Coronaviruset sprids – Så påverkar det arbetet

Coronavirusepidemin COVID-19 som fick sin början i Kina har förorsakat stora skyddsåtgärder i Finland. Viruset väcker många frågor bland JHL-medlemmarna som gäller utförande av arbete. På denna sida finns information om viruset samt svar på många frågor som gäller virusets inverkan på utförandet av arbete. Sidans innehåll uppdateras då myndigheternas föreskrifter ändras.

* Uppdaterats 26.1.2021 kl. 16.30

Frågor och svar om coronavirusets inverkan på arbetet Beredskapslagens undantagsförhållanden upphör och samtidigt inverkningarna på semester och arbetstid.
Coronaviruset, skolorna och småbarnspedagogiken Skatteförvaltningen: kostnaderna för munskydd är avdragsgilla i beskattningen
Permittering

28.12.2020: Ändringarna som rör permitteringar och arbetslagstiftningen i övrigt upphör vid årsskiftet

Samarbetsförhandlingar i permitteringssituationer
Nytt förfarande vid FPA
Så här ansöker du om dagpenning vid smittsam sjukdom
Coronaviruset och arbetssäkerheten
Den som försätts i karantän ska stanna hemma*
Karantänbestämmelser*
Vilka åtgärder bör arbetsgivaren vidta mot coronaviruset på arbetsplatserna? Kritiska arbetsuppgifter under tiden 27.1– 25.2.2021*

JHL utmanar arbetstivarna att delta i munskyddstalko

JHL utmanar arbetsgivarna att bekosta sina arbetstagares ansiktsskydd också för resor mellan hemmet och arbetsplatsen. Resorna mellan hemmet och arbetsplatsen har en central inverkan också på säkerheten på arbetsplatsen.

Vi uppmuntrar våra medlemmar att berätta om ansvarsfulla arbetsgivare på sociala medier. Om din arbetsgivare har lovat bekosta ansiktsskydd, kommentera här nedan eller berätta om det på sociala medier under hashtagen #skyddstalko.

Det kommande vaccinet mot coronavirus och arbetet

Vaccineringarna mot coronaviruset inleds tidigast i januari 2021 i Finland, bedömer social- och hälsovårdsministeriet. I december 2020 har vaccinet mot coronavirus inte ännu fått försäljningstillstånd på EU-området.

Social- och hälsovårdspersonalen är bland de första att få vaccinet.  Det lönar sig för dem som arbetar inom hälsovården att ta de vacciner som hälsomyndigheterna i Finland rekommenderar och som hör till det nationella vaccinationsprogrammet. Det är fråga om förebyggande av smittspridning, patient- och klientsäkerhet samt säkerhet i arbetet.

Att vaccinera sig är frivilligt och arbetsgivaren kan inte tvinga någon att ta vaccinet. JHL förutsätter att alla vaccin som rekommenderas i arbetslivet har testats vederbörligen innan de tas i användning. Vaccinerna ska vara säkra.

Det finns personer som av hälsomässiga skäl inte kan ta vaccinet. Om du inte kan ta vaccinet av hälsoskäl, ska du ta kontakt med företagshälsovården för att bedöma din situation.

Kritiska arbetsuppgifter under tiden 27.1– 25.2.2021, arbetstagare inom dessa uppgifter får komma till Finland*

En förteckning över arbetsuppgifter som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen eller branschens verksamhetsförutsättningar inklusive betydande underhållsarbeten. Kritiska arbetsuppgifter är sådana som inte tål någon fördröjning och om dessa uppgifter lämnas outförda har det i så fall en betydande inverkan på försörjningsberedskapen eller branschens verksamhetsförutsättningar.

Kritiska arbetsuppgifter (texten är på finska)

De skärpta tillfälliga begränsningarna i inresebestämmelserna innebär för arbetsresetrafikens del att arbetstagare inom andra arbetsuppgifter än de som är kritiska för försörjningsberedskapen inte får röra sig av och an över Finlands och hemlandets gräns.

De utländska arbetstagare som arbetar i Finland måste under tidsperioden 27.1–25.2 välja om de stannar i Finland eller i sitt hemland under hela tidsperioden.

