Konfliktstermer

Alltid går det inte att nå samförstånd med arbetsgivaren genom förhandlingar. Då kan man i påtryckningssyfte gå i strejk. Här kan du kolla vad de olika strejktermerna betyder.

Ansökningsblockad

En ansökningsblockad innebär att JHL-medlemmar inte ska ansöka om arbete vid blockerade företag. En ansökningsblockad är ett giltigt skäl att vägra arbete. Om du är en arbetslös arbetssökande kan du låta bli att ansöka om ett arbete som erbjuds av arbetskraftsmyndigheten om det omfattas av blockaden. Du får ingen karens för det.

Arbetsfredsplikt

Enligt arbets- och tjänstekollektivavtalslagen får arbets- och tjänstekollektivavtalets parter inte skrida till arbetskonfliktsåtgärder som inriktas på ifrågavarande arbets- och tjänstekollektivavtal då arbets- och tjänstekollektivavtalet är i kraft.

Arbetskonflikt

En arbetskonflikt är en påtryckningsmetod. Den används till exempel under förhandlingar om arbets- och tjänstekollektivavtal, ifall förhandlingarna blir resultatlösa.

Arbetskonfliktsmetoder är till exempel arbetsnedläggelse, dvs. strejk, övertidsförbud och förbud mot att byta skift, blockad och utmarsch.

Strejkrätten omfattas av skyddet för facklig organisering enligt Europeiska människorättskonventionen.

Strejkrätten är en världsomfattande och accepterad grundläggande rättighet för arbetstagare.

Avtalslöst läge

När ett gällande arbets- eller tjänstekollektivavtal löper ut, hamnar parterna i ett så kallat avtalslöst läge. Då är det tillåtet att vidta konfliktåtgärder.

Beslut om arbetskonflikt

Förbundets representantskap eller styrelse fattar beslut om att inleda en strejk. Beslutet är bindande för medlemmarna. Efter beslutet ges strejkvarsel.

Blockad

Blockad är en stridsåtgärd av typ demonstrations- eller stödstrejk där arbetstagarna i vissa företag vägrar att samarbeta med ett företag som är satt i blockad, och arbetstagarna vägrar att söka jobb i det blockerade företaget.

Generalstrejk

En omfattande strejk som centralorganisationerna gemensamt kommit överens om.

Lockout

Lockout är en stridsåtgärd som arbetsgivaren kan verkställa vid arbetskonflikter. Lockout betyder att arbetsgivaren förhindrar de anställda från att komma på jobb, avbryter lönebetalningen och utlyser arbetsplatsen stängd så att personalen inte kan utföra arbete som omfattas av lockouten.

En lockout kan vara en viss tidsperiod eller verkställas som enstaka dagar. Lockouten kan också gälla bara medlemmar i ett visst fackförbund. Lockouten kan omfatta ett företag eller utlysas att gälla alla medlemsföretag i ett arbetsgivarförbund.

Neutralitetsprincip

Personer som inte är medlemmar i fackförbundet eller som är medlemmar i andra fackförbund har ingen skyldighet att utföra uppgifter som omfattas av arbetskonfliktsåtgärderna och som de normalt sett inte brukar utföra. De har rätt att vägra utföra sådana ovannämnda strejkbelagda uppgifter. Löntagarcentralorganisationerna har gemensamt kommit överens om iakttagande av neutralitetsprincipen vid arbetskonflikter.

Politisk strejk

En politisk strejk är en laglig strejk, vars första och främsta mål inte gäller arbetsvillkoren. Istället är stridsåtgärderna riktade så att man kan nå politiska eller samhälleliga mål. Arbetsgivaren kan inte förbjuda en anställd att delta i stridsåtgärderna under arbetstid, det är en godtagbar orsak till frånvaron. Tjänstemän kan inte delta i politiska stridsåtgärder. Man måste också följa eventuella order om nödarbete.

Skyddsarbete

Skyddsarbete är i lagstiftningen om tjänstekollektivavtalet fastställt arbete, vars utförande är nödvändigt för att förhindra äventyrande av medborgarnas liv eller hälsa eller för skydd av egendom som till följd av stridsåtgärderna är i särskild fara.

Skyddsarbetsplikten gäller endast personer i tjänsteavtalsförhållande. Också i dessa fall lämnas kansli- och administrativt arbete ogjort.

För de yrkesgrupper som ur samhällets perspektiv betraktas som kritiska är strejkrätten vanligen begränsad. Tjänstemän i dessa yrkesgrupper är under strejker förpliktade att utföra skyddsarbete.

Arbetstagare i arbetsförhållande är inte förpliktade att utföra skyddsarbete.

Strejk/arbetsnedläggelse

En strejk innebär tillfälligt avbrytande av arbetet. Med en strejk eller arbetsnedläggelse avses att vissa arbetsuppgifter inte utförs under en viss tid. Det är alltid fackförbundets styrelse som beslutar om strejk, dvs. det är en organisationspolitisk åtgärd som är bindande för medlemmarna.

