Framtidens JHL

Vad händer med arbetsmarknaden när Finlands befolkning åldras och vi blir allt färre? Vem tar hand om din mormor om 30 år? JHL:s pinfärska utredning söker lösningar på arbetskraftsbristen som hotar Finland.

JHL:s framtidstrender 2021–25

Under åren 2021–2025 fördjupar sig fackförbundet JHL i sammanlagt fem stora fenomen som påverkar förbundets medlemmars arbete.

Temana är klimatförändringen, den åldrande befolkningen, teknikens utveckling, förändringar i det ekonomiska systemet samt urbanisering.

Fler barn och äldre, färre arbetsföra skattebetalare

Finlands befolkningsstruktur kommer att vara i omvälvning under de kommande årtiondena. Invånarantalet minskar, befolkningen åldras och allt färre barn föds. Befolkningens s.k. försörjningskvot försämras, vilket betyder att antalet personer i arbetsför ålder i förhållande till resten av befolkningen minskar.

Allt detta ökar behovet av offentliga tjänster. Bristen på arbetskraft och skattebetalare ökar alltmer, så Finland har ett behov av att öka mängden utfört arbete.

JHL har beställt en omfattande utredning om förändringarna i den finländska befolkningsstrukturen av forskningsföretaget Aula Research. Utredningen söker lösningar på arbetskraftsbristen, och rekommenderar tre metoder för att ta tag i problemet:

  • högre sysselsättningsgrad och längre karriärer
  • ökad nativitet
  • ökad invandring.

Fackförbundet JHL anser det vara uppenbart att det åtminstone krävs en tydlig ökning i arbetskraftsinvandring för att bemästra arbetskraftsbristen.

Den omfattande utredningen (på finska) belyser hurdana effekter förändringarna kan leda till för Finland samt för JHL:s medlemmar och deras arbete.

Det har också gjorts ett åtta sidor långt sammandrag av utredningen, där du kan läsa det viktigaste.

Vi blir äldre och färre

Finlands befolkning kommer att åldras kraftigt under de kommande årtiondena. Samtidigt minskar nativiteten, dvs. det föds allt färre barn. Det leder till att befolkningens försörjningskvot försämras. Försörjningskvoten syftar på antalet barn och pensionärer i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder.

Allt detta har en dramatisk inverkan på arbetsmarknaden, ekonomin och de offentliga tjänsterna. Bristen på arbetskraft och skattebetalare blir allt större.

Större servicebehov, färre arbetstagare

Den finländska marknaden slutar växa när befolkningen åldras och krymper. Samtidigt förändras behovet av offentliga tjänster. Barnavård och tjänster för ungdomar behövs mindre medan behovet av äldreomsorg ökar.

Att hitta arbetstagare blir allt svårare i framtiden. Särskilt svår kommer arbetskraftsbristen att bli inom social- och hälsovården, där servicebehovet ökar samtidigt som stora mängder kunniga proffs går i pension. Också småbarnspedagogiken och utbildningsbranschen kommer att lida av arbetskraftsbrist på grund av pensionsvågen.

De olika landskapen kommer att möta förändringarna med olika utgångspunkter när befolkningen i allt högre grad koncentreras i exempelvis Nyland, Egentliga Finland och Birkaland.

Att tackla arbetskraftsbristen kräver mer invandring

Ett av de snabbaste sätten att lätta på arbetskraftsbristen är att höja sysselsättningsgraden. Det betyder bland annat att folk skulle stanna i arbetslivet längre än de gör nu och att så många arbetsförmögna som möjligt skulle arbeta. Det finns ingen smärtfri metod för att höja sysselsättningsgraden, och flera sysselsättningsåtgärder har redan tagits i bruk.

Nativiteten kan påverkas med familjepolitik. Dess viktigaste mål är att alla ska kunna skaffa så många barn som de önskar. Det finns inga enhetliga forskningsresultat om hur målet kan uppnås. Och även om nativiteten började öka omedelbart, skulle effekterna synas först om årtionden.

Fackförbundet JHL understöder en märkbar ökning i arbetskraftsinvandringen. För tillfället måste de som vill arbeta i Finland gå igenom en förvirrande byråkratidjungel, och det måste vi ändra på. Arbetstillstånd måste behandlas betydligt snabbare än numera. Språkkunskapskraven måste definieras tydligt och enligt arbetsuppgift. Språkkunskaperna måste emellertid alltid vara tillräckliga för att trygga säker service för medborgarna.

JHL lät genomföra en enkätundersökning om invandring våren 2022. Resultatet är tydligt: finländare förhåller sig betydligt mer positivt till arbetskraftsinvandring än tidigare. De flesta godkänner arbetskraftsinvandring så länge som antsällningsvillkoren är desamma som för finländare. Läs mer: JHL:s enkätundersökning om arbetskraftsinvandring, mars 2022 (på finska).

När invandringen ökar måste också tillsynen av anställningsvillkoren öka. Det betyder bland annat stramare åtgärder för att ingripa i lönedumpning, talerätt för fackförbunden och finslipningar i upphandlingslagen.

JHL har genomfört en omfattande utredning om arbetskraftsinvandring. Läs mer om JHL:s ståndpunkter (på finska).

JHL:s klimatutredning

Också i Finland måste arbetslivet förändras så att samhället och naturen inte trampas ner av klimatkrisen. På våren 2021 lät fackförbundet JHL göra en rapport där det förutspås hur klimatförändringen påverkar förbundets medlemmar, deras arbete och anställningsvillkor. Läs en sammanfattning av resultaten.

Klimatrapporten är en del av JHL:s mer omfattande framtidsarbete. I samband med  arbetet publicerar JHL sammanlagt fem omfattande rapporter. Läs de senaste nyheterna om klimatet och JHL:s framtidsarbete på JHL:s Twitter- och Facebook-konton med hashtaggarna #framtidensjhl, #tulevaisuudenjhl och #jhlofthefuture.