Gå till innehållet

Beslutsfattarbrev 3/2021

Vi skickar ett brev om aktuella frågor till finländska beslutsfattare minst fyra gånger per år. Med brevet vill vi lyfta fram tankar och bakgrundsinformation om frågor som är aktuella och viktiga för JHL:s medlemmar. Detta beslutsfattarbrev från JHL har skickats till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunbeslutsfattare och JHL:s beslutsfattare och huvudförtoendemän.

Bästa beslutsfattare,

Valvåren kulminerar och i juni går finländarna till val för att välja nya beslutsfattare i kommunerna. JHL:s kommunrenovering erbjuder utvalda verktyg för kommunalvalet med vilka kommunerna kan sättas i ännu bättre skick.

Vi lever i spännande tider också för att riktlinjerna för social- och hälsovården håller på att klarna. Finlands regering nådde i samband med halvtidsöverläggningarna enighet om penninganvändningen de närmaste åren. Nu måste beslutsfattarna fortsätta sitt envetna jobb för att äntligen driva social- och hälsovårdsreformen i mål. Vi behöver en social- och hälsovårdsreform eftersom Finlands befolkning åldras med fart och servicebehovet ökar.

Den offentliga sektorn ska fortsättningsvis ha huvudansvaret för tjänsterna. Övriga aktörer kan vid behov komplettera serviceutbudet. En majoritet av folket är av den här åsikten: Den opinionsbarometer som JHL beställt påvisar att finländarna sätter stort värde på de offentliga tjänsterna. De är också beredda att betala för dem. Enligt berometern är mer än fyra av fem finländare (83 %) av den åsikten att tjänsterna ska finansieras med skattemedel.

Människorna är således mer villiga att höja skatterna än att skära ner på servicen. Det här lönar sig för beslutsfattarna att hålla i minnet.

Jag önskar er alla styrka och framgång,

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine

1 Fart på ekonomin med stimulerande finanspolitik

Stimulerande finanspolitik är den huvudsakliga metoden med vilken den ekonomiska depression som coronapandemin förorsakade kan styras in mot tillväxt, konstaterar JHL:s ekonomist Youssef Zad i JHL:s ställningstagande till halvtidsöverläggningarna (på finska). Den offentliga sektorn har uppvisat ett kraftigt underskott ända från år 2009, men nu är det inte dags att spara.

Målen angående en stimulerande finanspolitik uppnåddes. Finlands regering drog i budgetförhandlingarna upp riktlinjerna för omfattande finanspolitiska vitaminsprutor som sätter fart på den ekonomiska tillväxten under de kommande åren. Regeringen beslutade också om faktorer som påverkar kommunekonomin, vilka till största del är positiva. Kommunernas ekonomi är ändå oklar på längre sikt.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena följer aktivt med hur målsättningarna går i uppfyllelse. JHL framställer också material som stöd för beslutsfattandet. Den opinionsbarometer över de offentliga tjänsterna som JHL beställt påvisar att regeringens beslut att kraftigt stödja kommunerna över coronakrisen får folkets stöd. Enkäten klargjorde medborgarnas åsikter om den offentliga serviceproduktionen.

Bekanta dig med resultaten av opinionsbarometern över de offentliga tjänsterna.

Läs också JHL:s ställningstaganden i anknytning till budgetförhandlingarna.

2 Beredningen av social- och hälsovårdsreformen framskrider

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet har framskridit till en situation,

där beslut är att vänta inom den närmaste framtiden. Lagförslagen behandlas som bäst i riksdagen och många utskott har gett sina utlåtanden.

I utlåtandena fästs uppmärksamhet vid bland annat områdenas och kommunernas samarbete och sätten att producera tjänsterna. För personalens del uppkommer frågor om löneharmonisering och begränsning av överlåtelse av rörelse. Resursernas tillräcklighet särskilt inom räddningsväsendet är ett orosmoment.

Då utskotten blir klara med sitt arbete, går ärendet tillbaka till social- och hälsovårdsutskottet. Lagförslagen måste godkännas under våren för att den planerade tidtabellen och social- och hälsovårdsreformen ska kunna inledas den 1 januari 2023. En fördröjning av handläggningen kan skjuta fram reformens ikraftträdande.

JHL har i sina ståndpunkter poängterat att det nu är särskilt viktigt att säkerställa att tjänsterna och särskilt stödtjänsterna kan ordnas smidigt också i framtiden. En rättvis arbetsgivarpolitik är en ovillkorlig förutsättning för att personalen inom social- och hälsovården orkar i sitt arbete och att det också i fortsättningens finns en tillräcklig personal.

Läs mer: JHL:s ståndpunkter om social- och hälsovårdsreformen.

3 På väg mot ett bättre Europa 

Är det tillräckligt, att hälsovården i framtiden är i nationella händer i EU-länderna? Det här frågar sig JHL:s specialsakkunnig Merja Launis-Ahtiainen i sitt blogginlägg (på finska). Hon konstaterar att coronapandemin har påvisat att vi behöver mer EU-samarbete åtminstone då det gäller beredskap för hälsovårdskriser.

”Beredskapen för hot mot hälsan reformeras som bäst. Det är säkert viktigt att diskutera vilka åtgärder vi kan och vill överföra att beslutas om i EU och vilka frågor som är bättre att hålla kvar inom det nationella beslutsfattandet”, skriver Launis-Ahtiainen.

Du kan delta i medborgardiskussionen som gäller Europas framtid, för vilken en ny webbplattform har öppnats. På plattformen kan man diskutera bland annat om i ett hurudant Europa var och en vill leva. Man kan uttrycka sin åsikt om till exempel hälsovårdstjänster, ekonomin, sysselsättning, migration och klimatförändringen.

Läs blogginlägget på JHL:s webbplats: Matkalla kohti parempaa Eurooppaa (på finska)

Plattformen för medborgardiskussionen om Europas framtid finns på EU:s webbplats.