Fackförbundet JHL

Social- och hälsovård

Fackförbundet JHL:s stjärnproffs inom social- och hälsovård utför ett värdefullt arbete exempelvis som personliga assistenter, inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning, inom barnskyddet, som närvårdare, inom mentalvårds- och missbrukararbetet, inom sjukvården, social- och hälsovården, äldreomsorgen och instrumentvården.

Oberoende vilken av branschens otaliga yrkesbeteckningar du har, är du välkommen med i JHL:s yrkesinriktade verksamhet! Det spelar ingen roll om du jobbar inom den offentliga eller den privata sektorn.

JHL är på social- och hälsovårdsproffsens sida

Intressebevakning och stöd på arbetsplatserna är centrala uppgifter för ett fackförbund.

Vi utbildar och stöder såväl förtroendemän och fackombud som arbetarskyddsfullmäktige. De är förbundets direkta representanter på arbetsplatsen.

Kom med i skaran av likasinnade. Utveckla och låt dig utvecklas!

JHL har skapat ett eget diskussions- och mötesforum på nätet för proffsen inom social- och hälsovården. Webbplattformen erbjuder en behändig och enkel kanal för att hålla kontakt med andra människor i branschen.

Anmäl dig till ditt regionala forum (på finska)

Forumet sammanför branschens folk för att utveckla både den egna yrkesbranschen men också hela det omfattande social- och hälsovårdsfältets arbete, framtid och arbetssätt. Forumet fungerar dessutom som en god informationskanal mellan arbetsplatserna och JHL.

På det sättet kan du också framföra dina egna betraktelser om utvecklingen av arbetet och göra din yrkesmässiga röst hörd allt bättre.

Anmälningen till ett forum binder dig inte, verksamheten sker under fria former och flexibelt: du kan delta helt enligt ditt eget intresse och din egen tidtabell.

Om du så vill diskutera arbetets fröjder eller utmaningar, behöver kamratstöd, vill höra dig för om hur man gör på andra orter eller om du vill utveckla din yrkesbransch tillsammans med andra, anmäl dig via länken ovan (formuläret är finskspråkigt). Du kan också delta endast genom att följa med diskussionen på webbplatsen.

Ingen tidigare erfarenhet av förbundets verksamhet krävs för att du ska kunna delta. Det räcker att du är ivrig och intresserad av att utveckla ditt eget arbete tillsammans med andra!

Om du har frågor om forumen eller om annan yrkesinriktad verksamhet, skicka gärna e-post till amky@jhl.fi.

Ta hand om dig

Att ta hand om sig själv är en viktig färdighet för alla inom social- och hälsovården. Både arbetsgivaren och arbetstagaren har ett ansvar för att personalen mår bra och är arbetsför.

Det finns många riskfaktorer i arbetet inom social- och hälsovården. Både arbetsgivare och arbetstagare ska ta riskerna på allvar och vara beredda på dem, så att arbetet är så tryggt som möjligt.

Arbetsolycksfall kan ske bland annat om man halkar, snubblar, trillar eller faller, får sår, stötar eller slag, eller när man lyfter eller flyttar något eller någon.

Brister i arbetslokalerna ökar belastningen, till exempel om lokalerna är dragiga, kalla, heta, dåligt belysta, trånga, bullriga eller har dålig inomhusluft.

Den fysiska belastningen är hög i många arbetsuppgifter, eftersom man arbetar i besvärliga ställningar och kanske behöver flytta och lyfta patienter och klienter.

Dålig ergonomi i arbetet framkommer i form av symptom i stöd- och rörelseorganen, såsom nack- och axelvärk, ryggvärk eller värk i lederna, armarna och benen.

Symptomen kan bero på fel dimensionerade och fel inställda arbetsredskap, trånga utrymmen, upprepande rörelser i arbetet, lyft, flyttningar och böjrörelser samt fel inlärda arbetssätt.

Arbetstagarna ska få utbildning för att lyfta och flytta tryggt, och om vilka arbetsställningar som belastar kroppen så lite som möjligt. Arbetsgivare kan ordna utbildning till exempel som en del av företagshälsovården.

Arbetssäkerhetscentralen har sammanställt en omfattande databas om säkert och hälsosamt arbete.

Det förekommer också ofta biologisk belastning i arbetet. Det orsakas av bland annat sekret, bakterier och virus, infektioner, damm och mögelsporer.

