Coronaviruset sprids – Så påverkar det arbetet

Coronavirusepidemin som fick sin början i Kina har förorsakat stora skyddsåtgärder i Finland. Viruset väcker många frågor bland JHL-medlemmarna som gäller utförande av arbete. På denna sida finns information om viruset samt svar på många frågor som gäller virusets inverkan på utförandet av arbete. Sidans innehåll uppdateras då myndigheternas föreskrifter ändras.

*Uppdaterats 9.4.2020 kl. 15.45

Permittering och fråga om permittering Samarbetsförfarande i permitteringssituationer
Cronavirussituationen i korthet Beredskapslagen och undantag från anställningsvillkoren
Arbetspliktiga Beredskapslagen och småbarnpedagogik
Coronaviruset är en allmänfarlig sjukdom Frågor och svar (11) om hur coronaviruset påverkar arbetet
Motiivis och FFC:s frågor och svar Följ utvecklingen på myndigheternas webbplatser* Anvisning om tjänster som ges i hemmet*
Vilka åtgärder bör man vidta mot coronaviruset på arbetsplatserna? Coronaviruset och arbetssäkerheten

Situationen är oroande för många JHL-medlemmar. Permitteringar och arbete utan lön är i sikte eller arbete där man utsätts för coronavirus och jobbar med för liten personalstyrka höjer oron. JHL jobbar för att medlemmarna ska få information och hjälp i rätt tid. Trots de begränsningar som beredskapslagen medför gör JHL sitt allt för att hitta lösningar för som får var och en att klara sig.

Coronavirussituationen i korthet – I Finland råder nu undantagsförhållanden

kuvakollaasi_jhl_ammateista_ja tyon_tekijoista

Denna sidas innehåll uppdateras kontinuerligt. I detta skede är korrekt information viktigast av allt.

I Finland råder nu undantagsförhållanden till följd av coronaviruset. Statsrådet lämnade tisdagen den 17.3.2020 två förordningar om ibruktagning av beredskapslagen till riksdagen. Den ena gäller begränsning av läkemedelsförsäljning och den andra personales ställning.  Förordningen som gäller begränsning av läkemedelsförsäljning träder i kraft omedelbart. Förordningen som gäller personalens ställning är också i kraft.

Förordningen avses gälla till 13.4.2020. Riktlinjerna påverkar bland annat den offentliga sektorns arbetsplatser, skolor, läroinrättningar och universitet. Läs i regeringens pressmeddelande vilka åtgärderna är: Förordningar om ibruktagning av beredskapslagen

18.3.2020 – JHL: Viktigt att värna om personalens säkerhet och se till att de orkar – staten måste även hjälpa låginkomsttagare, inte bara företag

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laines budskap till JHL:s medlemmar

Beredskapslagen ger möjlighet att göra undantag från anställningsvillkoren*

Avsikten med beredskapslagen är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet. I lagen föreskrivs om myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden.

Undantag från dessa anställningsvillkor får endast ske inom hälsovården, socialservice, räddningsväsendet, nödcentralerna och polisväsendet.

Statsrådet har 6.4.2020 gett en ny förordning, med vilken arbetsgivarens rätt att från och med 17.3.2020 göra undantag från vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen (beredskapslagen 93 §) fortsätter. Fortsättningen gäller för tiden 14.4.2020 – 13.5.2020.*

Möjligheten att göra undantag från bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen pågår fram till 13.5.2020.

Förordningen får tillämpas på personal inom hälsovården, socialservice, räddningsväsendet, nödcentralerna och polisväsendet. (Både arbetstagare, tjänstemän och tjänsteinnehavare berörs av undantaget.)

Undantag från semesterlagen*

Arbetsgivaren får utan hinder av tjänste- eller arbetskollektivavtalet:

  • göra undantag från bestämmelser om tidpunkt för meddelande om semester och semestertidpunkt
  • flytta en redan fastställd tidpunkt för semester
  • avbryta redan inledd semester

under förutsättningen att dessa åtgärder är nödvändiga med tanke på coronavirusepidemin och att de inte äventyrar säkerheten i arbetet eller arbetstagarens hälsa.

Arbetsgivaren ska med stöd av denna undantagsrätt så fort som möjligt ge arbetstagaren den återhållna semestern tillbaka.

Undantag från arbetstidslagen*

Arbetsgivaren får utan hinder av arbetstidslagen och tjänste- och arbetskollektivavtal:

  • förordna arbetstagaren att utföra övertidsarbete utan dennes medgivande
  • göra undantag från bestämmelser om dygnsvila och veckovila
  • göra undantag från bestämmelser om maximal arbetstid i arbetstidslagen 18 §

under förutsättningen att dessa åtgärder är nödvändiga för att trygga verksamheten och att åtgärderna behövs med tanke på coronavirusepidemin och att de inte äventyrar säkerheten i arbetet eller arbetstagarens hälsa.

Arbetsgivaren ska också se till att belastningen i arbetet fördelas jämnt och att arbetstagaren har möjlighet att återhämta sig från arbetet.

En förutsättning är också att arbetsgivaren ordnar lämpliga paus- och viloutrymmen, sociala utrymmen och bespisning för arbetstagarnas vila och rekreation.

Begränsande av uppsägningsrätten (94 §)*

Arbetsgivaren kan med stöd av förordningen förlänga uppsägningstiden som tillämpas utan hinder av arbetsavtalslagen och bestämmelser i kollektivavtalet till fyra månader i situationer då arbetstagaren säger upp sig.

En förutsättning för förlängning av uppsägningstiden då arbetstagaren säger upp sig är att det är nödvändigt med tanke på befolkningens hälsovård, minimiutkomst eller säkerhet.

