JHL-huset och förbundets telefontjänster är stängda 14–15.5. Många medlemsärenden går emellertid att sköta i e-tjänsten mittJHL, som fungerar dygnet runt.
JHL:s utredning: Över en miljon finländare anser att offentliga tjänster har försämrats under de senaste åren
Endast hälften av de finländare som har en åsikt om tjänsternas kvalitet har en positiv bild av primärvården. Uppgifterna framkommer av JHL:s färska utredning, som besvarades av över 2 000 finländare.
Finländarnas åsikter om de offentliga tjänsternas nivå har försämrats märkbart under de senaste fyra åren. Ännu för fyra år sedan ansåg närmare var fjärde (24 %) att tjänsterna hade förbättrats under de senaste åren. Nu tror under var tionde (9 %) så. Antalet som förhåller sig neutralt till frågan har minskat från 26 procent till 17 procent.
Därmed har antalet som tror att de offentliga tjänsterna blivit sämre stigit från 44 procent till 69 procent. Ändringen är 25 procentenheter. Det innebär att över en miljon finländares åsikt under fyra år har skiftat så att de nu anser att de offentliga tjänsterna i största allmänhet har försämrats.
Uppgifterna framkommer i JHL:s opinionsbarometer över de offentliga tjänsterna, som genomfördes av Verian. Över 2 200 personer svarade på enkäten. Den senaste barometern publicerades 2021.
I synnerhet åsikterna om primärvården har blivit mer kritiska. För fyra år sedan hade 69 procent av dem som framförde sin åsikt en positiv bild av den. Antalet hade nu sjunkit till 51 procent.
Bakom de sämre tjänsterna ligger nedskärningspolitiken, som gör det omöjligt att producera ordentlig service, betonar Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s ordförande Håkan Ekström.
– Fungerande tjänster kräver tillräcklig finansiering. Detta förverkligas inte inom välfärdsområdena, eftersom regeringen har gett dem en alltför stram tidtabell för att täcka underskotten. Det viktigaste problemet att lösa är snabb tillgång till primärvårdstjänster. Alla krafter borde nu satsas på att göra hälsotjänsterna tillgängliga, säger Ekström.
JHL:s branschchef Mari Keturi är oroad över primärvårdens situation. Hon lyfter fram att till och med 28 procent anser sig ha haft problem med primärvården.
– Folk är tvungna att köa för länge. Ändå tänker regeringen förlänga vårdköerna genom att försämra vårdgarantin. På grund av besparingstrycket har välfärdsområdena sagt upp ett stort antal yrkeskunnig arbetskraft. Utgående från vår barometer kan vi tryggt säga att finländarna vill ha något helt annat, betonar Keturi.
Offentliga tjänster används ofta och folk är villiga att betala skatt för dem
En överlägsen majoritet av finländarna använder offentliga tjänster. Över hälften rapporterade att de använder tjänsterna varje vecka.
Finländare är också beredda att betala skatt för att de offentliga tjänsterna ska fungera. Till och med 64 % av respondenterna var redo att måttligt höja skatterna för att undvika nedskärningar i tjänsterna.
Att sänka skatterna får inte motsvarande stöd. Upp till 59 procent av finländarna motsätter sig skattesänkningar om det leder till sämre tjänster.
Fler finländare anser sig få valuta för skatterna än inte. Närmare hälften (47 %) anser sig få god valuta för sina skatter i form av offentliga tjänster. 27 % anser sig få ganska dålig eller mycket dålig valuta för skatterna.
Den mest använda tjänsten är primärvården, som fyra av fem respondenter (80 %) hade använt. Kollektivtrafik och bibliotek var de näst mest använda offentliga tjänsterna. Tre av fyra (75 %) berättade att de hade använt kollektivtrafik, medan 71 procent hade besökt biblioteket. Frågeställningen var huruvida man hade använt tjänsten under de senaste två åren.
De bästa vitsorden av de offentliga tjänsterna fick biblioteket. Till och med 58 procent som hade använt tjänsten ansåg den vara ytterst bra.
Hur många offentliga tjänster produceras i praktiken är kommunernas och välfärdsområdenas beslut. Kommunalvalet aktiverar antagligen människor i någon mån. Av respondenterna tänker 62 procent definitivt rösta i kommunalvalet.
Välfärdsområdesvalet intresserar mindre, med endast 48 procent som definitivt tänker rösta. Antalet har beräknas utan helsingforsborna, eftersom inget välfärdsområdesval ordnas i Helsingfors.
Mer information:
JHL:s ordförande Håkan Ekström , 040 828 2865
JHL:s branschchef Mari Keturi 050 461 9315
Mer information om barometern:
Forskningsledare Sakari Nurmela, Verian, 040 578 5080
Bilagor (på finska):
Fackförbundet JHL publicerar opinionsbarometern över de offentliga tjänsterna med cirka fyra års mellanrum. Barometern genomförs av Verian. Forskningsmaterialet har samlats in från Verians respondentpanel Forum i januari–februari 2025. Totalt 2 204 intervjuer gjordes. Respondenterna representerar landets befolkning som fyllt 18 år, exklusive ålänningar. Konfidensintervallet för materialet som gäller hela landets befolkning är cirka ±2,1 procentenheter. Den senaste barometern publicerades 2021. Barometern 2025 visar även en skiftning i finländarnas attityder.