För att minska hotet om våld från klienter och anhöriga ska arbetsplatsen ta till åtgärder för att minska de faror som kommit upp i riskbedömningarna. Beredskap för våldsamma situationer ökar alltid även klientsäkerheten.

Arbetsplatsen ska ha anvisningar för hur man hanterar våldsamma och hotfulla situationer.

Anvisningarna ska berätta hur arbetsgivaren säkerställer att följande kriterier uppfylls:

  • Regelbunden introduktion och utbildning om säkerhet ordnas på arbetsplatsen.
  • Arbetsplatsen är tekniskt och strukturellt trygg. Det betyder bland annat hur rummen är arrangerade och möblerade samt var nödutgångarna finns.
  • Belysningen är god och man kan se från lokal till lokal.
  • Arbetstagarna vet vem de ska kontakta i en farosituation och hur de kan se till att de får hjälp.
  • Hjälp finns tillgänglig i nödsituationer.
  • Arbets- och pausarrangemangen är i skick.
  • Personalen arbetar ensamma så lite som möjligt, helst utförs arbetet i par.
  • Arbetsgivaren bokför hotfulla och våldsamma situationer. Arbetsgivaren och arbetstagarna behandlar situationer tillsammans i efterhand.
  • Vid behov ordnar arbetsgivaren eftervård för arbetstagarna i samarbete med företagshälsovården.

Arbetssäkerhetscentralen listar bland annat informationsbehandling, minne, beslutsfattande och problemlösning som kognitiva krav i arbetet.

I dagens arbetsliv måste arbetstagare hela tiden lära sig nya arbetsredskap och verksamhetssätt. Arbetets kognitiva belastning växer, och detta kan även vara skadligt för arbetstagarna.

Kognitiv ergonomi stöder arbetstagarnas koncentration, beslutsfattande och problemlösningsförmåga. Samtidigt minskar risken för fel och arbetet blir smidigare.

Läs arbetssäkerhetscentralens handbok om etisk belastning i arbetet

Affektiv ergonomi handlar om växelverkan och känslor i arbetet, etisk belastning och en etisk organisationskultur.

Affektiv belastning uppstår till exempel när man upplever sig psykologiskt eller socialt hotad. Det kan handla om misstro, orättvisa, att bli utesluten och ignorerad, brist på uppskattning eller rädsla för att uttrycka sin åsikt eller förlora sin arbetsplats.

Det är vanligt med onödig affektiv belastning i arbetet. Belastningen växer om det inte finns tillit mellan kollegorna i arbetsgemenskapen, eller om någon blir förringad eller utesluten. Affektiv belastning minskar arbetets effektivitet och orsakar bland annat minnesstörningar och impulsiva beslut.

Etisk belastning uppstår när arbetstagaren upplever att hen inte kan göra sitt arbete som det borde göras, och arbetet är i strid med hens egna värderingar eller regler.

Etisk belastning orsakar ofta av brådska och dålig introduktion. Man märker inte alltid belastningen själv. Den kan uttrycka sig till exempel som stress eller fysiska symptom, såsom trötthet.

Etisk belastning är vanligare inom social- och hälsovården än inom andra branscher. Arbetet är människonära, och arbetstagare måste prioritera och fatta beslut som syns direkt i klienternas hälsa och livskvalitet.

Enligt arbetshälsoinstitutet (länken på finska) kan man huvudsakligen dela upp etiskt utmanande situationer i två grupper. I vissa situationer vet arbetstagaren inte säkert hur hen ska handla.

Det finns även situationer där arbetstagaren måste handla i strid med sina egna värderingar.

Etisk belastning kan minskas med en uppmuntrande atmosfär och öppen kommunikation på arbetsplatsen.

Stöd i vardagen

Proffs inom social- och hälsovård har ständigt med människor att göra. De har ofta en stark yrkesidentitet som består av värderingar, färdigheter, erfarenheter och målsättningar.

Yrkeskunskap inom branschen kräver att man kontinuerligt fortbildar sig och lär sig nytt. JHL stöder social- och hälsovårdsproffsens kompetens genom att erbjuda olika kurser och webbinarier.

Hälsovårdsproffsens arbete har ett tydligt mål. Det är att upprätthålla och främja hälsa och hjälpa människor tillfriskna från sjukdomar.

I arbetet måste man beakta patientens rättigheter och följa allmänt accepterade och erfarenhetsbaserade verksamhetsmetoder.

