JHL: Regeringen plockar endast försämringar från de andra nordiska länderna, balansen på arbetsmarknaden är hotad

Stramare arbetsvillkor och kränkning av arbetstagarnas rättigheter förbättrar inte Finlands position i en nordisk jämförelse. De nordiska länderna och deras arbetsmarknader är mångfacetterade och till exempel när det gäller utförda arbetstimmar per anställd är Finland jämförelsens mönsterelev. Finland sticker ut bland de nordiska länderna på grund av en svagare demografisk försörjningskvot och en låg nettoinvandring.

Finlands regering påstår sig styra Finland mot en nordisk arbetsmarknadsmodell. I själva verket har regeringen plockat fram enskilda försämringar från de andra länderna och helt ignorerat sådana förändringar som skulle stärka arbetstagarnas trygghet.

– I Norge har lönedumpning kriminaliserats genom att göra det till ett lönebrott. I Sverige har arbetstagarna tolkningsrätt till anställningsvillkoren och i Danmark är arbetslöshetsskyddet betydligt bättre än hos oss, konstaterar specialsakkunnig Samuli Sinisalo.

Fackförbundet JHL:s dokument Pohjoismaiselle tielle (på finska) presenterar de nordiska ländernas olika arbetsmarknadsmodeller och de erfarenheter som man fått av dem. De olika nordiska modellerna har mycket gemensamt. Alla har en hög organiseringsgrad och en hög täckning av kollektivavtal. Man har i alla länder försökt hitta en balans mellan flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden. I Finland håller denna balans nu på att rubbas då man samtidigt försvagar säkerheten i anställningsförhållandena och socialskyddet.

– Nedskärningspolitik i ett kärvt ekonomiskt läge kan orsaka långsiktiga skador på människor och nationalekonomin. Här borde man vara försiktig och göra en grundlig konsekvensbedömning av reformernas övergripande effekter, konstaterar Sinisalo.

JHL har också sammanställt en heltäckande jämförelse (på finska) av den offentliga sektorns ekonomiska nyckeltal i de nordiska länderna. Man har utnyttjat statistik från bland annat Eurostat och OECD i jämförelsen. I Finland arbetar en betydligt mindre del av arbetstagarna inom den offentliga sektorn jämfört med de andra nordiska länderna. Cirka en fjärdedel av de finländska arbetstagarna (25–26 procent) arbetar inom den offentliga sektorn. Andelen är den minsta då man jämför med alla andra nordiska länder. I Sverige är andelen av arbetstagare inom den offentliga sektorn den största i nordisk jämförelse (32–33 procent). Det betyder att till och med upp till en tredjedel av arbetstagarna arbetar inom den offentliga sektorn.

Finlands sysselsättningssituation ser inte heller så dyster ut som det ofta antyds.

– I Finland har sysselsättningsgraden stigit betydligt under det senaste årtiondet. Vi ligger litet efter de andra nordiska länderna, men gällande arbetstimmar arbetar finländarna hela tiden mer än sina grannar. Enligt OECD arbetar man 1 400–1 450 timmar per år och per arbetstagare i de övriga nordiska länderna. De finländska arbetstagarna arbetar 1500 timmar, alltså i en dryg vecka längre.

Under de kommande åren kommer det stora problemet att vara hur man tar hand om vår åldrande befolkning. Befolkningsstrukturens utveckling i Finland är den svagaste jämfört med alla andra nordiska länder, och nettoinvandringen är historiskt sett begränsad, trots att vi har det största behovet.

– Finland kommer dessutom oundvikligen att behöva mer arbetskraftsinvandring eftersom befolkningen åldras. Vi måste få ordning på processerna för arbetskraftsinvandringen. JHL har föreslagit ett arbetslivspass som skulle vara en omfattande och förpliktande kunskapshelhet om arbetsmarknadens regler och om exempelvis den anställdas rättigheter och den skulle vara riktad till alla som kommer in på arbetsmarknaden.

Mer information: Specialsakkunnig Samuli Sinisalo 040 7050 398