Framtidens JHL

Vad händer med arbetsmarknaden när Finlands befolkning åldras och vi blir allt färre? Vem tar hand om din mormor om 30 år? JHL:s pinfärska utredning söker lösningar på arbetskraftsbristen som hotar Finland.

Under åren 2021–2025 fördjupar sig fackförbundet JHL i sammanlagt fem stora fenomen som påverkar förbundets medlemmars arbete.

JHL:s framtidstrender 2021–25

Du hittar alla publikationer i anknytning till framtidstrenderna i JHL:s materialbank. (På finska)

Fler barn och äldre, färre arbetsföra skattebetalare

Finlands befolkningsstruktur kommer att omvälvas under de kommande årtiondena. Invånarantalet minskar, befolkningen åldras och allt färre barn föds. Försörjningskvoten försämras, vilket betyder att antalet personer i arbetsför ålder i förhållande till resten av befolkningen minskar.

Allt detta ökar behovet av offentliga tjänster. De kommer att bli brist på arbetskraft och skattebetalare, så Finland har ett behov av att öka mängden utfört arbete.

En omfattande utredning söker efter lösningar

Fackförbundet JHL har beställt en utredning av forskningsbolaget Aula Research för att hitta lösningar på arbetskraftsbristen.

Utredningen föreslår tre metoder med vilka problemet kan lösas. Fackförbundet JHL anser att det är självklart att det behövs mer arbetskraftsinvandring för att råda bot på arbetskraftsbristen.

  • Högre sysselsättningsgrad och längre karriärer
  • Ökad nativitet
  • Ökad invandring

Invandring är en del av lösningen

Fackförbundet JHL har också gjort en omfattande utredning om invandring och invandringens effekter på arbetslivet i Finland (på finska).

JHL lät under våren 2022 göra en utredning om invandring. Resultatet är entydigt: finländarna förhåller sig allt mer positiva till arbetskraftsinvandring. En stor del av finländarna godkänner arbetskraftsinvandring då man tillämpar samma anställningsvillkor som finländare. Läs mer: JHL:s enkät om arbetskraftsinvandring, mars 2022 (på finska). Sammanfattning av enkätens resultat (på finska)

Vi blir äldre och färre

Finlands befolkning kommer att åldras kraftigt under de kommande årtiondena. Samtidigt minskar nativiteten, dvs. det föds allt färre barn. Det leder till att försörjningskvoten försämras. Allt färre finländare arbetar och en allt större del av befolkningen utgörs av barn, unga och äldre. Förändringen har en dramatisk inverkan på arbetsmarknaden, ekonomin och de offentliga tjänsterna. Bristen på arbetskraft och skattebetalare ökar alltmer.

Större servicebehov, färre arbetstagare

Den finländska marknaden slutar växa när befolkningen åldras och krymper. Samtidigt förändras behovet av offentliga tjänster. Barnavård och tjänster för ungdomar behövs mindre medan behovet av äldreomsorg ökar.

Att hitta arbetstagare blir allt svårare i framtiden. Särskilt svår kommer arbetskraftsbristen att bli inom social- och hälsovården, där servicebehovet ökar samtidigt som stora mängder kunniga proffs går i pension. Också småbarnspedagogiken och utbildningsbranschen kommer att lida av arbetskraftsbrist på grund av pensionsvågen.

De olika landskapen kommer att möta förändringarna med olika utgångspunkter när befolkningen i allt större grad koncentreras i exempelvis Nyland, Egentliga Finland och Birkaland.

Att tackla arbetskraftsbristen kräver mer invandring

Ett av de snabbaste sätten att lätta på arbetskraftsbristen är att höja sysselsättningsgraden. Det betyder bland annat att folk skulle stanna i arbetslivet längre än de gör nu och att så många arbetsförmögna som möjligt skulle arbeta. Det finns ingen smärtfri metod för att höja sysselsättningsgraden, och flera sysselsättningsåtgärder har redan tagits i bruk.

Nativiteten kan påverkas med familjepolitik. Dess viktigaste mål är att var och en ska kunna skaffa så många barn som hen önskar. Det finns inga enhetliga forskningsresultat om hur målet kan uppnås. Och även om nativiteten började öka omedelbart, skulle effekterna synas först om årtionden.

Fackförbundet JHL understöder en märkbar ökning i arbetskraftsinvandringen. För tillfället måste de som vill arbeta i Finland gå igenom en förvirrande byråkratidjungel, och det måste vi ändra på. Arbetstillstånd måste behandlas betydligt snabbare än nu. Det lönar sig att se över de stränga språkkunskapskraven. Språkkunskaperna måste emellertid alltid vara tillräckliga för att trygga säker service för medborgarna.

När invandringen ökar måste också tillsynen av anställningsvillkoren öka. Det betyder bland annat stramare åtgärder för att ingripa i lönedumpning (på finska), talerätt för fackförbunden (på finska) och finslipningar i upphandlingslagen.

JHL:s utredning om arbetskraftsinvandring (på finska)

JHL:s klimatutredning 2021

JHL:s klimatutredning bedömer hur klimatkrisen och försöken att bromsa den påverkar fackförbundets medlemmar. Utredningen gjordes våren 2021 av forskningsbyrån Aula Research. Du kan läsa resultaten som ett snabbt sammandrag (även på svenska) och två grundliga rapporter (på finska) på JHL:s webbplats.

Fackförbunden måste delta i klimatåtgärderna, och vid bekämpningen av klimatkrisen måste man komma ihåg den så kallade rättvisa omställningen. I Finland betyder rättvis omställning bland annat att människor klarar sig ekonomiskt även om de förlorar jobb på grund av klimatkrisen. Samhället måste också erbjuda tillräcklig utbildning för dem som byter bransch.