Undantaget tillämpas inte på personal som arbetar inom polisväsendet.

Social- och hälsovårdministeriet betonar att undantagsbefogenheterna kan användas endast om situationen inte är hanterbar med regelmässiga befogenheter.

Utnyttjande av undantagsåtgärder förutsätter att dessa åtgärder är nödvändiga med tanke på coronavirusepidemin och att de inte äventyrar säkerheten i arbetet eller arbetstagarens hälsa.

Social- och hälsovårdsministeriets anvisning om tillfälliga undantag vid tillämpning av vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen på personal inom hälso- och sjukvården och socialväsendet

3. Arbetspliktiga (95 §)

Riksdagen godkände 27.3 ibruktagande av de befogenheter som nämns i beredskapslagen 95 § 2 mom. och tillämpande av 96-103 §.

Arbetsplikt

Enligt den av statsrådet och riksdagen godkända förordningen (beredskapslagen 95 § 2 mom.) kan i Finland bosatt person som har hemkommun i Finland och som

  • är verksam inom hälsovården,
  • har fått utbildning inom denna sektor och
  • har fyllt 18 men inte 68 år skyldig att utföra arbete.

Förordningen kan tillämpas i hela landet.

Utöver läkare, skötare och närvårdare kan arbetsplikten också gälla personer inom stödtjänsterna, till exempel personer inom läkemedelsförsörjningen, instrumentvården och patienttransporten.

Också pensionärer som fyllt 68 år och som fortfarande verkar inom branschen, till exempel som vikarier, omfattas av arbetsplikten. Studerande inom medicin, farmaci och hälsovården kan under vissa förutsättningar också omfattas av arbetsplikt.

Också en person som fått utbildning inom sektorn men som varit borta från den en kortare tid eller tillfälligt, till exempel på grund av familje- eller studieledighet, värnplikt, civiltjänst eller annat arbete kan räknas som person i branschen.

Förordnande till sådant arbete får ges för längst två veckor åt gången.  Förordnandet kan förnyas en gång.

Förordningen gäller till 13.4.2020.

I lagen finns också bestämmelser om bland annat

  • anmälning av arbetspliktig
  • givande av arbetsförordnande, begränsningar i det och
  • villkor för arbetsplikt.

Lön och andra förmåner fastställs på samma sätt för personen med arbetsförordnande som för ordinarie arbetstagare. Personen får förordnas endast för sådant arbete som denne skäligen förmår utföra. Ett tidigare anställningsförhållande får inte avbrytas till följd av arbetsförordnandet.

Beredskapslagen och småbarnpedagogik

Regeringen har beslutat att verksamhetsenheterna inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen i anknytning till dem hålls öppna. Avsikten är att trygga småbarnspedagogik för de barn vars föräldrar arbetar inom branscher som är kritiska för samhällets funktion.

De föräldrar och vårdnadshavare som kan ordna vårdnaden av sina barn hemma, uppmuntras till att nu göra så. Mor- och far-föräldrar ska inte kallas in som barnvakter, ifall de tillhör en riskgrupp. Personalen inom de kritiska branscherna finns uppräknade här:

Obs!  Enligt förordningen om ibruktagande av beredskapslagen får tillfälliga undantag tillämpas endast på förteckningens arbetstagare, tjänstemän och tjänsteinnehavare inom hälsovården, socialservice, räddningsväsendet, nödcentralerna och polisväsendet – inga andra personalgrupper som är kritiska för samhällets funktion!  

Alla elever i grundskolans årskurs 1-3 kan gå till skolan

Från och med 23.3 kan alla elever i grundskolans årskurs 1-3 vid behov få närundervisning.

Regeringen beslutade att precisera riktlinjen eftersom definitionen av kritiska yrkesbranscher har förorsakat förvirring och varierande tolkningar bland utbildningsanordnarna. Närundervisningen begränsades på grund av virussituationen i början att omfatta endast de elever vars vårdnadshavare arbetar inom branscher som är kritiska för samhället.

Också efter den precisering som gjordes i riktlinjerna är det inte nödvändigt för elever i årskurs 1-3 att delta i närundervisningen, utan regeringen rekommenderar kraftigt att delta i distansundervisning, om det är möjligt.

Läs dessutom undervisnings- och kulturministeriets meddelande 20.3.2020: Anordnandet av närundervisning i undantagsförhållanden för yngre skolelever preciserades 20.3

Se hela listan här:

Permittering

Enligt arbetsavtalslagen förutsätter avbrytande av arbetet och lönebetalningen att arbetsgivaren permitterar personalen enligt de grunder som nämns i arbetsavtalslagen och med iakttagande av kollektivavtalets och lagens bestämmelser.

Riksdagen godkände måndagen den 30 mars regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av arbetsavtalslagen, lagen om sjöarbetsavtal och 51 § i lagen om samarbete inom företag. Lagändringarna gäller till 30 juni 2020. Lagen trädde i kraft 1.4.2020 och gäller till 30.6.2020.

De temporära ändringar som väntar på presidentföredragning gäller vilken varseltiden för permittering inom den privata sektorn förkortas från 14 dagar till fem dagar. Dessutom ska minimiförhandlingstiderna vid samarbetsförfarande inom den privata sektorn förkortas från 14 dagar eller 6 veckor till fem dagar. Samtidigt vill regeringen också göra det möjligt att permittera visstidsanställda arbetstagare och att häva arbetsförhållanden under prövotiden på ekonomiska och produktionsmässiga grunder. Om det i kollektivavtalet finns tidsfrister som avviker från dem i lagen, ska kollektivavtalets tidsfrister tillämpas.

