa av de nedskärningar som regeringen driver kommer att orsaka stora olägenheter för arbetstagarna, men är till betydelselös nytta för sysselsättningen och ekonomin. Regeringen har inte kunnat visa några beräkningar av sysselsättningseffekterna av att till exempel begränsa stödstrejker, öka lokala avtal, driva igenom en lönemodell som är bunden till exportbranschernas lönehöjningar eller att göra det lättare att avskeda folk. Bekanta dig med JHL:s sammanfattning om de obetydliga sysselsättningseffekterna.

Flera lagförslag har förberetts i all hast. Justitiekanslern, som övervakar lagenligheten i statsrådets verksamhet, har pekat på problem i regeringens agerande (Yle Uutiset 30.1.2024).

För arbetstagarna är regeringen grym, kall och ful

Regeringen är kraftigt på arbetsgivarnas sida. Arbetstagaren står inför iskalla tider när regeringen bjuder på försämringar i arbetsmarknadens regler.

Förklaringen är lätt att finna när man jämför regeringsprogrammet med arbetsgivarsidans valmålsättningar. Till exempel är underlättandet av uppsägningar, den hejdlösa ökningen av lokalt avtalande och undermineringen av kollektivavtalens allmänt bindande verkan kopierade direkt från näringslivets mål.

Här finns ännu en lista på en del av de försämringar i arbetsvillkoren som regeringen har planerat:

• Visstidsavtal kan vara upp till ett år långa utan grundad orsak.
• Sjukböter – den första dagen blir oavlönad vid under fem dagars sjukfrånvaro.
• Sparklagen – i framtiden behövs inga vägande skäl för uppsägning.
• Arbetsplatser med under 50 anställda behöver inte längre föra samarbetsförhandlingar (Bloggen är på finska).

Försvarade du dina arbetsvillkor genom att strejka? Regeringen vill ge dig 200 euro i böter

Fackförbunden har sedan förra hösten motsatt sig regeringens förtryckningspolitik med politiska strejker. Vi har tvingats till strejker eftersom regeringen vägrar att sätta sig vid förhandlingsbordet. Däremot tänker politikerna begränsa finländarnas rätt att strejka, trots att rätten baserar sig på internationella avtal.

Regeringen planerar att begränsa politiska strejker och stödstrejker och i värsta fall ge ordentliga böter till dem som deltar i strejkerna.

Exportmodellen kan ytterligare öka löneskillnaderna

En av förändringarna som regeringen absolut vill driva igenom är den så kallade exportmodellen. I praktiken betyder det att ingen bransch kan få bättre löneförhöjningar än vad man får inom exportindustrin. Riksförlikningsmannen skulle inte heller kunna avtala om större höjningar. (Yle uutiset 22.2.2024).

För lågavlönade branscher är modellen mycket negativ. Detta beror på att procentuella löneökningar ger mer pengar till dem som redan har högre löner. När det här upprepas gång på gång ökar löneskillnaderna, inte tvärtom.

I bilden nedan jämförs löneskillnaderna mellan experter inom vetenskap och teknik och proffs inom vård- och omsorgssektorn. Löneuppgifterna är från 2022 och har hämtats från Statistikcentralens uppgifter, Löner inom kommunsektorn och Månadslöner inom den privata sektorn. I beräkningsexemplet får båda yrkesgrupperna en löneökning på två procent (2 %) sex gånger i rad. I början är expertlönen dryga 4 000 euro och lönen för proffsen inom omsorgs- och hälsovårdsbranschen knappa 2 800 euro. Löneskillnaden mellan yrkesgrupperna är cirka 1 250 euro. Klyftan ökar hela tiden, eftersom höginkomsttagare får mer euro i löneökningar varje omgång. Efter förhöjningarna har löneskillnaden redan vuxit till över 1400 euro.

Den finländska arbetsmarknaden är starkt uppdelad efter kön, framkommer det ur THL:s uppgifter (sidan är på finska). Det här kan ses till exempel inom social- och hälsovårdstjänsterna. År 2022 stod kvinnorna för 85 procent av arbetskraften inom sektorn. Löneskillnaderna mellan könen minskar långsamt i Finland. År 2022 var kvinnornas löner 16 procent lägre än männens. Uppgifter om löneskillnaderna har samlats ihop av THL.

STREJKER 2024 – VÄGANDE SKÄL

Finlands regerings nedskärningar drabbar arbetstagare och dem med låga inkomster. Regeringen tänker göra arbetslivet eländigare och brutalt försämra socialskyddet. Även strejkrätten står på nedskärningslistan.

Strejkerna våren 2024 är politiska strejker i protest mot regeringens arbetslivsförsämringar.

Läs mer!