JHL:s strejkordlista

När är en strejk laglig och varför ordnar man egentligen strejker och andra arbetskonflikter? Vad är skillnaden mellan strejker och politiska demonstrationer och hur får man strejkunderstöd?

Det är inte alltid möjligt att nå samförstånd med arbetsgivaren genom förhandlingar. Då kan man i påtryckningssyfte gå i strejk. Nedan finns förklarat ett antal termer som gäller arbetskonflikter.

Gå till Frågor och svar om demonstrationer och strejker!

Avtalslöst läge

När ett gällande kollektivavtal löper ut, hamnar parterna i ett så kallat avtalslöst läge. Då är det tillåtet att vidta konfliktåtgärder.

Blockad

Blockad är en stridsåtgärd av typ demonstrations- eller stödstrejk där arbetstagarna i vissa företag vägrar att samarbeta med ett företag som är satt i blockad, och arbetstagarna vägrar att söka jobb i det blockerade företaget. Blockader kan vara lagliga eller olagliga.

Se också strejk, övertidsblockad.

Generalstrejk

En generalstrejk är en strejk som centralorganisationerna tillsammans kommit överens om och som gäller alla yrkesbranscher. Generalstrejker ordnas oftast i syfte att kritisera regeringen eller riksdagen.

Laglig strejk

I JHL:s strejkdirektiv finns noggranna definitioner för när en strejk är laglig och när den inte är det. En strejk är laglig om kollektivavtalet inte längre är i kraft och branschen är i ett s.k. avtalslöst läge. Strejken är laglig också om den inte är riktad mot det gällande kollektivavtalet eller mot en enskild avtalsbestämmelse. Även stödstrejker som ordnas i syfta att stödja andra personalgrupper och så kallade politiska strejker för att påverka beslutsfattarna är lagliga strejkformer. I sista hand är det arbetsdomstolen som beslutar om strejken är laglig eller inte.

Tjänstemännens strejkrätt har begränsats på många sätt, tjänsteinnehavare får till exempel inte delta i sympatistrejker.

Lockout

Lockout är arbetsgivarens påtryckningsmedel. Vid lockout utestänger arbetsgivarna fackförbundsanslutna arbetstagare från arbetsplatsen och avbryter löneutbetalningen.

Massuppsägning

Med massuppsägning avses en konfliktåtgärd där företagets hela personal eller en stor del av dem säger upp sig för att protestera mot arbetsgivarens avsikter. Som konfliktåtgärd kan detta vara lagligt eller olagligt.

Olaglig strejk

En strejk är olaglig om arbetsdomstolen beslutar att strejken är olaglig. Som olagliga strejker döms i regel sådana som är riktade mot ett gällande kollektivavtal eller som strider mot arbetsavtalslagen. Strejken är olaglig också om den strejkande parten inte har varslat om strejken minst två veckor före strejken börjar. Denna anmälningstid grundar sig på lagen.

Olagliga strejker kallas även för vilda strejker.

Skyddsarbete

Till exempel läkares, polisers och brandmäns strejkrätt har oftast begränsats eftersom dessa yrkesgrupper ses som kritiska för samhällets funktion. Tjänstemän i dessa yrkesgrupper är under strejker förpliktade att utföra skyddsarbete. Med skyddsarbete avses arbete som är nödvändigt vid en arbetsstrid för att fara för medborgares liv eller hälsa ska kunna förhindras eller för att sådan egendom som speciellt utsätts för fara till följd av arbetsstriden ska kunna skyddas. Arbetstagare i arbetsförhållanden är förpliktade att utföra skyddsarbete.

Strejk

Med strejk avses att arbetstagarna vägrar att utföra strejkbelagt arbete. Strejker används i påtryckningssyfte när uppgörelse och samförstånd med arbetsgivaren inte nås på andra sätt, och när situationen kräver mer än bara förhandlingar.

Se också laglig strejk, blockad och övertidsblockad.

Strejkbrytare

En strejkbrytare är en person som utför strejkbelagt arbete. Ju färre strejkbrytare det finns, desto snabbare och effektivare börjar strejken påverka och förhandlingarna framskrida. Om strejkbrytaren hör till förbundets medlemsförening, skickar förbundet en begäran om svar till personen i fråga. Efter att ha hört personens svar ska föreningen behandla frågan, efter vilket de kan säga upp strejkbrytarens medlemskap. I processen iakttas förbundets och föreningens stadgar.