Den offentliga sektorn inte beröras av förändringarna. Det betyder att permitteringsförfarandet i till exempel kommunerna följer normal praxis.

Regeringen ändrade arbetslagstiftningen genom att förkorta tiden för permitteringsvarsel och längden på samarbetsförhandlingarna inom den privata sektorn.

* JHL har förhandlat med arbetsgivarförbunden om motsvarande temporära ändringar i kollektivavtalen. I avtalen nedan ingår förändringen som förhandlats fram. Listan kompletteras i takt med att förhandlingar slutförs.

  • Industribranschens tjänstemän
  • Kollektivavtalet för nationalgalleriet (ett tilläggsprotokoll har fogats till det nya kollektivavtalet)
  • Kollektivavtalet för Paltas specialbranscher
  • Airpro
  • Ramavtalet för rådgivningsbranschen
  • Kollektivavtalet för idrottsorganisationer
  • Kollektivavtalet för Destias arbetstagare
  • Kollektivavtalet för järnvägsbranschen

Permitteringsgrunder

Permittering för viss tid

Permittering för viss tid (max. 90 dagar) är möjligt om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte kan erbjuda annat arbete eller annan utbildning.

Arbetsplatser som stängs eller minskad efterfrågan på service till följd av coronavirusepidemin kan i många fall utgöra en sådan permitteringrund.

Permittering tills vidare

Permittering tills vidare, dvs. för längre tid än 90 dagar, förutsätter att arbetsgivaren har skäl att säga upp som motsvarar uppsägningsgrunder. För närvarande utgör coronavirusepidemin troligen inte sådana grunder.

Också tjänstemän och kommunala tjänsteinnehavare kan permitteras på motsvarande förutsättningar.

Permittering av en visstidsanställd arbetstagare

Arbetsgivaren har fått permittera en visstidsanställd arbetstagare endast om arbetstagaren är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren som den visstidsanställda vikarierar för. Inom den privata sektorn trädde 1.4 en ändring i kraft som gör det möjligt att permittera också alla andra visstidsanställda arbetstagare, ifall det föreligger lagliga grunder för det.

Inom den offentliga sektorn kan fortfarande endast visstidsanställda arbetstagare som vikarierar för andra permitteras.

Också tjänstemän och kommunala tjänsteinnehavare kan permitteras på motsvarande förutsättningar.

Permittering av förtroendeman

Förtroendemannen kan permitteras endast om dennes arbete upphör helt och det inte finns någon möjlighet att erbjuda annat arbete eller utbildnings för andra uppgifter.

Så här går permitteringen till

  • Innan ett beslut om permittering fattas, krävs att arbetstagaren inleder samarbetsförhandlingar.
  • Då arbetsgivaren fattat beslut om permittering ska arbetsgivaren ge arbetstagaren ett meddelande om permittering.
  • Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren om permitteringen senast 5 dagar (arbetsplatser inom privata sektorn) eller 14 dagar (arbetsplatser inom offentliga sektorn) innan permitteringen börjar. Denna så kallade tid för meddelande om permittering har kunnat avtalas på anat sätt än i kollektivavtalet. Inom kommunsektorn har man till exempel kommit överens om en månads tid för meddelande om permittering.
  • Meddelande om permittering ska ges personligen. Om meddelandet inte kan ges arbetstagaren personligen, får det skickas per brev eller elektroniskt med iakttagande av samma tidsgräns.
  • Arbetet och lönebetalningen avbryts från den tidpunkt då permitteringen inleds enligt meddelandet om permittering.
  • Arbetstagaren har rätt att få arbetslöshetsersättning för den tid permitteringen pågår.

Samarbetsförhandlingar i permitteringssituationer

Permittering förutsätter alltid samarbetsförfarande innan beslut om permittering kan fattas.

  • Samarbetsförfarandet för företag, föreningar och stiftelser finns beskrivet i samarbetslagen (lagen om samarbete inom företag), 8 kapitlet.
  • Inom statens ämbetsverk iakttas statens samarbetslag (lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar 1233/2013) och
  • inom kommunerna den kommunala samarbetslagen (lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare 449/2007)

Arbetsgivaren ska senast fem dagar innan förhandlingarna inleds ge ett skriftligt förslag om förhandlingar till arbetstagarnas representanter.

Förhandlingarna ska behandla permitteringsgrunderna, alternativa lösningar och inverkningar. Se mer om förhandlingsförfarande här.

Permitteringsförhandlingar inom den privata sektorn

Lagen om samarbete inom företag ändrades den 1.4.2020 temporärt så att då arbetstagare permitteras temporärt ska samarbetsförhandlingar föras i minst fem dagars tid. Om förhandlingarna inletts före lagen trädde ikraft, anses arbetsgivaren ha uppfyllt sin förhandlingsplikt som förhandlingar förts i fem dagars tid. I förhandlingar som gäller samarbetsförfarande kan man också komma överens på annat sätt om förhandlingstider.

Om förhandlingarna gäller att arbetstagare ska övergå till deltidsarbete eller sägas upp, gäller normala förhandlingstider, dvs. förhandlingar ska föras i 14 dagars tid om de omfattar färre än 10 personer och i sex veckors tid om de omfattar över 10 personer.

På arbetsplatser inom privata sektorn med under 20 anställda iakttas inte samarbetslagen utan arbetsavtalslagens bestämmelser om permitteringsförfarande. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att förhandla men ska ändå presentera en utredning om bland annat permitteringsgrunderna och permitteringens längd.

Förhandlingarnas längd inom den offentliga sektorn

Då minst 10 personer permitteras för högst 90 dagar ska förhandlingar föras i 14 dagars tid.