En del av HRT-regionens busschaufförer, mekaniker och städare är ester. På byggarbetsplatserna jobbar också en betydande andel utländska arbetstagare. De måste välja om de stannar i Finland under den tid de skärpta restriktionerna råder eller om de reser till sitt hemland.

Statsrådets webbplats: Skärpningar i villkoren för gränstrafiken

Beredskapslagens undantagsförhållanden upphör

Finlands regering bedömde måndagen den 15 juni utgående ifrån den situationsöversikt som regeringen erhållit att coronavirusepidemin kan bemästras utifrån myndigheternas ordinarie befogenheter. Därför utfärdar statsrådet vid plenum som inleds den 15 juni 2020 kl. 15 förordningar för att häva beredskapslagens befogenheter och konstaterar att sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagens 3 § inte längre råder i landet.

Förordningarna om upphävande av paragraferna i beredskapslagen träder i kraft tisdagen den 16 juni.

Smittosituationen, social- och hälsovårdspersonalens tillräcklighet och intensivvårdens kapacitet samt skyddandet av befolkningen behöver i den rådande epidemiologiska situationen inte längre stödja sig på befogenheter enligt beredskapslagen.

Möjligheterna att göra undantag från vissa bestämmelser i arbetstidslagen, semesterlagen och arbetsavtalslagen beträffande personalen inom social- och hälsovården upphör den 15 juni 2020 kl. 24.00.  Från och med tisdagen den 16 juni tillämpas normal arbetslagstiftning också på dem som arbetar i branscher som är kritiska för samhällets funktion.

Den 15 juni 2020 utfärdar regeringen en förordning om upphävande av de befogenheter som finns i 93 och 94 § i beredskapslagen. I beredskapslagens 93 § finns bestämmelser om undantag från anställningsvillkor för social- och hälsovårdspersonal (vilotider, övertid och semester) och i 94 § bestämmelser om begränsning av uppsägningsrätten.

Förordningarna hade ursprungligen utfärdats för att gälla till 30.6.2020 men de upphävs från och med 16.6.2020.

Dessutom har social- och hälsovårdsministeriet utfärdat beslut med stöd av beredskapslagen. Upphävandet av beredskapslagens ibruktagningsförordningar innebär också att beslut som fattats med stöd av beredskapslagen inte längre gäller.

Upphävandet av undantagsförhållandena innebär inte att epidemihotet är undanröjt och inte heller att alla de begränsningar som gäller medborgarna slutar gälla.

Beslutet att upphäva beredskapslagens ibruktagningsparagrafer innebär endast att beredskapslagens befogenheter inte längre tillämpas.

Statsrådet har fattat beslut också med stöd av gränsbevakningslagen om tillfälligt återinförande av gränskontroller vid inre gränsövergång och samtidigt om begränsning av trafiken över de yttre gränserna på grund av det allvarliga hot som covid-19-epidemin förorsakar Finlands inre säkerhet. Statsrådet fattade de senaste besluten den 12.6.2020 och de gäller fram till 14.7.2020.

Utrikes- och inrikesministeriet uppmuntrar fortfarande medborgare i Finland att undvika onödigt resande.

18.3.2020 – JHL: Viktigt att värna om personalens säkerhet och se till att de orkar – staten måste även hjälpa låginkomsttagare, inte bara företag

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laines budskap till JHL:s medlemmar

Permittering

Enligt arbetsavtalslagen förutsätter avbrytande av arbetet och lönebetalningen att arbetsgivaren permitterar personalen enligt de grunder som nämns i arbetsavtalslagen och med iakttagande av kollektivavtalets och lagens bestämmelser.

Riksdagen har ändrat arbetslagstiftningen för att möjliggöra snabbare permitteringar genom att förkorta varseltiden och samarbetsförhandlingarnas längd inom privata branscher. Den första lagändringen gällde tiden 1.4–30.6.2020.

Måndagen 22.6 förlängde riksdagen den tillfälliga ändringen av arbetsavtalslagen och 51 § i lagen om samarbete inom företag. Förlängningen gäller fram till 31.12.2020.

