Beslutsfattarbrev 2/2023

Med beslutsfattarbrevet från Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL vill vi stödja dig i ditt utmanande arbete genom att erbjuda information och synvinklar. Vi hoppas att brevet är till nytta för beslutsfattandet och främjandet av en smidig vardag.

JHL:s beslutsfattarbrev skickas till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunala beslutsfattare, JHL-anslutna beslutsfattare och JHL-aktiva. Vi tar gärna emot respons på breven. Respons kan skickas direkt till mig.

Med en önskan om givande lässtunder

Johanna Värmälä, specialsakkunnig

johanna.varmala@jhl.fi

tfn 0505927619

Bästa beslutsfattare,

Den nya riksdagen har inlett sitt krävande arbete och regeringsförhandlingarna har påbörjats. En ny mandatperiod för med sig väntade beslut, men också överraskningar. Vem kunde ha förutsett coronapandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och energikrisen för fyra år sedan?

Som ett ansvarsfullt fackförbund vill vi delta i att lösa social- och hälsovårdens och småbarnspedagogikens personalbrist. En metod är att förnya behörighetskriterierna för småbarnspedagoger så att vi kan trygga tjänsterna för barnen.

Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024, där arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunernas ansvar, är viktig för oss. Om reformen lyckas kommer den att förstärka livskraften inom alla pendelområden.

Den offentliga sektorn måste producera de tjänster medborgarna behöver på ett vist sätt. Lagen om offentliga upphandlingar borde harmoniseras så att den följer lagstiftningen i andra EU-länder: Gränsen för försäljning av in house-bolag till utomstående borde höjas till 20 procent och den konstgjorda övre gränsen på 500 000 euro strykas.

Fackförbundet JHL:s sakkunskap finns till ert förfogande. Vi håller kontakten!

Päivi Niemi-Laine

Ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL

Lagen om småbarnspedagogik måste justeras

Det måste göras ändringar i lagen om småbarnspedagogik för att alla barn ska ha jämlik tillgång till lagenlig, högklassig småbarnspedagogik. Trygg och högklassig småbarnspedagogik förutsätter ett tillräckligt antal pedagoger alla dagar, i alla barngrupper och under hela dagen. För närvarande är detta inte verklighet inom småbarnspedagogiken.

Proffs inom småbarnspedagogik är belastade på jobbet och inom vissa regioner är det svårt att hitta proffs till lediga anställningar. Problemet är för stora grupper och för lite personal. Personalbristen vid daghemmen och personalens massflykt från området äventyrar barnens rättigheter dagligen. Utöver en lärare borde en småbarnspedagogisk grupp ha en socionom samt tillräckligt många barnskötare och biträden. 

Läs mer:

JHL: Dags att satsa på småbarnspedagogiken

Social- och hälsovårdspersonalen behöver handlingar av regeringen

Finland står inför en vårdbomb. Enligt det demografiska omsorgsförhållandet som JHL har räknat ut fanns det under 20 omsorgstagare per hundra arbetsföra i början av 2000-talet, medan det under 2030–2040-talet kommer det att finnas 25 omsorgstagare per hundra arbetsföra. Det betyder att upp til 80 000 nya arbetstagare kan behövas inom social- och hälsovårdssektorn, vilket förutsätter bland annat ökad arbetskraftsinvandring.

Det är viktigt att regeringen fortsätter vidta åtgärder för att tackla personalbristen inom social- och hälsovårdssektorn. För att lösa problemen måste man se hela den multiprofessionella kedjan. Utbildningen av vårdassistenter, antalet utbildningsplatser och assistenternas tillträde till arbetsmarknaden måste säkerställas och etableras. Social- och hälsovårdens attraktivitet och förmåga att hålla kvar sina arbetstagare måste ökas bland annat genom att satsa på lönesättning, arbetsförhållanden, arbetshälsa och ledarskap.

Läs mer:

Fackförbundet JHL: Vårdarbristen hotar Finland

Kommunala in house-bolag och upphandlingslagen

Kommuner kan upphandla tjänster från dotterbolag de äger utan konkurrensutsättning så länge som förutsättningarna i lagen om offentliga upphandlingar uppfylls. Man talar då om in house- upphandling eller upphandling från en anknuten enhet.

För att ett bolag ska anses vara en anknuten enhet krävs inget särskilt antal aktier eller ingen särskild andel beslutsmakt inom bolaget.  Den upphandlande enheten ska emellertid ha faktisk beslutsmakt inom in house-bolaget och borde även använda sin beslutsmakt. I praktiken fördelas beslutsmakten med ett aktieägaravtal och i bolagsordningen. Faktisk beslutsmakt innebär att ägaren representeras i den anknutna enhetens beslutande organ, till exempel i bolagsstämman.

Att producera stödtjänster i ett in house-bolag, i synnerhet om alternativet är utläggning på marknaden, säkerställer servicens kvalitet och försörjningsberedskapen som i sista hand är på kommunernas och välfärdsområdenas ansvar.

Läs mer (på finska):

JHL: Hankintalakia pitäisi uudistaa EU-lainsäädännön mukaiseksi