Strejken gäller arbetsuppgifterna, inte enskilda arbetstagare. Den strejkandes anställningsförhållande (arbetsavtals- eller tjänsteförhållande) förblir i kraft under strejken, men lön utbetalas inte. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som omfattas av strejken har ändå inte skyldighet att utföra arbete och arbetsgivaren har inte direktionsrätt eller annan bestämmanderätt i förhållande till arbetstagaren. Arbetsgivaren får inte på något sätt pressa arbetstagare som deltar i en arbetskonflikt som ordnas av fackförbundet.

Strejkbidrag

Fackförbundet JHL betalar strejkbidrag, eller strejkunderstöd, till sina strejkande medlemmar. För att få bidraget ska din medlemsavgift vara betald och du ska följa de beslut och anvisningar som förbundet meddelar.

Förbundsstyrelsen bestämmer om strejkbidragets belopp skilt för varje strejk. Strejkbidraget är skattepliktig inkomst.

Strejkbrytare

En strejkbrytare är en person som utför strejkbelagt arbete eller som inte iakttar förbundets beslut beträffande arbetskonfliktåtgärder. Också en person som är medlem i ett annat fackförbund eller som inte hör till något förbund alls kan vara strejkbrytare. Ifall en arbetstagare av avsevärd orsak fått tillåtelse av förbundet att arbeta, är hen inte strejkbrytare, men strejkvakten skriver upp hens namn och arbetstid på en lista.

Strejkbrytaren agerar mot sina arbetskamrater och till förmån för arbetsgivaren.

Strejkböter (i lagspråk strejkplikt)

Strejkböter (strejkplikt) är en sanktion som arbetsdomstolen utfärdar till arbetsgivarförbundet, fackföreningen eller fackförbundet för olaglig strejk. En enskild arbetstagare kan inte dömas till strejkböter för att han eller hon deltagit i en olaglig strejk.

Tjänsteinnehavare kan dömas till strejkböter för deltagande i olaglig strejk.

Strejkgränser

Centrala strejkkommittén, dvs. förbundsstyrelsen fastställer strejkgränserna, dvs. vilket arbete och vilka arbetsplatser som är strejkbelagda. I strejkvarslet ska meddelas de arbetsuppgifter som strejken gäller. Dessa arbetsuppgifter utförs inte – oberoende av om den som ska utföra uppgifterna är fackmedlem eller inte. Preciserande förhandlingar förs lokalt. Förhandlingarna protokollförs och protokollet sänds till regionkontoret.

Strejkkommitté

Strejkkommittén sköter uppgifter i anslutning till strejken, håller bland annat kontakt med förtroendemännen och kontaktpersonerna på de strejkbelagda arbetsplatserna. Strejkkommittéernas karaktär och verksamhetsfält beror alltid på strejkens karaktär. Strejkkommittéerna kan vara regionala, lokala eller arbetsplatsspecifika.

Strejkvakter

En strejkvakt är en person som övervakar att strejken genomförs. Strejkvaktens uppgift är att uppmana alla som försöker komma till arbetsplatsen för att utföra strejkbelagt arbete att lämna arbetsplatsen.

Strejkvakterna håller ordning utanför den strejkbelagda arbetsplatsen, delar ut strejkmeddelanden och följer med arbetsgivarens agerande.

Strejkvaktens viktigaste uppgift är att uppmana alla som försöker komma till arbetsplatsen för att utföra strejkbelagt arbete att lämna arbetsplatsen.

Strejkvarsel

Strejkvarsel är ett förhandsmeddelande om en hotande strejk/arbetskonflikt. Strejkvarsel ges till arbetsgivaren och riksförlikningsmannen senast 14 dagar innan den planerade strejken inleds. I strejkvarslet fastställs arbetskonfliktens tidpunkt, genomförandesätt, orsaker och omfattning.

Stödstrejk, sympatistrejk

En stöd- eller sympatistrejk är en strejk för att stödja strejkande arbetstagare i en annan bransch eller på en annan arbetsplats. En stödstrejk är en laglig stridsåtgärd så länge man uppfyller kraven vad gäller förhandsanmälan och andra formaliteter.

Utmarsch

En utmarsch är en påtryckningsåtgärd där arbetstagarna avbryter sitt arbete och avlägsnar sig från arbetsplatsen, oftast bara för en kort tid.

Övertidsförbud och/eller förbud mot att byta skift

Under övertidsförbud och förbud mot att byta skift som JHL har beslutat om ska JHL:s medlemmar vägra att utföra övertidsarbete eller byta skift. Anställda som omfattas av övertidsförbudet ska arbeta endast inom den ordinarie arbetstiden. Det är till exempel förbjudet att samla in flextimmar, att utföra mer- och övertid, joura eller resa utanför den ordinarie arbetstiden. Övertidsförbud kan inte användas som arbetskonfliktåtgärd för personer i tjänsteförhållande.

Under tiden då det råder förbud mot att byta skift jobbar man endast enligt den fastställda arbetsskiftsförteckningen. Man byter inte skift och gör inga ändringar i arbetstiden som arbetsgivaren föreslår.

Också annan flexibilitet, såsom utförande av grått övertidsarbete och utökande av flextimmar är förbjudet under tiden för övertidsförbud och förbud mot att byta skift. Förtroendemannen ska i alla situationer avhålla sig från lokala avtal som berör arbetstid som arbetsgivaren eventuellt föreslår.