Om permitteringen planeras fortgå i över 90 dagar, ska samarbetsförhandlingar föras i sex veckor.

Fråga om permittering

Gör coronavirusepidemindet det möjligt att frångå samarbetsförfarande?

Arbetsmarknadens centralorganisationer har i sitt gemensamma ställningstagande 18.3.2020 tolkat coronavirusepidemin som en faktor som gör det möjligt för företagen att tillämpa § 60 i samarbetslagen. Bestämmelsen i paragrafen gör det möjligt att fatta permitteringsbeslut innan samarbetsförhandlingar inleds.

Det är fråga om en undantagsbestämmelse och tillämpande av den ska alltid granskas från fall till fall. Samarbetsförfarande ska också i den situationen inledas genast då det är möjligt, till exempel så att förhandlingarna förs under permitteringstiden.

I den kommunala samarbetslagen finns en motsvarande bestämmelse (§ 15).

Enligt arbetsmarknadens centralorganisationers tolkning gäller förfarandet inte kommunernas samarbetsförfarande.

När det gäller kommunerna utgör coronaviruset inte heller någon omedelbar fara för kassakris på det sätt som för vissa företag. Därför anser JHL att § 15 i den kommunala samarbetslagen inte ska tillämpas utan att permitteringsbeslut ska föregås av normala samarbetsförhandlingar.  

Coronaviruset är en allmänfarlig sjukdom

Coronaviruset har lagts till i förteckningen över allmänfarliga sjukdomar i lagen om smittsamma sjukdomar. Av detta följer att en person som insjuknat, misstänks ha insjuknat eller som utsatts för smitta av sjukdomen på myndigheternas beslut kan försättas:

  • att hålla sig borta från arbete, dagvård eller läroanstalt
  • i karantän
  • i isolering i en verksamhetsenhet som förordnas av hälsovårdsmyndigheterna.

En person kan försättas i karantän också MOT SIN VILJA.

Isolering = isolering av en patient som insjuknat i sjukdomen. Isolering kan genomföras i hemmet eller på sjukhus.

Karantän = begränsning av en frisk persons rörelsefrihet.

  • En person som insjuknat eller som på goda grunden misstänks ha insjuknat i en allmänfarlig sjukdom kan försattas i karantän/isolering.
  • Karantän genomförs vanligen hemma.

Beslut om försättande i isolering eller karantän fattas av kommunens/sjukvårdsdistriktets läkare i tjänsteförhållande som ansvarar för smittsamma sjukdomar.

På vilket sätt påverkar coronaviruset JHL-medlemmarnas anställningsförhållande?

Nedan frågor och svar som behandlar situationer på jobbet som föranleds av coronaviruset.

Se också

1. Vad händer med anställningsförhållandet och utkomsten om arbetsplatsen är stängd och inget annat arbete kan erbjudas arbetstagaren?

Om arbetstagaren är tvungen att stänga arbetsplatsen på grund av coronavirusepidemin, kan arbetsgivaren ha rätt att avbryta arbetet och lönebetalningen. Detta är möjligt genom permittering och i vissa fall på basis av arbetsavtalslagen 2 kap. 12 §

Om arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av en eldsvåda eller en exceptionell naturtilldragelse som har drabbat arbetsplatsen eller av en annan av arbetstagaren och arbetsgivaren oberoende liknande orsak, har arbetstagaren rätt att få lön för den tid hindret varar, dock för högst 14 dagar.

A. Om arbetsplatsen måste stängas på grund av myndighetsbeslut , kan coronavirusepidemin vara en orsak som är oberoende av arbetsgivaren och arbetstagaren.

Ett beslut att stänga arbetsplatsen med stöd av beredskapslagen, skulle kunna utgöra ett sådant ovan nämnt hinder att utföra arbetet. Då kan arbetsgivaren istället för permittering förfara enligt 2 kap. 12 § i arbetsavtalslagen. Då får arbetstagaren lön på normalt sätt för de första 14 dagarna.

I tjänstemannalagstiftningen finns inte någon motsvarande bestämmelse som i 2 kap. 12 § i arbetsavtalslagen.

B. Om minskningen i arbetet beror på coronavirusepidemin, till exempel minskad efterfrågan, kan arbetsgivaren ha rätt att permittera arbetstagaren.

Permittering

Enligt arbetsavtalslagen förutsätter avbrytande av arbetet och lönebetalningen att arbetsgivaren permitterar personalen enligt de grunder som nämns i arbetsavtalslagen och med iakttagande av kollektivavtalets bestämmelser.

Permittering för viss tid (max. 90 dagar) är möjligt om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte kan erbjuda annat arbete eller annan utbildning.

Permittering tills vidare är möjligt endast om det finns grunder för att säga upp anställningsförhållandet.

Också tjänstemän och kommunala tjänsteinnehavare kan permitteras på motsvarande förutsättningar.

Lönebetalningen upphör då permitteringen inleds.

Då arbetsplatser stängs eller efterfrågan på tjänster minskar till följd av coronavirusepidemin kan detta eventuellt utgöra en grund för tillfällig permittering om arbetsgivaren inte kan erbjuda arbetstagaren andra arbetsuppgifter.  

En permitterad person och en arbetstagare som är förhindrad att utföra sitt arbete på basis av 2 kap. 12 § i arbetsavtalslagen, har rätt till arbetslöshetsdagpenning. Arbetslöshetskassan ger råd i dessa frågor.