Ändringarna som är i kraft fram till årsskiftet gäller följande frågor inom den privata sektorn:

  • varseltiden för permittering har förkortats från 14 dagar till 5 dagar
  • minimiförhandlingstiderna vid samarbetsförfarande i permitteringssituationer har förkortats från 14 dagar eller 6 veckor till 5 dagar
  • visstidsanställda kan permitteras
  • arbetsavtal kan hävas under prövotiden också av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker
  • återanställningsskyldigheten för arbetstagare som sagts upp under epidemin har tillfälligt förlängts från fyra månader till nio månader.

Obs!

Bestämmelserna i kollektivavtalen har dock företräde över dessa undantagslagar. Om man till exempel kommit överens om en viss varseltid för permitteringar i kollektivavtalet gäller den oavsett lagarna.

JHL har förhandlat med arbetsgivarförbunden om motsvarande temporära ändringar i kollektivavtalen. I avtalen nedan ingår förändringen som förhandlats fram. Listan kompletteras i takt med att förhandlingar slutförs.

  • Industribranschens tjänstemän
  • Kollektivavtalet för nationalgalleriet (ett tilläggsprotokoll har fogats till det nya kollektivavtalet)
  • Kollektivavtalet för Paltas specialbranscher
  • Airpro
  • Ramavtalet för rådgivningsbranschen
  • Kollektivavtalet för idrottsorganisationer
  • Kollektivavtalet för Destias arbetstagare
  • Kollektivavtalet för järnvägsbranschen

Den offentliga sektorn inte beröras av förändringarna. Det betyder att permitteringsförfarandet i till exempel kommunerna följer normal praxis.

Permitteringsgrunder

Permittering för viss tid

Permittering för viss tid (max. 90 dagar) är möjligt om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte kan erbjuda annat arbete eller annan utbildning.

Arbetsplatser som stängs eller minskad efterfrågan på service till följd av coronavirusepidemin kan i många fall utgöra en sådan permitteringrund.

Permittering tills vidare

Permittering tills vidare, dvs. för längre tid än 90 dagar, förutsätter att arbetsgivaren har skäl att säga upp som motsvarar uppsägningsgrunder.

Också tjänstemän och kommunala tjänsteinnehavare kan permitteras på motsvarande förutsättningar.

Permittering av en visstidsanställd arbetstagare

Arbetsgivaren har fått permittera en visstidsanställd arbetstagare endast om arbetstagaren är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren som den visstidsanställda vikarierar för. Inom den privata sektorn trädde 1.4 en ändring i kraft som gör det möjligt att permittera också alla andra visstidsanställda arbetstagare, ifall det föreligger lagliga grunder för det.

Inom den offentliga sektorn kan fortfarande endast visstidsanställda arbetstagare som vikarierar för andra permitteras.

Permittering av förtroendeman

Förtroendemannen kan permitteras endast om dennes arbete upphör helt och det inte finns någon möjlighet att erbjuda annat arbete eller utbildnings för andra uppgifter.

Så här går permittering till

  • Innan ett beslut om permittering fattas, krävs att arbetstagaren inleder samarbetsförhandlingar.
  • Då arbetsgivaren fattat beslut om permittering ska arbetsgivaren ge arbetstagaren ett meddelande om permittering.
  • Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren om permitteringen senast 5 dagar (arbetsplatser inom privata sektorn) eller 14 dagar (arbetsplatser inom offentliga sektorn) innan permitteringen börjar. Denna så kallade tid för meddelande om permittering har kunnat avtalas på anat sätt än i kollektivavtalet. Inom kommunsektorn har man till exempel kommit överens om en månads tid för meddelande om permittering.
  • Meddelande om permittering ska ges personligen. Om meddelandet inte kan ges arbetstagaren personligen, får det skickas per brev eller elektroniskt med iakttagande av samma tidsgräns.
  • Arbetet och lönebetalningen avbryts från den tidpunkt då permitteringen inleds enligt meddelandet om permittering.
  • Arbetstagaren har rätt att få arbetslöshetsersättning för den tid permitteringen pågår.

Samarbetsförhandlingar i permitteringssituationer

Permittering förutsätter alltid samarbetsförfarande innan beslut om permittering kan fattas.