Inom socialservicebranschen är målet att upprätthålla människors sociala funktionsförmåga och jämlikhet. Socialserviceproffs måste beakta reglerna om klientens ställning och rättigheter.

JHL

  • Spetsprojektet för social- och hälsovård
  • JHL:s forskningsbloggar är en djupgående bloggserie, som består av samhällspolitiska sakkunnigtexter samt kommentarer till forskningspublikationer som anknyter till vår verksamhet. Serien är mestadels på finska.

Social- och hälsovårdsministeriet

Lagstiftning

Institutet för hälsa och välfärd THL har sammanställt exempel på hurdant smittskydd som krävs vid olika verksamhetsenheter inom social- och hälsovården.

Behovet av vaccinationer beror på hurdana klienter enheten har. Vaccination är sannolikt nödvändigt om din arbetsplats till exempel är ett skyddshem där barn under 1 år kontinuerligt vistas.

Registren över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården (Terhikki och Suosikki)

Tillstånds- och tillsynsverket upprätthåller registren över yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården.

Ämbetsverket upprätthåller registren eftersom det hör till dess uppgifter att övervaka verksamheten inom social- och hälsovårdssektorn.

Bestämmelser om registret finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården.

En person antecknas i registret när hen har beviljats yrkesrättigheter inom social- eller hälso- och sjukvården i Finland.

I registret antecknas hur yrkesrättighetens giltighet samt tillsynsuppgifter. Den registrerade kan ha flera olika yrkesrättigheter.

Registret följer inte huruvida personen är verksam som en yrkesutbildad person.

Social- och hälsovårdsministeriet har utarbetat en nationell handbok för säker läkemedelsbehandling.

Handboken rekommenderas för verksamhetsenheter inom social- och hälsovården samt vid alla verksamhetsenheter där läkemedelsbehandling utförs.

Handboken täcker även enheter där läkemedelsbehandling inte är enhetens egentliga grunduppgift, till exempel daghem och läroanstalter.

Planen för läkemedelsbehandling ska fastställa följande:

1. Kravnivå och praxis för genomförande av läkemedelsbehandling

2. Identifiering av risker förknippade med läkemedelsbehandling och beredskapen för dem

3. Personalens ansvar, skyldigheter och arbetsfördelning inom läkemedelsbehandling

3. Kompetens inom läkemedelsbehandling och säkerställande av kompetensen

4. Processen för läkemedelsbehandling

5. Uppföljnings- och responssystem.

Ansvaret för att organisera upprättandet, utförandet och uppföljningen av planen för läkemedelsbehandling har ledningen för verksamhetsenheten inom social- eller hälsovård.

Yrkesutbildade och legitimerade personer inom hälso- och sjukvården i vilkas examen studier i läkemedelsbehandling har ingått ansvarar för att genomföra läkemedelsbehandlingen. Varje arbetstagare som genomför eller deltar i läkemedelsbehandling ansvarar för sin egen verksamhet.

Cheferna handleder och övervakar genomförandet av läkemedelsbehandling enligt planen för läkemedelsbehandling, och beslutar om olika personalgruppers arbetsfördelning och samarbete.

Mer information om JHL:s social- och hälsovårdsbranscher

Du kan också följa med den finskspråkiga Facebook-gruppen för JHL:s social- och hälsovårdsproffs. Där får du aktuell information om händelser i din egen bransch.

En personlig assistent hjälper en person med funktionsnedsättning i och utanför hemmet. JHL tar hand om anställningsvillkoren för branschens proffs.

Med hjälp avses sådana funktioner som arbetsgivaren själv skulle utföra om hens funktionsnedsättning inte var till hinder. Dagliga sysslor som avses i lagen är till exempel transporter och annan förflyttning, påklädning, skötsel av den personliga hygienen, tvätt och vård av kläder, matlagning, städning i hemmet, socialt liv och uträttande av ärenden samt hjälp med skötseln av barn.

En personlig assistents arbete är inte sjukvård, vård eller omsorg och inte heller sedvanligt hushållsarbete. I arbetet kan dock ingå assistans som hänför sig till sådana funktioner.

De personliga assistenternas arbete baserar sig på lagen om funktionshinderservice som fastställer hur tjänsterna för en person med funktionsnedsättning kan ordnas.

