Beslutsfattarbrev 1/2020
Vi skickar ett brev om aktuella frågor till finländska beslutsfattare minst fyra gånger per år. Med brevet vill vi lyfta fram tankar och bakgrundsinformation om frågor som är aktuella och viktiga för JHL:s medlemmar. Detta beslutsfattarbrev från JHL har skickats till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunbeslutsfattare och JHL:s beslutsfattare och huvudförtoendemän.
Ska vårt vatten säljas?
Bästa beslutsfattare,
Privatiseringen av vattenförsörjningen har under de senaste veckorna varit ett nyhetstema. Jyväskylä stads planer på att sälja en minoritetsandel av energi- och vattenbolaget Alava föranledde stor medieuppståndelse.
Innan staden beslutade avbryta behandlingen av frågan hann många riksdagsledamöter, experter och politiska beslutsfattare från olika partier uttrycka sin djupa oro i frågan. Sex medborgaraktiva samlade på rekordtid in de behövliga 50 000 namnteckningarna på medborgarinitiativet ”Vesi on meidän” (Vattnet är vårt) för att förhindra en privatisering av vattenförsörjningen. Initiativet framskrider till riksdagen och diskussionen fortsätter.
JHL har försvarat ett bevarande av vattenförsörjningen som offentlig service och motsatt sig privatisering av den redan i över 20 års tid.
I detta brev har vi sammanställt information om vattenförsörjningens betydelse som offentlig tjänst och om farorna med privatisering av den.
Mer i ämnet finns att läsa i specialsakkunnig Jorma Peussas blogginlägg (på finska).
Päivi Niemi-Laine
JHL:s ordförande
Vattenförsörjning är ett naturligt monopol
Vattenförsörjning är ett så kallat naturligt monopol. Också elöverföring (elnätsservice) är till sin karaktär ett naturligt monopol. Vatten skiljer sig ändå från el till den delen att flera olika vattenbolag inte kan konkurrera om samma vattenledningsnät. Parallella nätverk lönar sig inte heller att bygga.
I Finland hör vattenförsörjningen till kommunernas ansvar. På landsbygden finns också vattenandelslag men de största vattenverken är kommunala och i kommunal ägo. De fall i Jyväskylä och Etseri som nu varit framme utgör en del av städernas egna branschövergripande bolag, vilka inbegriper också annan service, bland annat energiproduktion.
Vatten är en grundläggande rättighet – inte en handelsvara
Kommunernas ekonomi är ansträngd och lockelsen att frigöra kapital genom utförsäljning är stor. Man kan gissa att frågan om utförsäljning av vattenförsörjningen för att förbättra kommunens ekonomi varit aktuell också i många andra kommuner. Man eftersträvar ett gott försäljningspris, bredare skuldror för risktagning och effektivering av servicen. Läs mer här.
Det finns ändå skäl att lyssna på experternas varningar, eftersom de baserar sig på undersökningar och erfarenheter från Europa och andra håll i världen under tjugo års tid.
Professor Andreas Bieler (Nottinghams universitet) anser till exempel att även partiell privatisering är riskfylld eftersom partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn under marknadsomständigheter innebär strävan till vinstmaximering.
Docent Petri Juuti (Tammerfors universitet) påminner för sin del om att samma lagbundenheter alltid gäller vid samarbete med en marknadsaktör och att aktieägarens intresse alltid kommer i första hand. Läs mer här.
Erfarenheterna av privatisering av vattentjänster är dåliga. En privat aktör vill inte vara partner av pur godhet, utan intresset är alltid vinstmaximering.
Stora internationella bolag
Runtom i världen finns internationella företag inom vattenförsörjning. De har verksamhet också i andra branscher, såsom energiförsörjning, avfallshantering, byggbranschen och kollektivtrafik. Dessa företag har tillgång till stort kapital, som de söker investeringsobjekt för. Bolagen skulle kunna placera stora summor till exempel på den finländska vattenförsörjningsmarknaden.
De stora internationella koncernernas moderbolag har för vana att av bolagen de äger kräva en viss storleks vinst som intäktsförs till moderbolaget. Av den orsaken görs komplicerade företagsarrangemang där pengarna kan cirkulera via skatteparadis till koncernens olika delar. Den rörelsevinst som härstammar från någon stad i Finland kan hamna i moderbolagets händer utan att en endaste cent betalas i skatt i Finland.
Detta lär vi oss: vattenförsörjningen ska bevaras som offentlig tjänst
Privatiseringstrenden inom vattenförsörjningen har till all lycka mattats av i Europa och i världen. Åren 2000-2015 listades 235 fall där kommunen återtog vattenförsörjningen från privat ägo. Över hälften av fallen härstammade från EU-länder, de flesta av dem från Frankrike (nästan 100 fall), Tyskland och Spanien. Läs mer här.
Vattenförsörjningen ska bevaras som offentlig tjänst
Jyväskyläs utredning om försäljning av en minoritetsandel i energi- och vattenbolaget Alava avbröts 10.2.2020. Också i Etseri har man berett en försäljning av stadens aktier i energi- och vattenbolaget men processen skjuts upp till följd av besvär som berör fastställande av värde.
Vi önskar att man i Finland tar lärdom av andras erfarenheter.
Vattenförsörjning, vattenrening och avloppsrening ska bevaras som offentlig verksamhet och underkastas demokratisk kontroll. Den offentliga servicens uppgift är i första hand att tillgodose sina medborgares och samhällets behov. Vid genomförandet av företagsarrangemang ska beslutsfattandet stödja sig på opartisk information. Medborgarnas och experternas oro och kraven på öppenhet i beslutsfattandet måste tas på allvar.
Då kommunen själv ansvarar för sin vattenförsörjning, bär den ansvar för bevarandet av sin egen vattenreserv och säkerhet. Ur de internationella kapitalplacerarnas synvinkel hör inte denna aspekt till de viktigaste eftersom bolagets ändamål är att erhålla vinst på vattenförsörjningen.
En fungerande modell för vattenförsörjning som stöder kommunekonomin är som kommunalt affärsverk. Ett affärsverk kan inom kommunens fastställda ramar fatta sina egna beslut och agera snabbt, smidigt och ekonomiskt effektivt. Affärsverket kan inkomstföra pengar till kommunen från sina avgiftsintäkter.
Affärsverket hör till den offentliga sektorn och ärendena som behandlas där omfattas av den offentliga kommunala demokratin. Kommuninvånarna har rätt att få information om ärenden som behandlas i affärsverket och har möjlighet att söka ändring i och anföra besvär över affärsverkets beslut.