Titta inte bort – JHL deltar i ställningstagande mot hatretorik
Deltagarna i ställningstagandet kräver att våra beslutsfattare funderar noga över hurudant exempel de visar barn och unga. Vi får inte vända bort blicken då vi stöter på hatretorik, utan var och en av oss måste aktivt ingripa i såväl ord som handlingar.
Vi deltar i ställningstagandet från Centralförbundet för barnskydd Titta inte bort – hatretorik måste bekämpas både i ord och handling. Ställningstagandet mot hatretorik skickades till riksdagsledamöterna måndagen den 9 september. Med ställningstagandet vill man vädja till beslutsfattarna att inte vända bort blicken från hatretorik.
Vad är hatretorik?
Hatretorik är kommunikation som hetsar till hat mot en individ eller en människogrupp. Den kan anknyta till hudfärg, ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning, könsuttryck eller funktionsnedsättning. Hatretorik kan till exempel vara en verbal kränkning eller uttryckas i skrift eller bilder.
Barn och unga utsätts ofta för hatprat
Hatretorik, diskriminering och rasism är vanliga fenomen i Finland. Barn och unga råkar ut för diskriminering och hatretorik bland annat i skolan, på fritiden, i kollektivtrafiken och på sociala medier.
Ungdomar berättar ofta inte om hatpratet till vuxna, men forskningen visar en tydlig bild av situationen:
- 29 procent av eleverna i årskurserna 8 och 9 har upplevt diskriminerande mobbning på grund av utseende, kön, hudfärg, språk, funktionsnedsättning, familj eller religion. Enkäten hälsa i skolan 2021
- 68 procent av finländska ungdomar har stött på meddelanden på nätet som kränker eller är fientliga mot någon människogrupp eller individ. Eurostat 2023
- 60 procent av personer som hör till en sexuell minoritet eller könsminoritet i Finland har upplevt mobbning, förringning, förolämpningar eller hot i skolan på grund av sin identitet. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2024
- 63 procent av de finländska respondenterna med afrikansk bakgrund har upplevt rasistisk diskriminering. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2023
Man måste alltid ingripa i hatretorik
Var och en av oss måste bekämpa hatretorik. Beslutsfattarna har dock ett speciellt ansvar. De fattar beslut i våra gemensamma frågor och tar mycket utrymme i den offentliga debatten.
Deltagarna i ställningstagandet kräver att våra beslutsfattare funderar noga över hurudant exempel de visar barn och unga. Barn och unga följer vuxnas exempel.
Beslutsfattare får inte vända blicken ens då när partikamraten eller regeringspartnern uttalar sig på ett diskriminerande sätt. Vi måste kunna kräva att alla alltid beter sig på ett sakligt och respektfullt sätt.