Kommunen kan ordna hjälpen enligt tre olika modeller:

  • ordna tjänsterna själv som egen verksamhet
  • ge en servicesedel med vilken personen med funktionsnedsättning själv kan köpa tjänsterna
  • utnyttja arbetsgivarmodellen, där den personen med funktionsnedsättning själv fungerar som arbetsgivare för sin assistent.

Personen med funktionsnedsättning får ersättning av kommunen för kostnaderna som anställandet av assistenten förorsakar.

Utbildning i branschen

Utbildningen för personliga assistenter ordnas till exempel vid yrkesinstitut. Personlig assistent är en skyddad yrkesbeteckning. Det här betyder att endast de som fått utbildningen har rätt att säga att de till sin utbildning är personliga assistenter.

Man kan ändå arbeta som personlig assistent också med en annan utbildning eftersom arbetet inte har formella behörighets- eller utbildningskrav.

Vårdassistenter jobbar som stöd för klienter i stödtjänster som anknyter till välbefinnande. Sådana är till exempel tjänster i anknytning till måltider, bad, städning, transport, ledsagarservice och socialt umgänge.

Vårdassistentens yrkesutbildning

Vårdassistent-utbildningen är uppbyggd av examensdelar från grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare).

Assistenternas studiehelheter förnyades i augusti 2024, eftersom grundexamen inom social- och hälsovården ändrades samtidigt.

En person som avlagt vårdassistentutbildning kan om om hen så önskar avlägga till exempel närvårdarexamen vid sidan av arbetet.

De examensdelar som motsvarar kompetenskraven för vårdassistenter är följande:

  • Bemötande och vägledning av klienten
  • Främjande av klientens välmående och funktionsförmåga
  • Stärkande av klientens funktionsförmåga.

Utbildningen omfattar allt som allt 60 studiepoäng. Vårdassistenter som utbildat sig enligt de tidigare kraven måste inte utbilda sig på nytt.

Var och en som avlägger vårdassistentutbildning kan ansöka om ett vårdassistentmärke. Om du vill ha märket, ta kontakt med ditt regionkontor.

Innehållet i arbetet inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning fastställs i stor utsträckning enligt det som klienten behöver och vill. I omsorgen om en person med funktionsnedsättning kan ingå bland annat utförande av butiksuppköp, besök på kultur- eller sportevenemang eller deltagande i hobbyer. Du kan inom branschen hitta ett arbete som anknyter till dina intressen.

Målet för proffsen inom omsorg om personer med funktionsnedsättning är att stödja personer med funktionsnedsättning i att skapa en värdefull vardag. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning styrs av en värdegrund, författningar och verksamhetsprinciper. Proffsen jobbar utgående ifrån dem och iakttar yrkesetik.

I omsorgen om personer med funktionsnedsättning arbetar man på välfärdsområdena, i kommunerna, samkommunerna eller inom den privata sektorns serviceenheter. Branschens proffs jobbar på arbetsplatser där personer i olika åldrar med funktionsnedsättning bor, jobbar, studerar eller utnyttjar olika slag av service.

Yrkesbeteckningar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

  • vårdare av utvecklingshämmade
  • handledare av utvecklingshämmade
  • vårdare
  • närvårdare
  • handledare
  • personlig assistent.

Yrkesutbildning inom omsorgen om personer med intellektuell funktionsnedsättning

  • Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (kompetensområdet för arbete med personer med funktionsnedsättning)
  • Yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda
  • Specialyrkesexamen i rehabiliterings-, stöd- och handledningstjänster
  • Yrkeshögskoleexamina socionom, geronom eller rehabiliteringshandledare

Julkisuosikki

Yrkespersoner inom socialvården registerförs i Tillstånds- och tillsynsverketsregister över yrkesutbildade personer inom socialvården.

Yrkespersoner inom socialvården med skyddad beteckning är närvårdare, hemvårdare, vårdare av utvecklingshämmade samt legitimerade socialarbetare, socionomer, geronomer och rehabiliteringshandledare med yrkeshögskoleexamen.

Kom ihåg att ansöka om registrering av din yrkesbeteckning genast när du blivit utexaminerad. Utan registrering har du rätt att arbeta som yrkesperson endast i 30 dagar efter utexamineringen.

Lagen


om yrkesutbildade personer inom socialvården 817/2015

JHL som påverkare

Branschens arbetslivskommitté behandlar yrkesexamen inom omsorgsarbete för utvecklingsstörda och specialyrkesexamen i rehabiliterings- stöd- och handledningstjänster. JHL finns representerad i kommittén.