Som repetition:

  • Om arbetet avbryts till följd av att arbetsplatsen stängs på grund av coronaviruset, kan antingen permittering eller förfarande enligt 2 kap. 12 § i arbetsavtalslagen bli aktuellt.
  • Om minskningen i arbetet beror på coronavirusepidemin, till exempel minskad efterfrågan på tjänster, kan arbetsgivaren ha rätt att permittera arbetstagaren.

2. Hur ordnas utkomsten om arbetstagaren/tjänsteinnehavaren/tjänstemannen insjuknar i coronavirus?

En arbetstagare, tjänsteinnehavare eller tjänsteman som insjuknar i coronavirus har rätt att få lön för sjukdomstid för sin tid som arbetsoförmögen på samma sätt som vid andra sjukdomsfall.

Lön betalas enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid i arbets- eller kollektivavtalet. Om inget kollektivavtal tillämpas för arbetstagaren, betalas lön enligt arbetsavtalslagen. Se Arbetsavtalslagen 2 kap. 11 §.

Den som insjuknar ska omedelbart meddela arbetsgivaren ifall kommunens eller sjukvårdsdistriktets läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar har beordrat personen att hållas borta från jobbet till följd av isolering i anknytning till coronavirus. Då har hen rätt till FPA:s dagpenning vid smittsamma sjukdomar. Om arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid till den som insjuknat, betalas dagpenningen för smittsam sjukdom till arbetsgivaren.

3. Hur ordnas utkomsten om arbetstagaren/tjänsteinnehavaren/tjänstemannen försätts i karantän?

Om din arbetsgivare inte är skyldig att betala lön under karantäntiden får du ersättning av FPA i form av dagpenning vid smittsam sjukdom.

Dagpenningen ersätter inkomstbortfallet i sin helhet – man får med andra ord lika mycket i dagpenning som man skulle få i lön.

Arbetstagare/tjänsteinnehavare har rätt till dagpenning från den första frånvarodagen, för det finns ingen självrisktid i samband med dagpenning vid smittsam sjukdom.

Om en statstjänsteman/person i arbetsavtalsförhållande har förordnats att utebli från arbetet eller försatts i karantän eller isolering, betalas lön enligt bestämmelserna för lön för sjukdomstid och FPA:s dagpenning för smittsamma sjukdomar betalas till arbetsgivaren.

Vård av sjukt barn

Vårdnadshavare till barn under 16 år har även rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom om barnet har försatts i karantän och man därför är förhindrad att arbeta.

Vårdnadshavaren har då en giltig orsak att inte arbeta, och arbetsgivaren kan inte kräva att man t.ex. tar ut semester, flextid eller timmar från arbetstidsbanken.

Obs! Frånvaro på grund av ett barn i karantän ger inte rätt till tillfällig vårdledighet, men utgör i övrigt godkänd oavlönad frånvaro.

Vad behövs för att få dagpenning från FPA?

Din ansökan om dagpenning till FPA ska inkludera

  • en utredning över inkomstbortfallet från arbetsgivaren för utbetalning av dagpenningen
  • ett beslut om frånvaro från arbete, isolering eller karantän från läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller sjukvårdsdistriktet.

Dagpenning vid smittsam sjukdom betalas endast ut för de dagar då en person inte kunnat arbeta på grund av karantän eller isolering.  FPA betalar alltså inte ut dagpenning exempelvis under semester eller för arbetsuppgifter som kan göras på distans.

Arbetstagare/tjänsteinnehavare/tjänstemän ska meddela arbetsgivaren omedelbart om kommunens eller sjukvårdsdistriktets läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar beslutat om karantän på grund av coronaviruset.

I 34 § i Statens tjänste- och arbetskollektivavtal uppges att lön betalas ut till statligt anställda även under karantäntiden i enlighet med bestämmelserna för lön under sjukledighetstid.

Läs mer på FPA:s sidor:  Dagpenning vid smittsam sjukdom och ansökningsanvisningar.

4. Får man som arbetstagare/tjänsteinnehavare/tjänsteman lön om man distansarbetar under karantän eller i övrigt på grund av coronaviruset?

Distansarbete räknas som normalt arbete även om man inte jobbar på sin ordinarie arbetsplats.  För distansarbete betalas normal lön.

Om man som arbetstagare/tjänsteinnehavare/tjänsteman har försatts i karantän av myndigheterna och är frisk kan man komma överens med arbetsgivaren om att arbeta på distans.  I så fall är arbetsgivaren ansvarig för att tillhandahålla eventuell utrustning som krävs för distansarbete.  Lön betalas som normalt.

I vissa kollektivavtal uppges att bestämmelserna som gäller lön för sjukdomstid även ska tillämpas vid karantän (bl.a. statens arbets- och tjänstekollektivavtal).

I övrigt finns inget som hindrar arbetsgivare att betala ut lön till arbetstagare/tjänsteinnehavare under karantäntiden.  I sådana fall kan arbetsgivaren själv ansöka om dagpenning vid smittsam sjukdom från FPA.

Kontrollera i ditt arbets- eller tjänstekollektivavtal vad som gäller för löneutbetalning i karantänsituationer som avses i lagen om smittsamma sjukdomar.

5. Rätt till lön efter utlandsresa

JHL-medlem: Res inte utomlands innan coronavirus-situationen lugnat ner sig och myndigheterna anser det vara tryggt att resa igen.  Flygfält och gränsstationer stängs överallt i världen. Det är möjligt att du måste stanna länge på reseorten utan att kunna ta dig därifrån. Under denna tid har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala lön åt dig.

Utrikesministeriet har 12.3.2020 gett anvisningen att finländarna ska undvika allt resande. Landets regering konstaterade vid presskonferensen 17.3.2020 att finländarna inte ska resa till utlandet. Regeringen gav en stark rekommendation att personer som återvänder till Finland från utlandet ska tillbringa 14 dygn i ”karantänlika förhållanden”, dvs. jobba på distans eller hålla sig borta från arbetet.

