JHL: Social- och hälsovårdsbranschernas attraktivitet hotas – slopandet av utbildningsersättningen försämrar kompetensen och kvaliteten på tjänsterna

Enligt JHL försvårar Finlands befolkningsutveckling den redan bristfälliga tillgången på arbetskraft inom social- och hälsovårds- samt pedagogik och handledningsbranschen. Just nu skulle det vara oerhört viktigt att se till att den befintliga personalen är kompetent och får det stöd de behöver för att utveckla sina yrkeskunskaper.

Ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL Håkan Ekström säger att slopandet av utbildningsersättningen äventyrar upprätthållandet och utvecklingen av kompetensen hos dem som arbetar inom kommun- och välfärdsbranscherna. Lagförslaget är under utskottsbehandling i riksdagen.

– Därigenom försämras kvaliteten på offentliga tjänster. I förslaget har man inte tillräckligt bedömt hur slopandet av utbildningsersättningen tillsammans med försvagningen av andra stödformer, såsom vuxenutbildningsstödet och utbildningsavdraget, påverkar särskilt kvinnodominerade branscher och branscher som lider av arbetskraftsbrist.

Användning av teknologi kräver utbildning

Ekström påminner om att det behövs omfattande användning av teknologi och fungerande program för att förbättra produktiviteten inom social- och hälsovårdsbranscherna.

– De är dock till nytta för organisationerna endast om personalen får tillräcklig användarutbildning. Detsamma gäller för pedagogik och handledningsbranschen: till exempel till följd av ändringar i lagen om småbarnspedagogik arbetar många barnskötare på daghem som inkompetenta lärarvikarier. Det skulle vara viktigt för dem att komma in på fortbildningar så att kunnandet motsvarar arbetets krav.

Enligt honom förbättrar välplanerade utbildningar arbetshälsan, minskar belastningen i vardagen och ökar branschens attraktionskraft.

– Forskning visar att utbildad personal ökar organisationernas produktivitet på lång sikt.

Lagstiftningen förpliktar, men förutsättningarna hotar att försvinna

Fortbildningsskyldigheten för personal inom social- och hälsovården samt lagstiftningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården förutsätter att både arbetsgivare och arbetstagare upprätthåller och utvecklar yrkeskompetensen.

– Utbildningsersättningen har varit en viktig metod för att uppfylla dessa förpliktelser. Pengarna till utbildningen skulle ha haft andra användningsområden.

Om utbildningsersättningen avskaffas leder det sannolikt till en minskad mängd utbildningar.

– Arbetsgivarna skulle bli tvungna att flytta över finansiering från andra verksamheter för att kompensera för förlorad utbildningsersättning, vilket ytterligare försämrar servicen. Samtidigt skulle en del av de pengar som reserverats för personalutbildning kunna gå till andra ändamål, vilket skulle minska tillgången till utbildning.

Nedskärningarna drabbar samma branscher om och om igen

Ekström konstaterar att det är särskilt problematiskt att den föreslagna nedskärningen riktas mot samma kvinnodominerade vård- och pedagogikbranscher inom den offentliga sektorn som redan drabbats av avskaffandet av vuxenutbildningsstödet.

– Dessa branscher kräver officiell examen. Särskilt social- och hälsovårdspersonalen har en lagstadgad skyldighet att kontinuerligt utveckla sitt kunnande.

– Regeringen håller dock på att ta bort allt fler möjligheter att göra det. En försämring av utbildningsersättningen skulle ytterligare förvärra bristen på arbetskraft, försämra arbetshälsan och äventyra kvaliteten på de tjänster som medborgarna behöver.

Ekström kräver att utbildningsersättningen lämnas ifred.

– Man måste satsa på personalens kompetens. Det är en förutsättning för fungerande, säkra och högkvalitativa offentliga tjänster.

JHL:s utlåtande finns här (på finska).

Mer information:

Ordförande Håkan Ekström, 040 828 2865

sakkunnig i utbildningspolitik, Hanna Takolander, 044 0750 850