  • Samarbetsförfarandet för företag, föreningar och stiftelser finns beskrivet i samarbetslagen (lagen om samarbete inom företag), 8 kapitlet.
  • Inom statens ämbetsverk iakttas statens samarbetslag (lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar 1233/2013)
  • inom kommunerna den kommunala samarbetslagen (lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare 449/2007) och
  • inom kyrkan den kyrkans samarbetsavtalet (Bilaga 10 – Kyrkans samarbetsavtal)

Arbetsgivaren ska senast fem dagar innan förhandlingarna inleds ge ett skriftligt förslag om förhandlingar till arbetstagarnas representanter.

Förhandlingarna ska behandla permitteringsgrunderna, alternativa lösningar och inverkningar. Se mer om förhandlingsförfarande här.

Permitteringsförhandlingar inom den privata sektorn

Lagen om samarbete inom företag ändrades den 1.4.2020 temporärt så att då arbetstagare permitteras temporärt ska samarbetsförhandlingar föras i minst fem dagars tid. Om förhandlingarna inletts före lagen trädde ikraft, anses arbetsgivaren ha uppfyllt sin förhandlingsplikt som förhandlingar förts i fem dagars tid. I förhandlingar som gäller samarbetsförfarande kan man också komma överens på annat sätt om förhandlingstider.

Om förhandlingarna gäller att arbetstagare ska övergå till deltidsarbete eller sägas upp, gäller normala förhandlingstider, dvs. förhandlingar ska föras i 14 dagars tid om de omfattar färre än 10 personer och i sex veckors tid om de omfattar över 10 personer.

På arbetsplatser inom privata sektorn med under 20 anställda iakttas inte samarbetslagen utan arbetsavtalslagens bestämmelser om permitteringsförfarande. Arbetsgivaren har ingen skyldighet att förhandla men ska ändå presentera en utredning om bland annat permitteringsgrunderna och permitteringens längd.

Förhandlingarnas längd inom den offentliga sektorn

Då minst 10 personer permitteras för högst 90 dagar ska förhandlingar föras i 14 dagars tid.

Om permitteringen planeras fortgå i över 90 dagar, ska samarbetsförhandlingar föras i sex veckor.

Skatteförvaltningens beslut beträffande rätt att dra av kostnader för anskaffning av munskydd i beskattningen

Arbetstagarna har rätt att dra av kostnaderna för anskaffning av munskydd för resor med kollektivtrafik mellan hemmet och arbetsplatsen. (20.8.2020)*

Coronaviruset, skolorna och småbarnspedagogiken

Coronavirussituationen har försämrats. Därför är JHL inne på samma linje som Undervisnings- och kulturministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd THL: barn med symtom ska inte gå till skolan eller dagis. (20.8.2020)*

Coronaviruset och arbetssäkerheten

JHL utmanar arbetsgivarna i förhindrandet av en andra våg av coronaviruset – ansiktsskydd åt arbetstagarna också för resorna mellan hemmet och arbetsplatsen (12.8.2020)

I Finland råder undantagsförhållanden för att bromsa spridningen av coronaviruset och skydda medborgarnas hälsa. Avsikten är att säkerställa att hälsovårdssystemets bärkraft håller i en situation då många människor insjuknar samtidigt. Avsikten med beredskapslagen är att förordna medborgarna till undnantagsåtgärder.

Arbetstagarnas arbetssäkerhet ska tryggas också då man arbetar i undantagsförhållanden. Bifogat JHL:s anvisningar till arbetsplatserna. Anvisningarna kompletteras vid behov.

I denna pdf-fil finns noggranna anvisningar om arbetssäkerhet:

Säkerheten i arbetet och coronaviruset (pdf, 9.4.2020)

Se också:

Frågor och svar om coronavirus, anställningsförhållanden och arbetarskydd

Har du suttit eller sitter du i karantän? Då kan du ha rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom

Kan du få dagpenning vid smittsam sjukdom

Så här ansöker du om dagpenning vid smittsam sjukdom

Hur ska du göra om du misstänker att du fått cornavirussmitta i ditt arbete?

Insjuknande i coronavirussmitta kan i vissa situationer fastställas som yrkessjukdom som ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Vad ska arbetstagaren, arbetsgivaren och företagshälsovården göra då man misstänker att smittan förirsakats i arbetet? Läs mer på Olycksfallsförsäkringscentralens webbplats (på finska).