Om en person trots dessa anvisningar har åkt utomlands (på fritidsresa) efter den 12.3, försätts hen efter åtkomsten till Finland i karantän för 14 dygn. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att betala lön för denna tid ifall arbetet inte går att utföra på distans.

I dessa situationer kan man anse att personen har tagit en medveten risk om att bli försatt i karantän när hen har åkt iväg på resa och att hen också varit medveten om att tiden i karantän är utan lön.

Om en person rest utomlands innan utrikesministeriet gav sin rekommendation om att inte resa utomlands den 12.3, och återvänt till Finland därefter och arbetsgivaren förordnar personen att stanna hemma i 14 dygn, ska arbetsgivaren betala lön för den tiden också i den situationen att arbetet inte kan göras på distans.

Kan arbetsgivaren förordna arbetstagaren att komma till jobbet genast då denna har återvänt från en resa utomlands?*

Man kan utebli från arbetet mot arbetsgivarens order endast om kommunens eller sjukvårdsdistriktets läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar försatt personen i karantän med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. Om arbetsgivaren, trots regeringens starka rekommendation om att arbetstagaren ska iaktta ”karantänlika förhållanden” i 14 dagar, antingen i distansarbete eller annars borta från arbetet, ändå förordnar en frisk och symptomfri arbetstagare att komma till arbetet, ska arbetstagaren följa ordern och gå till arbetet.

Bra att veta i anslutning till resande:

Kan arbetstagaren förordnas att ta ut två veckor semester hemma efter en utlandsresa, innan återgången till arbetet?*

Nej, eftersom uttagande av semester sker i enlighet med semesterlagen och under den semesterperiod (2.5–30.9) som föreskrivs i den. Arbetsgivaren ska meddela semestertidpunkt senast en månad innan semestern inleds och detta binder arbetsgivaren. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan ändå sinsemellan komma överens om uttagande av semester också före semesterperioden (som inleds 2.5). Om personen åkt utomlands efter 12.3 och efter hemkomsten blir försatt i oavlönad karantän på 14 dagar, kan arbetstagaren och arbetsgivaren komma överens om att arbetstagaren tar ut semester under den tiden.

Om du redan har resebokningar för inkommande vår, lönar det sig att ta kontakt med researrangören. Om du blir tvungen att avboka din resa, får du mer information av Konkurrens- och konsumentverket

6. Får arbetsgivaren ändra arbetsuppgifterna på grund av coronaviruset?

Coronaviruset ger inte arbetsgivaren ytterligare eller utökade befogenheter.

Arbetsuppgifterna fastställs i arbetsavtalet och arbetsgivaren kan inte ensidigt ändra dem utan uppsägningsgrund.  Coronaviruset utgör ingen grund för uppsägning.

Vissa kollektivavtal inkluderar bestämmelser som ger arbetsgivaren rätt att tillfälligt flytta arbetstagaren till andra uppgifter än de som anges i arbetsavtalet.

Till exempel i det kommunala avtalet AKTA, kapitel 1 § 10, uppges att arbetstagaren vid behov är skyldig att tillfälligt, i högst 8 veckor, övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet.

Om det finns grundad anledning kan arbetsgivaren göra mer omfattande ändringar av tjänsteinnehavarnas tjänsteutövningsskyldighet än den normala direktionsrätten ger möjlighet till.  Om coronaviruset utvecklas till en epidemi kan denna typ av grundad anledning föreligga.

7. Får arbetsgivaren ändra arbetsskiften ensidigt på grund av coronaviruset?

Coronaviruset utökar inte arbetsgivarens direktionsrätt.

Arbetstidslagen och kollektivavtalen sätter upp ramarna för hur en fastställd arbetsskiftsförteckning kan ändras med ensidigt beslut från arbetsgivaren. Det är alltid tillåtet att komma överens om ändringar. Ensidiga ändringar av fastställda arbetsskiftsförteckningar från arbetsgivarens sida förutsätter enligt arbetstidslagen vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen.

Kollektivavtalen kan trots detta inkludera överenskommelser om möjligheter att ändra fastställda arbetsskiftsförteckningar. Kontrollera därför ditt eget kollektivavtal.

Arbetsgivaren ska vara beredd på att arbetstagare i viss utsträckning blir försatta i karantän.

Om en avsevärd del av personalen på arbetsplatsen insjuknar eller försätts i karantän, är situationen plötslig och överraskande och utgör något som arbetsgivaren inte hade möjlighet att förutse. Detta berättigar arbetsgivaren att ensidigt ändra arbetsskift.

Situationen med coronaviruset i Finland innebär tills vidare inte att en grundad anledning enligt ovanstående föreligger, eftersom det ännu inte är frågan om en epidemi.

Detta gäller så länge som situationen i Finland inte har utvecklats till en epidemi.  För arbetsgivarna gäller det att vara förberedda på att en del av arbetstagarna blir försatta i karantän.

Det har pratats om coronaviruset sedan årsskiftet och antalet smittade och personer som försatts i karantän är tills vidare relativt litet.  Arbetsgivarna har haft flera månader på sig att förbereda sig på att sjukdomen når Finland och orsakar extra frånvaro bland personalen.   För arbetsgivarna gäller det att vara förberedda på att en del av arbetstagarna blir försatta i karantän.

Om sedan en betydande andel av personalen smittas eller blir försatta i karantän kan situationen betraktas som en plötslig och oväntad händelse som arbetsgivaren inte kunnat förbereda sig på.  En sådan situation ger arbetsgivaren rätt att ensidigt ändra arbetsskiften.

