JHL:s beslutsfattarenkät: Kommunernas och välfärdsområdenas in house-bolag ska bevaras
Majoriteten av respondenterna i JHL:s beslutsfattarenkät motsätter sig att man slopar in house-bolagens verksamhet i kommunerna och välfärdsområdena. Majoriteten stöder inte heller att man begränsar användningen av in house-bolag från nuläget. Enligt respondenterna var försörjningsberedskap och allmän beredskap för särskilda situationer grundade motiveringar för att bevara in house-bolagen.
Fackförbundet JHL gjorde en enkät hösten 2024 där man utredde beslutsfattarnas åsikter om in house-bolagen, den offentliga sektorns tjänster och de ändringar som Finlands regering planerar i upphandlingslagen.
Enkäten skickades tillsammans med JHL:s beslutsfattarbrev. Enkäten besvarades av 325 personer varav nästan hälften var kommunfullmäktigeledamöter.
Majoriteten av respondenterna vill bevara in house-bolagen
Följande påstående framfördes i enkäten: man kunde avstå från in house-bolag i kommunerna och inom välfärdsområdena. Dryga 60 procent av alla respondenter var av annan åsikt än påståendet. Knappt en fjärdedel av alla respondenter ansåg att man kunde avstå från in house-bolagen.
Enligt enkätens andra påstående borde bruket av in house-bolag begränsas mer än i nuläget. Drygt hälften (51 procent) av respondenterna var av annan åsikt. Av de respondenter vars företrädare hade in house-verksamhet var nästan två av tre av annan åsikt med påståendet.
Försörjningsberedskap och allmän beredskap för särskilda situationer är grundade motiveringar för att använda in house-bolag
Enligt svaren i JHL:s beslutsfattarenkät ansågs försörjningsberedskap vara en grundad motivering för att använda in house-bolag. Av alla respondenter var 66 procent av denna åsikt.
– Detta är ingen överraskning, eftersom in house-bolagen är en viktig del av Finlands säkerhet. Under coronapandemin stödde till exempel in house-bolagen läkarnas och skötarnas arbete genom att trygga anstaltvårdens och kosthållets funktioner, kommenterar Päivi Niemi-Laine, JHL:s chef för samhällsrelationer.
– De privata tjänsterna skyddar inte vid marknadsstörningar på samma sätt som de offentliga tjänsterna gör. Logiken i privata företag är att göra vinst för sina ägare.
Av respondenterna, vars företrädare hade in house-verksamhet, ansåg hela tre av fyra att försörjningsberedskap är en giltig motivering. Även 63 procent av dem utan in house-verksamhet ansåg också motiveringen vara grundad.
Kommunernas in house-bolag är viktiga för kommunernas försörjningsberedskap. En privat aktör kan lägga ned verksamheten och då är kommunen i sticket.
– Anonym enkätrespondent
En ändring av upphandlingslagen skulle begränsa in house-bolagens verksamhet
In house-bolag (anknutna enheter) innebär vanligtvis ett aktiebolag som ägs av till exempel en kommun eller ett välfärdsområde. Typiska in house-tjänster är till exempel kosthållstjänster för småbarnspedagogik, skolor och sjukhus.
In house-bolag är ett vanligt sätt att ordna till exempel kommunens stödtjänster, eftersom kommunen kan upphandla tjänster från dem utan konkurrensutsättning. Detta förutsätter att kommunen har beslutsmakt i bolaget. Ägarandelens mängd är inte inskriven i lagen.
In house -bolagens rättsliga position är grundad i EU-rätten, vars kriterier Finland har stärkt via lagstiftning.
I regeringsprogrammet finns en plan på att höja in house-bolagens minimiägarandel till tio procent. 44 procent av respondenterna ansåg att regeringens plan är dålig.
Cirka hälften var av samma åsikt med påståendet In house-verksamhet förvränger inte konkurrensen.
Även JHL anser att man måste slopa planerna på att försvaga in house-bolagens ställning. (Nyheten på finska). Sysselsättning och säkerhet måste få förtur i Finland.
– Regeringen Orpo-Purra måste låta bli att verkställa in house-lagändringen. Vi behöver en stark offentlig sektor som tryggar våra säkerhetsmyndigheters verksamhet, konstaterar Niemi–Laine.
46 procent av respondenterna var av samma åsikt med följande påstående: det nuvarande regelverket för in house-verksamhet är bra.
Regleringen kan preciseras och modifieras, men det nuvarande förslaget är dåligt och leder till stora ekonomiska utmaningar i små kommuner.
– Öppet enkätsvar
Kvaliteten är viktig vid ordnandet av kosthållstjänster
Mer än hälften av respondenternas (54 procent) kosthållstjänster ordnades i hemkommunen som egen verksamhet. För 34 procent ordnades dessa som in house-verksamhet.
Tjänsternas kvalitet ansågs vara den viktigaste punkten (81 procent) gällande vilka frågor är viktigast när man ordnar kosthållstjänster. Andra saker som nämndes ofta var priset (47 procent), tryggandet av arbetsplatser (44 procent) och försörjningsberedskapen (43 procent).
De viktigaste grunderna för hur kommunernas kosthållstjänster borde ordnas var tjänsternas funktionssäkerhet (65 procent) och ekonomiska skäl (53 procent).
Vad är JHL:s beslutsfattarenkät?
Beslutsfattarenkäten skickades tillsammans med JHL:s beslutsfattarbrev till kommundirektörer, riksdagsledamöter, välfärdsområdesfullmäktigeledamöter, kommunala beslutsfattare, JHL-anslutna beslutsfattare och JHL-aktiva.
Brevet skickades till 11 642 personer. 325 personer svarade på enkäten.
På grund av antalet respondenter kan resultatet av opinionsundersökningen ses som riktgivande.
Mer information:
Päivi Niemi-Laine, chef för samhällsrelationer, tfn 040 702 4772
Keijo Karhumaa, chef för området för juridiska ärenden, tfn 040 5257 852
Johanna Värmälä, specialsakkunnig, tfn 050 5927619