HUS sparkar hundratals med svåra följder för servicen och arbetshälsan: regeringens usla finansiering ligger bakom beslutet
HUS säger upp 280 arbetstagare efter samarbetsförhandlingarna. Uppsägningarna drabbar i synnerhet datatjänsterna, som förlorar ungefär en femtedel av sin personal. Beslutet innebär oundvikligen försämringar i Helsingfors och Nylands specialsjukvård.
HUS-sammanslutningens samarbetsförhandlingar har avslutats, och hundratals proffs förlorar sina arbetsplatser. HUS säger upp cirka 280 personer. Sammanlagt minskar HUS sin personal med 778 årsverken.
Till exempel anställs inte nya arbetstagare för att ersätta alla som går i pension, och alla visstidsanställningar förlängs inte.
Den grundläggande orsaken till de brutala personalminskningarna är att staten inte har finansierat HUS verksamhet tillräckligt. Samma problem gäller välfärdsområdena i Finland, kritiserar JHL:s ordförande Håkan Ekström.
– Välfärdsområdenas finansiering kommer direkt från staten. Den nuvarande regeringspolitiken eftersträvar extrema besparingar, även om det leder till att fungerande tjänster skrotas. Välfärdsområdena behöver beskattningsrätt för att de i verkligheten ska kunna bestämma hur de ordnar sina tjänster. Annars fortsätter finansieringen och servicen att stegvis smulas sönder på vanliga människors och arbetstagares bekostnad, betonar Ekström.
Uppsägningsvågen leder till sämre service vid HUS. Jouren vid Raseborgs sjukhus blir Västra Nylands välfärdsområdes ansvar, och HUS avslutar nästan all sin verksamhet i Raseborg med undantag av psykiatrin. För annan service får man i fortsättningen åka till Lojo, Esbo eller ännu längre bort. Till exempel från Hangö tar det kring två timmar att ta sig till Mejlans sjukhus i Helsingfors.
I synnerhet stödtjänsterna drabbas av personalminskningarna. Av datatjänsternas personal sparkas cirka 20 procent. HUS kombinerar även arbetsuppgifter så att det inte längre finns några vårdlogistiker eller vaktmästare. Arbetsbeskrivningen för de nya mångservicearbetarna innehåller allt mellan himmel och jord från att hjälpa till med kosthåll till kassaarbete, logistikuppgifter, patienttransport och transport av vårdtillbehör.
JHL:s huvudförtroendemän Niina Koskela och Jenni Sorvari är besvikna på att HUS inte inser vikten av stödtjänster. När stödpersonalen krymper faller sekreteraruppgifter och annat stödarbete alltmer på vårdpersonalen, som då har allt mindre tid för sina patienter.
– HUS ledning verkar ha glömt att det krävs lång utbildning för att kunna utföra stöduppgifter. Nu kombineras uppgifter på kort varsel, och arbetstagarna måste lära sig nya, ansvarsfulla uppgifter på en gång. Arbetstagarna är redan nu belastade och jobbar ständigt övertid. Dessa beslut ökar arbetsbelastningen och tröttar ut arbetstagarna ännu mer, säger Koskela och Sorvari.
Mer information:
JHL:s ordförande Håkan Ekström 040 828 2865
Huvudförtroendemän Niina Koskela, 040 077 1843 och Jenni Sorvari 040 775 8303