Forskning och utredningar

Aula Research och JHL utredde tillsammans hur diskriminering och osakligt bemötande syns på arbetsplatserna. Utöver en bred litteraturöversikt bestod utredningen av en omfattande medlemsenkät. Enkäten visade att diskriminering och osakligt bemötande fortfarande är problem i Finland.

Läs vår nyhet om enkätresultaten: JHL:s enkät: en tredjedel av förbundets medlemmar utsatts för diskriminering på arbetsplatsen

Litteraturöversikten Syrjintä ja yhdenvertaisuus työelämässä (’Diskriminering och likabehandling i arbetslivet’) granskar olika former av diskriminering, faktorer som ligger bakom dem samt konsekvenserna för det finländska samhället och arbetslivet.

Översikten baserar sig på forskningsdata, statistik, lagstiftning, internationella avtal samt JHL:s medlemsenkät och fokusgruppsintervjuer om diskriminering samt JHL:s enkät Sateenkaari-ihmiset työyhteisössä (’Regnbågspersoner i arbetslivet’).

Aula Research och JHL utredde tillsammans hur regional utveckling syns i Finland och hur den påverkar arbetslivet och samhället.

Utredningen är uppdelad i tre:

• urbanisering
• avfolkning i periferin
• regional differentieringsutveckling.

Urbaniseringen i Finland har accelererat sedan 1950-talet, och utvecklingen ser ut att fortsätta. I synnerhet unga vuxna flyttar till stora tätorter.

De politiska motsättningarna mellan landsbygd och städer kan tillspetsas. I städerna finns det ett tryck på att utöka servicen för att möta den ökande efterfrågan, i periferin minskar servicebehoven.

Den regionala utvecklingen påverkar den finländska arbetsmarknaden. I städerna skapar nya företag arbetsplatser och lockar till sig proffs. Arbetsplatserna blir färre i områden där den ekonomiska verksamheten minskar.

Urbaniseringen ökar även kraven på arbetstagarna. Ny teknik, digitalisering och smarta lösningar kräver ständig kompetensutveckling.

Den regionala utvecklingen återspeglas i JHL-medlemmarnas arbetsliv. Till exempel är efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster särskilt stor i områden där befolkningen blir äldre, medan utbildnings- och ungdomstjänster framhävs där i områden där befolkningen är yngre.

Den ojämna befolkningsutvecklingen leder till att kommuner och regioner differentieras allt mer.

Stora ändringar i befolkningen orsakar problem så väl i områden där befolkningen snabbt växer som i områden där den snabbt minskar.

Att kommuner utvecklas åt olika håll är ingenting nytt, men takten har hela tiden ökat under hela 2000-talet. Det beror på såväl på ekonomiska förändringar och befolkningsförändringar som kommunreformer.

Kommunerna kan inte fullt påverka den regionala utvecklingen, men de kan bereda sig på följderna och dra nytta av dem. Utvecklingen erbjuder kommunerna en möjlighet att ändra hur de handlar och sköter sina uppgifter. Kommuner kan få ny livskraft bland annat genom att satsa på kultur- och motionstjänster, förbättra företagens verksamhetsmöjligheter och utveckla utbildningen.

JHL:s digitaliseringsutredning går igenom digitaliseringens omfattande effekter för samhällets olika delområden, JHL:s yrkesbranscher och fackförbundens verksamhet. Digitaliseringen påverkar samhället och arbetslivet på ett omfattande och djupgående sätt.

Finland har goda förutsättningar för digitalisering. Den ständigt avancerande digiteknologin och artificiella intelligensen kan skapa många möjligheter för samhället och arbetsmarknaden. I vilken mån kunde man till exempel låta AI sköta stöd- och rutinuppgifter, och hur kan digitala verktyg underlätta vardagen inom olika branscher?

Ny teknologi innebär emellertid även utmaningar och risker, som vi måste eftersträva att beakta på förhand. Risker kan till exempel vara dataintrång, felsituationer och frågor om arbetsbelastning och ansvarsuppdelning. Man måste även bland annat beakta arbetstagarnas och servicebrukarnas varierande förutsättningar att använda digitala verktyg och svara på nya kompetensbehov i arbetslivet.

Rapporten skapar en utgångspunkt för att tänka på hur digitaliseringens möjligheter, utmaningar och hot syns i JHL-medlemmarnas vardag och hur man kan hålla fast vid arbetslivsrättigheter i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Finlands befolkningsstruktur kommer att omvälvas under de kommande årtiondena. Invånarantalet minskar, befolkningen åldras och allt färre barn föds. Försörjningskvoten försämras, vilket betyder att antalet personer i arbetsför ålder i förhållande till resten av befolkningen minskar.

Allt detta ökar behovet av offentliga tjänster. De kommer att bli brist på arbetskraft och skattebetalare, så Finland har ett behov av att öka mängden utfört arbete.

Utredningsrapporten går igenom förändringsriktningar i befolkningsstrukturen och deras inverkan på samhället. Sedan diskuteras tre sätt att närma sig de problem som förändringar i befolkningsstrukturen för med sig och lösa dem. Åtgärder behövs på flera delområden:

• högre sysselsättningsgrad och längre karriärer
• ökad nativitet
• ökad invandring.

Som en del av framtidstrendsarbetet har JHL ytterligare utrett arbetskraftsinvandringen, som måste öka betydligt för att arbetskraftsbristen ska kunna lösas. Förbundet lät även genomföra en enkät om frågan våren 2022. Enligt enkätresultaten förhåller sig finländarna allt mer positivt till arbetskraftsinvandring. En stor del av finländarna godkänner arbetskraftsinvandring med samma anställningsvillkor som alla finländare.

JHL:s klimatutredning går igenom hur klimatförändringen syns i världen, dess risker och dess effekter på arbetslivet och JHL:s yrkesbranscher. Klimatförändringen har en direkt inverkan på naturen, samhället och människan till exempel via ändrade väderförhållanden.

Det krävs åtgärder både för att stävja klimatförändringen och för att förbereda sig på och anpassa sig till dess konsekvenser. Allt detta återspeglas även i arbetslivet och arbetets innehåll.

Inom JHL:s branscher syns klimatförändringens effekt redan på många sätt, men många förändringar är ännu på kommande. Ett fackförbund måste ha ögonen öppna för ändringar som påverkar arbetslivet, och även JHL måste aktivt delta i klimatåtgärderna.

För att tackla klimatkrisen är det centralt med en så kallad rättvis övergång. Det betyder att även arbetstagare måste få vara delaktiga i klimatåtgärderna som experter på sina egna uppgifter. Övergången till mer hållbara arbetssätt måste också genomföras så att de förändrade arbetsförhållandena, uppgifterna och kompetensbehoven beaktas.