Kommunernas koldioxidutsläpp måste minska så att klimatförändringen kan bromsas. I fortsättningen står kommunerna också inför stora förändringar till följd av befolkningens åldrande och teknisk utveckling.
Kommunerna måste bära sitt klimatansvar
Finland befinner sig i en övergångsfas mot ett hållbart, kolneutralt samhälle som bevarar naturens mångfald och strävar till en cirkulär ekonomi. Kommunerna utför en stor del av klimatåtgärderna och därför har de ett stort ansvar för uppnående av de riksomfattande klimatmålen.
Klimatförändringen och åtgärder som tas för att bromsa den har en stor inverkan på arbetslivet. Bromsandet av klimatförändringen, anpassning till dess följder och beredskap och föutsägelse kräver mycket av arbetslivet och löntagarna.
Klimatpolitiken måste utformas så att den beaktar arbetslivets förändringsbehov och arbetstagarnas rättigheter.
I detta arbete är principen om rättvis övergång mycket viktig.
I en rättvis övergång har arbetstagarna möjlighet att i tillräcklig utsträckning påverka förändringen. Man måste också beakta anställningsvillkoren vid planeringen av förändringar. Arbetstagarna ska kunna utöka sitt kunnande till exempel med hjälp av utbildning. Utkomsten måste säkras. Utan den vilar utvecklingen inte på hållbar grund.
Kommunernas energibolag står inför en stor förändring. Målet är ett kolneutralt samhälle. I samband med energiförändringen kommer man till stor del att frångå användning av fossila bränslen, såsom stenkol, torv och naturgas.
Kommunerna kan enkelt minska byggnadernas klimatutsläpp med hjälp av energieffektiv ombyggnad. Saneringar i anknytning till inomhusluften säkerställer att de offentliga utrymmena och arbetstagarnas utrymmen är trygga och sunda.
Det lönar sig för kommunerna att stödja varann i uppnåendet av en kolneutral morgondag och klokt utnyttjande av resurser. Det lönar sig för kommunerna att ansluta sig till HINKU-nätverket som bromsar klimatförändringen och FISU-nätverket som utvecklar resurssmart livskraft.
Naturens mångfald kan syddas lokalt. Kommunerna sköter grönområden, iståndsätter vattendrag, genomför skyddsprojekt samt beaktar naturens mångfald i planeringen av markanvändningen. Resursvisdom är för sin del att byggnadsbeståndet samt vägarna och trafiklederna upprätthålls i användbart skick.
Rättvis beskattning, fungerande service
Varje kommuninvånare ska ha möjlighet att göra sina egna val i livet. Dessa möjligheter uppstår inte av sig självt, utan de ska stödjas med välfärdssamhällets tjänster. Servicen finansieras med gemensamma skattemedel.
Beskattningen ska vara rättvis. Den som har mer, ska också i högre utsträckning delta i finansieringen av tjänster. Skattebasen ska vara bred, så att ingen enskild grupp blir oskäligt hårt skattebelastad.
Människor anser i allmänhet att skatter är berättigade då de får valuta för sina betalade skattepengar. Valutan kan till exempel bestå av utbildning och fungerande hälsovård.
Det lönar sig för kommunerna att idka en politik som befrämjar livskraft och sysselsättning, med stöd av staten. På det sättet kan sysselsättningsgraden ökas på lång sikt. Då sysselsättningen förbättras, får kommunernas ett större inflöde av skatteintäkter.
Kommunerna ska vid behov vara beredda att på att måttfullt sätt höja kommunalskatten och fastighetsskatterna. Genom förändringar i skatteprocenten för obebyggda tomter kan man effektivera markanvändningen och öka kommunernas skatteintäkter.
En stor del av kommuninvånarna får en betydande andel av sina totalintäkter från kapitalinkomster. Av den orsaken vore det motiverat att stärka kommunernas inkomstbas så att kommunerna får en andel av intäkterna från kapitalskatten.
Kommunerna kan förbättra sin ekonomi också genom att öka intäkterna för sin verksamhet. Till verksamhetsintäkterna hör till exempel kundavgifter. Avgifterna för vissa tjänster kan höjas.
Det är svårt att motivera en höjning av avgifterna endast med att man på så sätt förbättrar kommunekonomin. Kommunerna ska investera också i servicens kvalitet och funktion. Ifall efterfrågan på kommunens tjänster ökar, kan också intäkterna öka.
Beslutsfattare och påverkare – kommundemokrati
Det ska vara så enkelt som möjligt att rösta i ett val. Det är lättast att uppnå bland annat genom att inrätta förhandsröstningsställen på de platser där människorna regelbundet rör sig. Sådana platser är till exempel bibliotek och köpcenter.
Medborgaraktiviteten upphör inte efter valet. Kommunerna ska omforma sina förvaltningsstadgor så att människorna inspireras att delta. Ett alternativ är att utveckla centralvalnämndens roll så att den, utöver de lagstadgade uppgifterna, kan anta en aktivare roll som en demokratiförstärkande nämnd.
Också efter valen ska kommunerna ha en kanal för medborgarpåverkan och utveckling av deltagande. Detta ska fastställas i kommunens förvaltningsstadga.
Delaktigheten kan förstärkas också genom att tillsätta organ som ökar delaktigheten, till exempel ungdomsfullmäktige samt äldre- och handikappråd. Varje kommun borde samarbeta med tredje sektorn.
Kommuninvånarnas delaktighet förbättras då de kan påverka projekt i ett tidigt skede. Det ska vara möjligt att påverka och kommunicera också över internet. Interaktion över nätet utgör en central del av modern medborgarpåverkan.
Framtidens kommun tillhör barnen och de unga
Framtidens kommun är annorlunda än dagens kommun. Den eventuella vård- och landskapsreformen påverkar kommunernas uppgifter. Social- och hälsovårdsservicen samt äldreomsorgen överförs från kommunerna och därmed också de resurser som producerar dem.
Människornas vardag kvarstår i kommunerna. De politiska lösningar som påverkar den genomförs i kommunerna inom de följande tio åren. Man måste hitta utrymme för framtidstro och hopp.
De megatrender som satt världen i omvälvning påverkar också kommunerna.
Då befolkningen åldras måste kommunerna hitta inbesparingar och nya sätt att göra saker.
Teknologins omvälvning ger nya sätt att producera tjänsterna. Kommunerna har en central roll då det gäller bromsandet av klimatförändringen, till exempel eftersom de utövar bestämmanderätt i energibolag som producerar el och värme för oss. Kommunerna är också en viktig aktör i energibesparingstalkon.
Under den kommande kommunalvalsperioden måste man försäkra sig om att människorna får sin service också då en del av uppgifterna övergår från kommunerna. En viktig uppgift under den begynnande fullmäktigeperioden är att besluta om den nya kommunens strategiska uppgifter. Utgångspunkten för detta arbete ska vara kommunens invånare och den service de behöver.
Samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna ska vara smidigt. Klyftorna inom hälsa och välmående förminskas inte om inte invånarna får till exempel de socialtjänster de behöver. Välplanerade datasystem möjliggör informationsgången mellan serviceanordnaren och kunden.