Beredskapslagens inverkningar på arbetstiden

18.3.2020 antogs med stöd av 93 § i beredskapslagen en förordning med stöd av vilken det är möjligt att under tiden 18.3–13.4.2020 göra undantag från arbetstidslagens bestämmelser om samtycke till övertid, maximal övertid och vilotider för arbetstagare (och tjänstemän och tjänsteinnehavare) inom samhällets kritiska funktioner.

Förordningen tillämpas endast på personal som arbetar inom hälso- och sjukvården, socialvården, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten samt polisväsendet.

Inom dessa branscher kan arbetsgivaren låta utföra övertidsarbete utan arbetstagarens samtycke.

Inom dessa branscher kan man under tiden 18.3–13.4.2020 också göra undantag från arbetstidslagens bestämmelser i 19 § om maximal arbetstid, enligt vilken arbetstiden inklusive övertidsarbete i genomsnitt får uppgå till maximalt 48 timmar i veckan under en utjämningsperiod på fyra månader.

Undantag från denna bestämmelse kan komma i fråga närmast då man under pågående utjämningsperiod redan har utfört nästan så mycket övertid som arbetstidslagen 19 § tillåter.

Förordningen tillåter också undantag från arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila och veckovila. Bestämmelser om dygnsvila finns i arbetstidslagen 25 § och bestämmelser om veckovila i arbetstidslagen 27 §.

Ovan nämnda undantag från arbetstidslagen kan göras endast om det är nödvändigt för att trygga verksamheten och om åtgärderna är nödvändiga till följd av coronavirusepidemin och om man inte äventyrar säkerheten i arbetet eller arbetstagarens hälsa. Dessutom ska arbetsgivaren se till att den belastning arbetet medför fördelar sig jämnt och att arbetstagaren har möjlighet att återhämta sig från den påfrestning arbetet orsakar.

Då dessa bestämmelser tillämpas har arbetsgivaren skyldighet att ordna paus- och viloutrymmen på arbetsplatsen som lämpar sig för vila och återhämtning samt socialutrymmen och bespisning.

Statsrådets förordning om temporära undantag vid tillämpningen av vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen

8. Får arbetsgivaren ställa in eller flytta semestrar på grund av coronaviruset?

En fastställd semester kan inte ställas in eller flyttas genom ett ensidigt beslut från arbetsgivarens sida.

En semester kan endast flyttas eller ställas in genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Om en arbetstagare insjuknar i coronaviruset innan eller under den överenskomna semestern tillämpas bestämmelserna om flytt av semester i semesterlagen eller kollektivavtalet.  Det är klokt att kontrollera bestämmelserna om att flytta semestern i ditt arbets- eller tjänstekollektivavtal.

För tjänstemän eller kommunala tjänsteinnehavare kan en påbörjat semester avbrytas eller en fastställd semester flyttas fram på grund av vägande skäl som hör samman med utövandet av offentlig makt eller är nödvändigt för skötseln av lagstadgade uppgifter som hör samman med hälsa eller säkerhet. Denna typ av senareläggningar eller avbrott kan bli aktuella om coronaviruset utvecklas till en epidemi i Finland.

Statsrådet har 17.3.2020 med stöd av beredskapslagen 93 § gett en förordning med stöd av vilken fastställd semester för personer som arbetar inom samhällets kritiska funktioner vid behov kan flyttas till en annan tidpunkt och avbrytas under tiden 8.3 – 13.4.2020.

Förordningen gäller all sådan semester som avses i semesterlagen, dvs. sommarsemester som är 24 vardagar lång och vinstersemester som är 6 vardagar lång samt inbesparad ledighet.Semesterlagen 27 § Förordningen tillämpas också längre semestrar som baserar sig på kollektivavtal.

Rätten att flytta och avbryta semester gäller inte sådana ledigheter som baserar sig på enbart kollektivavtalet. Sådana är till exempel ledighet i utbyte mot semesterpenning.

Statsrådets förordning om temporära undantag vid tillämpningen av vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen

Denna förordning får tillämpas endast på personal som arbetar inom hälso- och sjukvården, socialvården, räddningsväsendet, nödcentralsverksamheten samt polisväsendet. Arbetsgivare inom andra branscher har inte denna rättighet.

Avbrytande av och flytt av tidpunkten för semester är möjligt endast om åtgärderna behövs på grund av coronavirusepidemin. Åtgärderna får inte äventyra säkerheten i arbetet eller arbetstagarens hälsa. Semester som har blivit outtagen ska ges arbetstagaren så snart som möjligt.

9. Påverkar en karantän intjänandet av semester, det vill säga längden på nästa semester?

I semesterlagen betraktas frånvarotid som beror på bestämmelser utfärdade av myndigheter för att hindra spridning av en sjukdom som likställd med arbetstid (2. kap 7 § 4 mom.). Motsvarande semesterbestämmelse ingår i statens tjänste- och arbetskollektivavtal (5 §).

Karantäntiden påverkar med andra ord inte intjänandet av semester eftersom den enligt lagen likställs med arbetstid.

10. Kan arbetsgivaren säga upp anställningsförhållandet om en arbetstagare/tjänsteinnehavare/tjänsteman inte kan arbeta på grund av karantän?

Arbetsgivaren kan inte säga upp arbets- eller tjänsteförhållandet för att en person som försatts i karantän av myndigheterna inte kan arbeta.

Som arbetstagare/tjänsteinnehavare/tjänsteman ska man dock komma ihåg att informera arbetsgivaren omgående om man blir försatt i karantän.

11. Skolan eller daghemmet är stängt på grund av coronavirusepidemin. Barnet är friskt och inte försatt i karantän. Kan arbetstagaren stanna hemma?*

I arbetsavtalslagens 4 kapitel 7 och 7a § finns bestämmelser om arbetstagarens rätt att vara borta från jobbet på grund av tvingande familjeskäl. Sådan tillfällig frånvaro från arbetet har arbetstagaren rätt till då hens omedelbara närvaro är nödvändig till följd av en oväntad och tvingande sjukdom eller olycka som inträffat i familjen.

Det kan också finnas bestämmelser i arbets- och tjänstekollektivavtalet som berättigar arbetstagaran att vara borta från arbetet också i andra situationer än de som avses i arbetsavtalslagen. En del av dessa ledigheter har kunnat avtalas som ledigheter med lön eller lönebetalningen har kunnat ordnas på arbetsgivarens övervägande. Kontrollera detta i ditt eget arbets- eller tjänstekollektivavtal.

Avsikten med bestämmelsen är att ge arbetstagaren rätt att vara borta från arbetet i akuta och på förhand oförutsägbara situationer. Bestämmelsen är enligt motiveringarna för den begränsad att gälla på förhand oförutsägbar och tvingande skäl som beror på sjukdom eller olycka som familjen drabbas av.

I de exceptionella förhållanden som nu råder kan till exempel små barns övergång till hemundervisning anses vara en sådan berättigande orsak till frånvaro som nämns i bestämmelsen.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om ledighetens längd och andra arrangemang.
Rättigheten att vara borta från arbetet upphör då vårdnaden av barnet kan ordnas.

Far- eller morföräldrar som är över 70 år och andra som hör till riskgruppen ska inte nu utnyttjas som barnvaktshjälp.

Arbetsgivaren har inte skyldighet att betala lön till en arbetstagare som är borta från arbetet av tvingande familjeskäl (om inte annat framkommer av arbets-/tjänstekollektivavtalet) och arbetstagaren har inte heller i dessa situationer rätt att få FPA:s dagpenning vid smittsamma sjukdomar.

Om det går att ordna arbetstagarens arbete som distansarbete och detta har avtalats med arbetsgivaren, kan arbetstagaren stanna hemma med barnet och jobba hemifrån. Då är arbetsgivaren skyldig att betala lön till arbetstagaren på normalt sätt.

Arbetstagaren kan också komma överens med arbetsgivaren om att ta ut semester eller oavlönad ledighet. Arbetstagaren kan också byta arbetsskift med en annan arbetstagare, om man kommer överens om detta med arbetsgivaren.

Coronaviruset och arbetssäkerheten*

I Finland råder undantagsförhållanden för att bromsa spridningen av coronaviruset och skydda medborgarnas hälsa. Avsikten är att säkerställa att hälsovårdssystemets bärkraft håller i en situation då många människor insjuknar samtidigt. Avsikten med beredskapslagen är att förordna medborgarna till undnantagsåtgärder.

Arbetstagarnas arbetssäkerhet ska tryggas också då man arbetar i undantagsförhållanden. Bifogat JHL:s anvisningar till arbetsplatserna. Anvisningarna kompletteras vid behov.

I denna pdf-fil finns noggranna anvisningar om arbetssäkerhet:

Säkerheten i arbetet och coronaviruset (pdf, 9.4.2020)

Se också:

Frågor och svar om coronavirus, anställningsförhållanden och arbetarskydd

Vilka åtgärder bör man vidta mot coronaviruset på arbetsplatserna?

  • Arbetsgivaren har enligt arbetarskyddslagen en skyldighet att säkerställa att arbetet inte äventyrar arbetstagarnas hälsa och säkerhet.
  • Alla arbetsplatser ska vidta förberedelser utifrån arbetets och arbetsplatsens karaktär och omständigheter för att hindra potentiell smittspridning i stor skala.
  • Förebyggande åtgärder på arbetsplatserna är till exempel ökad städning, uppdaterade rese- och mötesrutiner, förändrade rutiner för egenanmälan av sjukfrånvaro under epidemitiden, nya rutiner för distansarbete med mera. Det är även oerhört viktigt att uppmana personalen till god handhygien och att hosta på rätt sätt, samt att se till att det finns tillräckligt med handsprit och tvål på arbetsplatsen. Det är viktigt att poängtera för alla att ingen ska komma sjuk till jobbet.
  • Landets regering har uppmanat alla medborgare att inte resa till utlandet och att också undvika resande inom landet. Arbetsplatserna ska iaktta detta i sitt eget arbete.

Arbetsgivaren har ingen bestämmanderätt över personalens fritid och kan därför inte förbjuda resor under fritiden.

I ärenden som gäller resenärsförsäkringar, ta kontakt direkt med försäkringsbolaget Turva! (webbplatsen är på finska). Turvas verksamhetsställen är för närvarande stängda men telefonbetjäningen är öppen och man kan ta kontakt på nätet.

Det riksomfattande servicenumret för JHL-medlemmat betjänar på numret 010 195 109 och är öppet kl. 8.00-18.00.
Telefonnumret för ersättningar är 010 195 108 och det är öppet måndagar till fredagar klockan 9.00-17.00.

Se också:

Följ utvecklingen på myndigheternas webbplatser

OBS! På grund av det stora antalet besökare kan det tidvis vara svårt att nå eller gå långsamt att öppna myndigheternas webbplatser.

Information finns även på bland annat Social- och hälsovårdsministeriets (www.stm.fi) och Arbetshälsoinstitutets (www.ttl.fi) webbplatser: