JHL, SuPer, Talentia, Erto: Det måste vara möjligt att överskrida den allmänna linjen för att främja jämställdhet

Den allmänna linjen för löneförhöjningar måste kunna överskridas i situationer där det finns klara förutsättningar för det, kräver fackförbunden JHL, SuPer, Talentia och Erto. Av dessa förutsättningar är jämställdhet utan tvekan den viktigaste.

Den privata socialservicebranschens kollektivavtalsförhandlingar övergick till riksmedlaren i slutet av januari. Kollektivavtalet följs bland annat vid privata serviceboenden för äldre och personer med funktionsnedsättningar, äldreboenden, mödra- och skyddshem, privata barnskyddsanstalter, för personliga assistenter och inom hemtjänsten.  Av arbetstagare som omfattas av avtalet är 90 procent kvinnor.

Förbunden anser att man måste minska löneskillnaderna mellan den privata socialservicebranschen och den offentliga sektorn samt de mansdominerade branscher som utför likvärdigt arbete, men det är omöjligt utan löneförhöjningar som överskrider den allmänna linjen.

Om riksmedlarens möjligheter att överskrida den allmänna linjen finns bland annat följande bestämmelse: ”Medlarna ska i sitt uppdrag beakta skyldigheten enligt lag att för lika eller likvärdigt arbete betala lika lön samt skyldigheten att främja jämställdhet mellan könen. (RP 146/2024).”  Situationen måste även granskas ur Finlands grundlags, jämställdhetslagstiftningens och Finlands internationella skyldigheters perspektiv.

EK:s koordinering försvårar branschspecifik löneutveckling

Finlands Näringsliv EK:s koordinering möjliggör inte för närvarande branschspecifika justeringar. När högre löner höjs med samma procent som lägre löner, blir skillnaderna mellan höga och låga löner allt större.  
 
Det är svårt för enskilda branscher att utvecklas, och läget är allvarligt. Den allmänna linjen hotar gräva lönegropen ännu djupare, och regeringens sparåtgärder gör branschens situation värre. Även tidigare avtalade bestämmelser om att minska löneglappet i förhållande till den offentliga sektorn ignoreras.

Utöver löneskillnaderna påverkas branschen även negativt av den nuvarande regeringens lagstiftningsåtgärder. Till exempel ändringen där högst ett år långa visstidsavtal i fortsättningen kunde ingås utan motiveringar drabbar i synnerhet kvinnodominerade branscher.  Ökningen i antalet ogrundade visstidsanställningar kommer att leda till allt värre graviditets- och familjeledighetsdiskriminering och öka arbetslivets osäkerhet. 

Ungefär 72 000 arbetstagare arbetar inom den privata socialservicebranschen. Om kollektivavtalet förhandlar följande fackförbund: Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, Fackförbundet Jyty, Fackförbundet Pro, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf, Tehy, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia rf och Tjänstemannaförbundet Erto. Förhandlingarna om det nya kollektivavtalet inleddes den 3 november 2025. Det föregående avtalet löpte ut den 31 december 2025.

Mer information:
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s ordförande Håkan Ekström, tfn 040 828 2865