Beslutsfattarbrev 3/2020
Vi skickar ett brev om aktuella frågor till finländska beslutsfattare minst fyra gånger per år. Med brevet vill vi lyfta fram tankar och bakgrundsinformation om frågor som är aktuella och viktiga för JHL:s medlemmar. Detta beslutsfattarbrev från JHL har skickats till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunbeslutsfattare och JHL:s beslutsfattare och huvudförtoendemän.
Bästa beslutsfattare
Den gångna våren har inte varit lätt för våra medlemmar. Coronaviruset har för många medfört en tyngre arbetsbörda och stress. En del har stått inför permitteringar eller till och med uppsägningar, eller hot om sådana.
Enligt JHL:s färska enkät kastar 80 procent av kommunarbetsgivarna fram permitteringar på grund av coronaviruset. Trots undantagsförhållandena lönar det sig inte för kommunerna att fatta förhastade beslut eftersom arbetstagarna behövs i serviceproduktionen också under epidemin. Därför kräver JHL för hela samhällets skull att man inte skrider till permitteringar.
Varje kommun ska prioritera tillgången till personal i sin krisplanering i anslutning till coronaviruset. Kritiska funktioner är till exempel hälsovård, småbarnspedagogik, grundläggande utbildning samt vatten- och avfallsförsörjning. Dessutom finns det skäl att iaktta att utöver coronaviruset har människor samma vårdbehov i anslutning till grundsjukdomar som tidigare. Därför ska kommunerna och sjukvårdsdistriken upprätthålla icke-brådskande vård och ta emot patienter vars mottagningstider flyttats eller annullerats. Permitteringar främjar åtminstone inte det vårdbehov som ackumulerats under våren – tvärtom.
Man måste bry sig om arbetstagarnas ork i arbetet. Den välförtjänta semestern behövs verkligen. De kommunala beslutsfattarna ska också samla krafter inför hösten, då betydande ekonomiska beslut ska fattas i kommunerna. JHL vill stödja beslutsfattarna i detta arbete. JHL kommer i fortsättningen att publicera ekonomiska översikter som baserar sig på information från många olika källor. Den sammanställda informationen beskriver hurudan den ekonomiska situationen för närvarande är i Finland.
Översikten innehåller också prognoser om vilken riktning ekonomin i Finland är på väg emot. Vårt mål är att sända information om översikterna i samband med beslutsfattarbreven.
Med önskan om kraft och styrka samt en glad sommar
Päivi Niemi-Laine
I detta beslutsfattarbrev:
- Försummad rengöring har ett dyrt pris
- Grunden för pandemiberedskapen är en stark offentlig sektor
- Myterna om funktionsnedsättningsområdet omkull – inom området finns många sorters personer
1. Försummad rengöring står samhället dyrt
Virus, våra osynliga fiender, sprider sjukdomar i vår omgivning. Coronaviruskrisen har varit en ögonöppnare för den viktiga roll som en ren omgivningen spelar för allas hälsa och välmående. Proffsen inom rengöring förtjänar uppskattning för det arbete de utför.
Förhoppningsvis medför coronavirussituationen en förändring, så att rengöringsproffsens arbete vinner större uppskattning. Samtidigt klargörs också arbetets samhälleliga betydelse för människors hälsa, konstaterar Heini Wink, sakkunnig i utbildningspolitik och arbetsgemenskapsutveckling vid JHL i sitt blogginlägg (på finska).
2. Grunden för pandemiberedskapen är en stark offentlig sektor
Diskussioner som har förts i offentligheten om beredskapen för coronaviruspandemin påvisar att då en kris inträffar är det viktigt att serviceproduktionen är i den offentliga maktens händer.
Statens egen produktion – till exempel beträffande sjukhusmaterial – måste ha sådana resurser att staten själv kan ta ansvar för de viktigaste funktionerna, också vid undantagsförhållanden. Den utrustningsnivå som råder under fredstid är alltså inte tillräcklig. Redan det grundlagsenliga perspektivet på jämlik tillgång till service förutsätter detta.
Tack vare coronaviruspandemin står det klart att den mest kritiska varuproduktionen ska vara inhemsk. Dessutom behöver Försörjningsberedskapscentralen mer resurser både för förnödenheter och personal, skriver Vesa Mauriala, samhällspolitisk chef i sitt JHL-blogginlägg (på finska).
3. Myterna om funktionsnedsättningsområdet omkull – inom området finns många sorters personer
Bilden av arbetet med personer med funktionsnedsättning är långt ifrån en dans på rosor. Arbetet är belastande och branschen möts ofta av fördomar, skriver Sari Bäcklund som är specialsakkunnig inom social- och hälsovård vid JHL i sitt blogginlägg.
För att göra arbetet inom funktionsnedsättningsområdet mer synligt och respektingivande inledde JHL senaste höst samarbetsprojektet ”Värikäs vammaistyö” tillsammans med intresseorganisationen Kehitysvammaliitto.
Kampanjen har som syfte att synliggöra alla de bästa sidorna inom funktionsnedsättningsområdet. Arbetet går inte endast ut på rutiner, såsom på- och avklädning, tvätt och måltidsassistens, utan personerna med funktionsnedsättning är inbördes väldigt olika personer – precis som vi andra.
I arbetet med personer med funktionsnedsättning ingår livets alla färger, beskriver Bäcklund i sitt blogginlägg.