JHL har tagit ställning till registret över yrkesutbildade personer inom socialvården. JHL anser att examen som vårdare av utvecklingshämmade borde läggas till i de skyddade beteckningarna utöver vårdare av utvecklingshämmade.

JHL anser att det är viktigt att branschen för omsorg om personer med funktionsnedsättning bevaras i registret över yrkespersoner inom socialvården och att yrkesutbildningen utvecklas också i fortsättningen.

JHL är medlem i Kehitysvammaliitto.

Kort

JHL har gett ut tvåspråkiga presentationskort för dem som jobbar inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Här kan du bekanta dig med dem!

Ladda ner korten

JHL:s proffs inom barnskydd stöder familjer när orken tryter. JHL:s medlemmar arbetar inom barnskyddet bland annat som socialarbetare, socialhandledare, familjearbetare och handledare på barnhem. Arbetet inom branschen kräver gedigen yrkeskunskap och utbildning.

Barn och unga ger sina familjer mycket glädje, men ibland kan vardagen suga musten ur en och problemen bli svåra att lösa. Då behövs hjälp, vilket proffsen inom barnskyddet kan erbjuda.

Nästan 3 000 JHL-medlemmar jobbar med uppgifter inom barnskyddet. Arbetsplatserna finns i kommunerna, samkommuner, staten och privata socialtjänster.

Utbildning inom barnskyddet

Arbetet inom barnskyddet kräver gedigen yrkeskunskap och utbildning. Yrkesproffsens utbildningsbakgrund kan vara till exempel socionom (YH och HYH), närvårdare, socialarbetare (SVM/PM), samhällspedagog, psykiatrisk sjukskötare, sjukskötare, ledare för ungdomar och gemenskaper.

JHL är barnskyddsarbetstagarnas förbund

JHL är avtalspart i alla kollektivavtal som berör barnskyddets yrkesproffs. De är till exempel AKTA, Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet), privata socialservicebranschens kollektivavtal och statens tjänste- och arbetskollektivavtal.

JHL är aktivt med i verksamheten som ordnas av Centralförbundet för Barnskydd.

JHL-föreningar för proffs inom barnskyddet är de finskspråkiga föreningarna Lastensuojelun ammattilaiset JHL ry 880 och Helsingin lastensuojelijat JHL ry.

JHL lyfter upp branschens problem

Fackförbundet JHL påverkar i många av socialbranschens kommittéer och förhandlingsorgan. JHL påtalar aktuella teman och missförhållanden inom barnskyddet och inbjuder beslutsfattarna till diskussion.

För närvarande är det bland annat personalens otillräcklighet och arbetssäkerhet som väcker oro. Verksamheten inom barnskyddsenheter som erbjuder krävande anstaltsvård borde utvecklas brådskande.

JHL:s mål inom barnskyddet

  • Tryggande av tillräckliga personalresurser
  • Barnskyddsklienternas rätt till högklassig service
  • Stärkande av barnskyddsproffsens kunnande
  • Stärkande av öppenvårdens tjänster
  • Regionala planer för ordnande och utveckling av barnskyddet
  • Hälsovårdens behov får inte gå före barn- och familjetjänsternas behov i vårdreformen.

Nyttiga länkar för barnskyddsproffs

Följ också JHL:s proffs inom social- och hälsovård på Facebook (på finska)

Hälsovårdsbranschen

Yrkesbeteckningar är bland annat hjälpskötare, grundskötare, tandskötare, massör, fotvårdare, konditionsskötare, närvårdare, sjukskötare, specialsjukskötare, biträdande avdelningsskötare och avdelningsskötare.

Inom hälsovårdsbranschen jobbar man inom välfärdsområdena, kommunerna, samkommunerna, staten och den privata sektorn. Arbetsplatserna kan vara hälsocentralerna, sjukhus, polikliniker och läkarcentraler.

Utbildning inom hälsovårdsbranschen

Examina inom branschen är bland annat grundexamen inom social- och hälsovården, närvårdare, kompetensområdet för sjukvård och omsorg, sjukskötare (YH), förstavårdare (YH), fysioterapeut (YH).

Mentalvårdsbranschen

JHL:s proffs inom mentalvårdsbranschen jobbar inom välfärdsområdena, kommunerna, samkommunerna, staten och privata rehabiliteringsenheter samt hemma hos rehabiliteringsklienten inom mentalvård.

Yrkesbeteckningar i branschen är till exempel psykiatrisk sjukskötare, närvårdare, mentalvårdare, vårdare, mentalvårdshandledare, psykiatrisk sjukskötare.

Målet för mentalvårdsarbetet är att stärka faktorer som skyddar mentalhälsan och avlägsna och minska faktorer som äventyrar den. Mentalvårdsarbete utförs i form av handledning, rådgivning, psykosocialt stöd till individen och familjen, samordning av det psykosociala stödet till individen och samhället i akuta, chockerande kriser och andra socialtjänster som stöder individens mentalhälsa.

JHL är aktivt med i verksamheten som ordnas av MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.

Yrkesutbildningen i mentalvård

Rusmedelsarbete

Rusmedelsarbetet har långa traditioner i Finland. Lagstiftningen om förebyggande förebyggande rusmedelsarbete trädde i kraft år 2015.

Yrkesutbildningen inom rusmedelsarbetet har på andra stadiet en tyngdpunkt på mentalvårds- och rusmedelsarbete. Anställda inom rusmedelsarbete arbetar vid välfärdsområdena, kommunerna eller i serviceenheter inom tredje sektorn. Yrkesbeteckningar inom rusmedelsarbetet är övervakare, missbruksarbetare, närarbetare inom missbrukarvården.

Utbildning i branschen

  • Sjukskötare (YH)
  • Socionom (YH)
  • Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare (kompetensområdet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård)
  • Yrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård
  • Specialyrkesexamen i mentalhälsoarbete och missbrukarvård

Yrkeslänkar

Många JHL-proffs jobbar inom äldreomsorgen. De vet vilken stor roll god vård spelar i äldres vardag.

Äldreomsorgen lyckas när arbetet kan utföras i en trygg omgivning och uppgifterna motsvarar kunnandet. JHL tar hand om anställningsvillkoren för branschens proffs. Som medlem i JHL får du trygghet, stöd och råd i olika situationer i arbetslivet.

Arbetsplatserna finns inom äldrevården och -omsorgen med heldygnsservice, men också inom hemvård och service som stöder hemmaboende. Proffsen inom äldreomsorgen jobbar också inom rehabiliteringstjänster för äldre, på dagscenter och inom rådgivning.

Yrkesbeteckningar kan vara till exempel dessa:

  • hemvårdare
  • hemhjälpare
  • närvårdare
  • hjälpskötare
  • primärskötare
  • aktivitetshandledare
  • sjukskötare
  • geronom
  • socionom.

Yrkesutbildningen i äldreomsorg

Broschyr och trumfkort

JHL har också gett ut broschyren Proffs i arbetet med äldre samt JHL:s trumfkort inom äldreomsorgen som påminner oss om vad som är viktigt inom äldreomsorgen. Här kan du bekanta dig med dem!

Ladda ner trumfkorten

Personaldimensioneringen i äldreomsorgen

Det finns bestämmelser i lagstiftningen om personaldimensioneringen i intensifierat serviceboende för äldre och i långvarig anstaltsvård.

I personaldimensioneringen beaktas personalen som utför omedelbart klientarbete. Indirekt klientarbete, dvs. stödtjänster, räknas inte in i dimensioneringen.

De som deltar i omedelbart klientarbete är

  1. sjukskötare och hälsovårdare
  2. närvårdare och primärskötare
  3. geronomer
  4. hemvårdare
  5. handledare och pedagoger inom det sociala området
  6. personer som avlagt examen som socionom (YH)
  7. personer som avlagt lämplig yrkes- eller specialyrkesexamen
  8. personer som avlagt lämplig examen på institutnivå
  9. fysio- och ergoterapeuter
  10. rehabiliteringshandledare
  11. hemassistenter, vårdbiträden och vårdassistenter
  12. aktivitetshandledare och andra arbetstagare som ansvarar för upprätthållande av klientens sociala funktionsförmåga
  13. verksamhetsenheternas chefer och ansvarspersoner.

I det omedelbara klientarbetet deltar också enhetens studerande i arbetsavtalsförhållande oberoende av utbildningsform, om de genom sina studier har inhämtat tillräckligt kunnande i förhållande till examensgrunderna, det kunnande som förutsätts i lagstiftningen om yrkespersoner samt arbetsplatsens behov av kunnande.

Arbetsgivaren ska se till att det i verksamhetsenheten finns en tillräcklig mängd yrkespersoner inom social- och hälsovård vid varje skift i förhållande till klienternas behov och antal.

Vad är omedelbart klientarbete?

Omedelbart klientarbete är att besvara klientens basbehov av stöd i det vardagliga livet:

  • vård och omsorg
  • uppgifter i anknytning till rehabilitering
  • uppgifter som direkt möjliggörs därav
  • uppgifter som främjar och upprätthåller funktionsförmågan och rehabiliteringen (hjälp vid dagliga funktioner, såsom måltider, tvätt, påklädning, röra på sig och toalettbesök)
  • dagliga anteckningar, bedömning av servicebehov, upprättande och uppdatering av vård- och serviceplan.

Omedelbart klientarbete täcker på ett omfattande sätt stödet för klientens välbefinnande:

  • ombesörjande av trivseln i klientens boendemiljö
  • stöd för motion, utevistelse och sociala relationer
  • upprätthållande av den sociala funktionsförmågan och välbefinnandet, inklusive samarbete med de närstående, anhöriga och intressebevakaren.

Till det omedelbara klientarbetet hör också bland annat:

  • servering av mat
  • uppvärmning av enstaka måltider för enstaka klienters behov
  • städning som görs i en överraskande situation
  • övrig omsorg om trivseln i klientens livsmiljö
  • aktiviteter utanför enheten.

Vad är indirekt klientarbete?

  • uppdatering av enhetens klientrum och gemensamma utrymmen, vecko- och månadsstädning
  • byk och fastighetsskötsel
  • framställning och storskalig uppvärmning av mat, till exempel när man under kvällsskiftet ansvarar för uppvärmning av mat för alla klienter på enheten. Då är det huvudsakligen stödpersonalen som ansvarar för uppgiften eller om den nämnda uppgiften enligt reglerna hör till vårdpersonalens arbete, skulle den omnämnas i uppgiftsbeskrivningen och inte beaktas i personaldimensioneringen.
  • enhetschefens och ansvarspersonen chefs- och administrativa arbete

För stödtjänster som beror på enheternas olika klientstruktur, utrymmen och andra omständigheter har inget dimensioneringskrav skrivits in i lagen.

Definitioner av omedelbart och indirekt klientarbete: Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och lagen om ändring av lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre.

RAI-bedömningssystemet

RAI-systemet består av många olika redskap för bedömning av klientens servicebehov. I systemet ingår redskap för olika ändamål som planerats för olika målgrupper. Systemet är avsett för bedömning av klienter inom äldreomsorgen eller med funktionsnedsättningar och för upprättande av planer för vård, rehabilitering och service. Den som får vård inom ramen för systemet får själv delta i upprättandet av planen.

Förkortningen RAI kommer från engelskans Resident Assessment Instrument.

Läs mer på THL:s webbplats.

Till instrumentvårdens uppgifter hör rengöring, desinficering, torkning, kontroll, inpackning och sterilisering av instrument som används inom hälso- och sjukvården. Arbetsplatserna finns i sjukhusens och hälsocentralernas instrumentvård, laboratorier eller inom tandvården.

Instrumentvårdarens arbete förutsätter noggrannhet och småpetighet, organisationsförmåga och förmåga att bemästra teknisk apparatur. Man måste klara av att jobba snabbt, i takt med sjukhusets rytm.

Man kan under inga omständigheter pruta på hygienkraven eller noggrannheten. Bristfälligt steriliserade instrument eller felaktigt hopmonterade redskap kan få allvarliga konsekvenser.

Instrumentvårdens arbetsplatser är bland annat instrumentvårdscentraler och laboratorier, hälsocentraler och polikliniker, sjukhusens intensivvårds-, dialys-, förlossnings-, operations- och anestesiavdelningar och tandkliniker.

Utbildning

Yrkesutbildningen inom instrumentvård är en examen på andra stadiet, grundexamen i instrumentvård.

Yrkesinriktade länkar

Utbildningsstyrelsen, yrkesutbildning

Utbildningsstyrelsen, examina eGrunder

Hur fastställs anställningsvillkoren inom social- och hälsovården?

Dina anställningsvillkor beror på vilket kollektivavtal din arbetsplats följer. Branschen är mångsidig och omfattar många arbetsgivare, och därmed även flera kollektivavtal.

Du kan bekanta dig med alla JHL:s kollektivavtal inom social- och hälsovården här