Ju färre strejkbrytare det finns, desto snabbare börjar strejken påverka och förhandlingarna framskrida.

Strejkböter/plikt

Arbetsdomstolen kan döma ut strejkböter (i lagspråk även ”plikt”) till fackavdelningar och/eller fackförbund för olagliga strejker. Även arbetsgivaren eller en arbetsgivareorganisation kan dömas att betala plikt för att ha brutit mot kollektivavtalet.

Strejkgränser

Centralstrejkkommittén, dvs. förbundsstyrelsen, slår fast strejkgränserna. I strejkvarslet ska meddelas de arbetsuppgifter som strejken gäller. Dessa arbetsuppgifter utförs inte, oberoende av om den som ska utföra uppgifterna är fackmedlem eller inte.

Strejkkommitté

En strejkkommitté är ett regionalt organ som sköter ett visst antal uppgifter i samband med strejker. Till strejkkommitténs uppgifter hör bland annat att fungera som en informationslänk mellan förbundet och de strejkande arbetsplatsernas förtroendemän och kontaktpersoner.

Strejktillstånd

Förbundets representantskap eller styrelse kan besluta om inledande av en arbetskonflikt, om förhandlingarna om arbets- och tjänstekollektivavtal inte har lett till ett godtagbart resultat. Förbundsstyrelsen kan verkställa en stridsåtgärd även i andra fall. Enligt förbundets stadgar är endast de beslut om en arbetskonflikt som utfärdats och godkänts av förbundsstyrelsen bindande för medlemmarna i förbundets medlemsföreningar.

Strejkunderstöd, strejkbidrag

JHL betalar strejkunderstöd till sina strejkande medlemmar. Endast medlemmar som har betalat sin medlemsavgift är berättigade till strejkunderstöd. Strejkunderstödets storlek bekräftas separat för varje strejk. Strejkunderstödet är skattepliktig inkomst. Strejkersättningens belopp beslutas av förbundsstyrelsen.

Strejkvakter

Strejkvaktens viktigaste uppgift är att uppmana alla som försöker komma till arbetsplatsen för att utföra strejkbelagt arbete att lämna arbetsplatsen och redogöra för strejkens mål, också till utomstående.

Strejkvakter håller ordning framför arbetsplatsen som gått i strejk. Vakterna ska också föra bok på eventuella strejkbrytare, vilka arbetsuppgifter de utför och deras arbetstider. Strejkvakterna ska skicka denna information vidare till strejkkommittén.

Strejkvakter får inte fysiskt hindra inträde till arbetsplatsen. De får inte heller sammanträda i arbetsgivarens lokaler utan tillstånd.

Strejkvaktens viktigaste uppgift är att uppmana alla som försöker komma till arbetsplatsen för att utföra strejkbelagt arbete att lämna arbetsplatsen.

Strejkvarsel

Arbetstagarna ska varsla om strejken på förhand. Arbetstagaren ska varsla om strejk i ett skriftligt meddelande till arbetsgivaren och riksförlikningsmallen senast två veckor före strejken börjar.

Om en strejk inom offentliga eller likaså privata sektorn anses beröra samhällets livsviktiga funktioner eller avsevärt skada ett allmänt intresse, kan arbets- och näringsministeriet på framställning av förlikningsmannen skjuta upp strejkens startpunkt med högst två veckor.

Stödstrejk

En stöd- eller sympatistrejk är en strejk för att stödja strejkande arbetstagare i en annan bransch eller på en annan arbetsplats. En stödstrejk är en laglig stridsåtgärd så länge man uppfyller kraven vad gäller förhandsanmälan och andra formaliteter.

Sympatistrejker och politiska strejker

I dessa fall riktas strejken inte mot kollektivavtalet, utan dess syfte kan vara att till exempel kritisera riksdagens beslut eller stödja ett annat fackförbund.

Utmarsch

En utmarsch är en påtryckningsåtgärd där arbetstagarna avbryter sitt arbete och avlägsnar sig från arbetsplatsen, oftast bara för en kort tid.

Övertidsblockad, övertidsförbud

Vid övertidsförbud vägrar fackanslutna arbetstagare att jobba övertid. Övertidsförbud kan utlysas utan förhandsanmälan.

Se också strejk och blockad.