Frågor och svar om coronavirusets inverkningar på arbetet

Se alla frågor och svar här

Dessa frågor har ställts:

Frågor i anknytning till samarbetsförfarande

Frågor i anknytning till arbetsavtal och anställningsvillkor

Frågor i anslutning till säkerheten i arbetet

Frågor i anslutning till utkomst

Se också

Vilka åtgärder bör arbetsgivaren vidta mot coronaviruset på arbetsplatserna?

  • Arbetsgivaren har enligt arbetarskyddslagen en skyldighet att säkerställa att arbetet inte äventyrar arbetstagarnas hälsa och säkerhet.
  • Alla arbetsplatser ska vidta förberedelser utifrån arbetets och arbetsplatsens karaktär och omständigheter för att hindra potentiell smittspridning i stor skala.
  • Förebyggande åtgärder på arbetsplatserna är till exempel ökad städning, uppdaterade rese- och mötesrutiner, förändrade rutiner för egenanmälan av sjukfrånvaro under epidemitiden, nya rutiner för distansarbete med mera. Det är även oerhört viktigt att uppmana personalen till god handhygien och att hosta på rätt sätt, samt att se till att det finns tillräckligt med handsprit och tvål på arbetsplatsen. Det är viktigt att poängtera för alla att ingen ska komma sjuk till jobbet.
  • Landets regering har uppmanat alla medborgare att inte resa till utlandet och att också undvika resande inom landet. Arbetsplatserna ska iaktta detta i sitt eget arbete.

Arbetsgivaren har ingen bestämmanderätt över personalens fritid och kan därför inte förbjuda resor under fritiden.

I ärenden som gäller resenärsförsäkringar, ta kontakt direkt med försäkringsbolaget Turva! (webbplatsen är på finska). Turvas verksamhetsställen är för närvarande stängda men telefonbetjäningen är öppen och man kan ta kontakt på nätet.

Det riksomfattande servicenumret för JHL-medlemmat betjänar på numret 010 195 109 och är öppet kl. 8.00-18.00.
Telefonnumret för ersättningar är 010 195 108 och det är öppet måndagar till fredagar klockan 9.00-17.00.

Se också:

Coronaviruset är en allmänfarlig sjukdom

Coronaviruset har lagts till i förteckningen över allmänfarliga sjukdomar i lagen om smittsamma sjukdomar. Av detta följer att en person som insjuknat, misstänks ha insjuknat eller som utsatts för smitta av sjukdomen på myndigheternas beslut kan försättas:

  • att hålla sig borta från arbete, dagvård eller läroanstalt
  • i karantän
  • i isolering i en verksamhetsenhet som förordnas av hälsovårdsmyndigheterna.

En person kan försättas i karantän också MOT SIN VILJA.

Isolering = isolering av en patient som insjuknat i sjukdomen. Isolering kan genomföras i hemmet eller på sjukhus.

Karantän = begränsning av en frisk persons rörelsefrihet.

  • En person som insjuknat eller som på goda grunden misstänks ha insjuknat i en allmänfarlig sjukdom kan försattas i karantän/isolering.
  • Karantän genomförs vanligen hemma.

Beslut om försättande i isolering eller karantän fattas av kommunens/sjukvårdsdistriktets läkare i tjänsteförhållande som ansvarar för smittsamma sjukdomar.

Den som försätts i karantän ska stanna hemma*

Den som försatts i karantän får inte bjuda hem gäster och får inte heller gästa någon annans hem. Den som är försatt i karantän får INTE gå till affären, apoteket, hälsostationen, arbetsplatsen, daghemmet, skolan, ungdomslokalen, biblioteket, restauranger, publikevenemang osv.

Om de övriga familjemedlemmarna inte är försatta i karantän kan de verka som normalt. Anvisningarna gäller inte dem.

Den som är försatt i karantän får röra sig ute men ska vidta försiktighetsåtgärder till exempel i trappuppgången. Utomhus ska man hålla minst två meters avstånd till andra människor.

Karantänbestämmelser

Följ aktivt med myndigheternas webbplatser

OBS! På grund av det stora antalet besökare kan det tidvis vara svårt att nå eller gå långsamt att öppna myndigheternas webbplatser.

Information finns även på bland annat Social- och hälsovårdsministeriets (www.stm.fi) och Arbetshälsoinstitutets (www.ttl.fi) webbplatser: