Kommunal– och välfärdsområdesvalet 2025 – rädda tjänsterna!
I kommunal- och välfärdsområdesvalet är det mycket på spel: valresultatet påverkar hur våra äldre vårdas och om det finns tillräckligt med personal på dagiset. Tillsammans kan vi se till att människor inte drabbas av ytterligare nedskärningar.
JHL:s mål i kommunal- och välfärdsområdesvalet
JHL vill att offentliga tjänster ska vara tillgängliga för alla i Finland även i framtiden. Vårt viktigaste mål inför valet är att rädda dessa tjänster. För det krävs finansiering, att folk mår bra på jobbet och att tjänsterna inte lämnas till marknadskrafterna.
- Lönerna, arbetsförhållandena och ledarskapet ska vara i skick. Arbetstagarna måste kunna påverka sitt arbete och arbetsplatsens praxis.
- Kommuner och välfärdsområden borde huvudsakligen själv producera sina tjänster. Företag och tredje sektorn kan komplettera utbudet.
- Kommunerna och välfärdsområdena måste säkerställas tillräcklig finansiering för att kunna producera tjänsterna.
Kandidera i kommunal- och välfärdsområdesvalet
Hälsovårdscentraler, daghem, bibliotek och kollektivtrafik är alla exempel på offentliga tjänster som kommunerna och välfärdsområdena har ansvaret för. Så gott som alla behöver den offentliga sektorn någon gång i livet, och en stor del av JHL:s medlemmar arbetar där.
Vill du vara med och se till att offentliga tjänster har en framtid? Ställ upp som kandidat i kommunal- och välfärdsområdesvalet!
Under den pågående regeringsperioden har vi sett massiva nedskärningar i vår välfärd och försörjning. Exempelvis bostadsstödet och arbetslöshetsskyddet har försämrats radikalt. Samtidigt höjer regeringen bland annat hälsovårdsavgifterna.
Kommunal- och välfärdsområdesvalet avgör om kommunerna och välfärdsområdena leds av nedskärningsfrälsta politiker eller om vi är villiga att ta våra tjänster och människors välbefinnande på allvar.
Vi behöver beslutsfattare som uppskattar arbetstagarna och de offentliga tjänsterna.
Om det är du, kandidera!
Du kan också ansluta dig till en bra kandidats stödtrupper och delta i valarbetet.
Kommunerna beslutar bland annat om var ditt närmaste bibliotek ligger, hurdan mat skoleleverna äter och hurdana rutter kollektivtrafiken tar. Välfärdsområdena ansvarar i sin tur för hälso- och sjukvården, räddningsväsendet och äldrevården i nästan hela Finland. Hur dessa tjänster sköts är ett politiskt beslut.
Kommunerna och välfärdsområdena finansieras huvudsakligen av staten. Besluten om finansieringen fattas alltså av riksdagen, men ledamöterna i kommunfullmäktige och välfärdsområdesfullmäktige avgör hur pengarna ska användas. En av de viktigaste frågorna är huruvida kommunen eller välfärdsområdet ska producera sina tjänster själv eller köpa dem på marknaden.
I många kommuner har man sett tjänsterna bli markant sämre efter att de lagts ut, och välfärdsområdena spenderar miljarder euro på köptjänster varje år.
Att tjänsterna sköts av den offentliga sektorn är oftast såväl den mest effektiva som den mest förmånliga lösningen.
Omfattande offentliga tjänster som fungerar väl är grundstenen för ett välfärdssamhälle. Utan dem är samhället ojämlikt och endast till för de rika.
Den nuvarande regeringen eftersträvar att rubba den offentliga sektorn. Vi måste motarbeta detta med solidarisk och rättvis politik och arbeta för jämställdhet och jämlikhet.
Inom den offentliga sektorn jobbar otaliga proffs som inte får tillräcklig uppskattning för sitt arbete.
Bara inom hälsovårdstjänsterna arbetar till exempel såväl närvårdare, sjukskötare och akutvårdare som vårdassistenter, socialarbetare, personliga assistenter, hemvårdare, instrumentvårdare, lokalvårdare och kosthållsarbetare.
Det är livsviktigt för kommunerna och välfärdsområdena att hålla fast vid sin nuvarande personal och även locka nya arbetstagare när stora, erfarna årskuller går i pension. Detta lyckas inte utan tillräckliga löner, rimliga arbetsförhållanden, påverkansmöjligheter och gott ledarskap.
Inga tjänster fungerar utan kunnig arbetskraft, och antalet arbetstagare måste även vara tillräckligt för att folk ska orka på jobbet. Välmående arbetstagare innebär också färre sjukfrånvaron, så att satsa på personalen sparar även betydande mängder pengar.
Valstöd för JHL-medlemmar
JHL stöder medlemmar som ställer upp i kommunal- och välfärdsområdesvalet.
Ansök om stöd med blanketten i slutet av denna sida senast 31.3.2025.
Så mycket valunderstöd kan du få:
- 500 euro om du kandiderar i endast ett val
- 750 euro om du kandiderar i Helsingfors, där inget välfärdsområdesval ordnas
- 1 000 euro om du kandiderar i både kommunal- och välfärdsområdesvalet.
Valunderstöd betalas endast till JHL-medlemmar, anslut dig till skaran om du inte redan gjort det!
Motiivi kommer ut före valet år 2025
JHL:s medlemstidning Motiivi erbjuder kandidater i kommunal- och välfärdsområdesvalet en valannonsplats till specialpris och även rabatt på övriga annonser! Erbjudandet gäller endast JHL-medlemmar, andra betalar normalpris för annonser.
Valannons i storlek 55 x 145 mm + 5 mm skärsmån till priset 550 €.
För övriga annonser får våra medlemmar 20 % rabatt.
Nummer 1:
- Reservera plats senast: 16.12.2024
- Materialet framme senast: 8.1.2025
- Tidningen utkommer: 5.2.2025
Nummer 2:
- Reservera plats senast: 10.2.2025
- Materialet framme senast: 5.3.2025
- Tidningen utkommer: 2.4.2025
Annonserna säljs av Saarsalo Oy, timo.lepisto(at)saarsalo.fi, tfn 044 534 9878
Hur kan jag delta om jag inte själv vill kandidera?
Om du inte själv vill eller kan kandidera är ett annat bra alternativ att delta i valarbetet för andra kandidater! För liv om det som är viktigt och berätta om det för andra röstare. Du kan kontakta den kandidat eller det parti som intresserar dig direkt.
Du kan också påverka genom att prata om valet och vikten av att rösta på jobbet och med dina nära och kära. Dela gärna denna valsida (jhl.fi/raddatjansterna). Sociala medier är också ett bra sätt att sprida information. Delta på det sätt som passar just dig.
Det är viktigt att våra beslutsfattare förstår arbetstagarnas vardag. Tillsammans kan vi synliggöra kandidater som försvarar de offentliga tjänsterna.
Offentliga tjänster i ett nötskal
Offentliga tjänster är tjänster som finansieras med skattemedel och är till för alla. De är där för att vi ska må bra och vara trygga.
Exempel på offentliga tjänster:
- småbarnspedagogik och utbildning
- kollektivtrafik
- vatten- och avfallshantering
- miljötjänster, såsom att sköta parker och grönområden
- teknisk service
- integrering av invandrare
- arbetskraftstjänster
- primärvård (t.ex. hälsovårdscentraler)
- specialsjukvård (t.ex. sjukhus)
- socialvård
- tjänster för barn, unga och familjer
- mentalvårds- och missbrukartjänster
- tjänster för personer med funktionsnedsättningar
- akutvård
- räddningsväsendet (t.ex. brandstationer och ambulanser).
Det finns många orsaker för kommuner och välfärdsområden att själva producera sina tjänster. I det långa loppet är det både mer effektivt och en bättre garanti att tjänsternas kvalitet inte försämras.
Kommuner som huvudsakligen producerar sina tjänster själv, äger sina energibolag och vattenverk och själv bygger sina hyresbostäder har en mycket bättre möjlighet att fatta sina egna beslut även när omständigheterna omkring dem förändras.
Det är också betydligt lättare för både kommuner och välfärdsområden att övervaka sin egen verksamhet än ett privat företags affärsverksamhet. Privata tjänster kan komplettera kommunernas och välfärdsområdenas egna tjänster.
Det kostar företag precis lika mycket att producera tjänsterna som det kostar kommunen. Det som syns som besparingar i kommunens eller välfärdsområdets bokslut innebär i verkligheten lägre löner och sämre anställningsvillkor för arbetstagarna. Personalen inom den offentliga sektorn tar hand om oss alla, även dig och dina eventuella barn eller åldrande närstående. De förtjänar skäliga löner.
Kommunalvalet
I kommunalvalet röstar man om ledamöterna i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar till exempel om utbildning, småbarnspedagogik, motion, kultur, trafik och avfallshantering i kommunen – alltså om saker som syns i allas dagliga liv på något vis.
På kommunens ansvar är bland annat
- småbarnspedagogik och utbildning
- kollektivtrafik
- vatten- och avfallshantering
- miljötjänster, såsom att sköta parker och grönområden
- teknisk service
- integrering av invandrare
- arbetskraftstjänster
- näringspolitik.
Kommunen ser alltså till att det finns dagisplatser och skolor för barnen, ungdomslokaler för de unga och välskötta parker, motionsplatser och simstränder för alla.
Utöver kommunens verksamhet ansvarar kommunfullmäktige för kommunens ekonomi, till exempel för kommunalskatten. Kommunalskatten avgör hur mycket pengar kommunen samlar in av invånarna för att finansiera tjänsterna.
När du röstar i kommunalvalet påverkar du konkret tjänsternas öde. Det kan vara din kandidats röst i kommunfullmäktige som räddar ditt närbibliotek, idrottsgruppen i grannskolan eller din närmaste park.
Välfärdsområdesvalet
I välfärdsområdesvalet röstar man om ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige.
Finland har 21 välfärdsområden. Välfärdsområdena ansvarar för social- och hälsovården och räddningsväsendet, så till exempel sjukhus och brandstationer är på deras ansvar.
På välfärdsområdets ansvar är bland annat
- primärvård
- specialsjukvård
- socialvård
- tjänster för barn, unga och familjer
- mentalvårds- och missbrukartjänster
- tjänster för personer med funktionsnedsättningar
- akutvård
- räddningsväsendet.
Ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige beslutar alltså om hur många livsviktiga tjänster ska ordnas. Din röst i välfärdsområdesvalet berättar hur du vill att dessa tjänster ska fungera i din region i fortsättningen.
Vilket välfärdsområde hör min hemkommun till?
Du kan kontrollera vilket välfärdsområde du hör till på social- och hälsovårdsministeriets webbplats.
Helsingfors hör inte till något välfärdsområde, eftersom staden själv ansvarar för sina social- och hälsovårdstjänster. Helsingforsbor kan alltså inte rösta i välfärdsområdesvalet. Välfärdsområdesvalet gäller inte heller Åland.
Viktiga datum för kommunal- och välfärdsområdesvalet
- Kandidatuppställningen pågår, och partierna har sina egna tidtabeller för den.
- De slutliga kandidatlistorna klarnar i mars 2025.
- Förhandsröstning i Finland 2–8.4.2025
- Förhandsröstning utomlands 2.2–5.4.2025
- Valdagen är söndagen den 13.4.2025.
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata publicerar en tjänst för röstningsställen där du kan hitta förhandsröstningsplatsen närmast dig från och med 18.3.2025.
JHL påverkar
Att påverka politiskt är en viktig del av vår verksamhet. Vi vill ta hand om våra medlemmar och se till att politiken förbättrar deras ställning i arbetslivet och samhället.
Bli medlem!
JHL är Finlands mångsidigaste fackförbund. Våra medlemmar har cirka tusen olika yrkesbeteckningar inom välfärdssektorn eller offentliga tjänster. Vare sig du är social- och hälsovårdsproffs, pedagog, städare, kosthållsarbetare, sekreterare, väktare eller konduktör är vi fackförbundet för dig!