Lönetransparens förebygger ogrundade löneskillnader, Finlands problem är arbetsmarknadens strikta tudelning

Fackförbundet JHL kräver lönetransparens på den finländska arbetsmarknaden. Öppenhet bidrar till att minska löneskillnaderna. Det är lättare för arbetstagaren att framställa sitt löneanspråk rätt, när hen vet vad andra förtjänar för samma eller liknande arbete. Fackförbundet har nyligen publicerat en heltäckande utredning om temat.

I Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s pinfärska utredning (på finska) ingår många metoder hur man kan minska löneskillnaderna mellan könen. I Finland får män och kvinnor klart olika lön för heldagsarbete.

År 2020 förtjänade kvinnor i heltidsarbete i genomsnitt drygt 600 euro mindre i månaden jämfört med männen. Även om de relativa löneskillnaderna har minskat under 2000-talet, har de ökat räknat i euro. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens förtjänstindex.

Lönetransparensen har ökat i många länder och i många fall har öppenheten bidragit till att minska löneskillnaderna mellan könen.

– Löneskillnader är svåra att upptäcka och varken arbetstagarna eller deras företrädare har alltid rätt att få heltäckande information om löner. Information om skillnaderna förblir en fråga för diskussion i medierna om man inte talar öppet om lönerna på arbetsplatserna, säger JHL:s ekonomist Youssef Zad.

JHL börjar utreda ökad lönetransparens också i sin egen verksamhet. Arbetet görs i samverkan med fackförbundets personal.

Fackförbunden och förtroendemännen främjar lönejämlikheten betydligt. Förtroendemännen borde få tillgång till hela personalens löner med de olika lönedelarna. Då kan de ingripa i eventuell lönediskriminering och ogrundade löneskillnader.

– Enligt en kanadensisk undersökning steg kvinnornas löner mer och löneskillnaderna jämnades bättre ut på de arbetsplatser där medlemskap i fackförbundet var vanligare. Medlemskap i facket förklarar inte allt, men budskapet är klart: organisering lönar sig också eftersom det effektivare korrigerar löneskillnader, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

Som bäst höjer lönetransparensen konkurrensen på arbetsmarknaden, då de arbetsgivare som betalar högre lön lockar mer arbetskraft. Samtidigt förbättras nationalekonomins effektivitet.

JHL lyfter i sin utredning fram de faktorer som påverkar löneskillnaderna. En del av orsakerna är lätta att upptäcka, andra förblir ofta dolda.

– För att kunna ingripa i löneskillnaderna på ett effektivt sätt, ska åtgärderna ingripa i många separata faktorer, som löneskillnaderna består av. I Finland borde vi till exempel komma bort från uppdelningen av kvinnor och män i olika yrken. Tillspetsat kan man säga att Finland behöver fler manliga sjukskötare och kvinnliga kodare, säger ekonomist Youssef Zad.

Den finländska arbetsmarknaden är skarpt indelad i mans- och kvinnoyrken. Tudelningen kan hävas till exempel genom att locka män eller kvinnor till branscher, som har en majoritet av det motsatta könet.

JHL presenterar i sin utredning om löneskillnader åtgärder för att minska löneskillnaderna. Anonym rekrytering kunde hjälpa kvinnorna att avancera till uppgifter med högre lönenivå eftersom det gör det svårare att könsdiskriminera sökandena.

Korrigering av löneskillnader kräver förändringar också i familjepolitiken. Undersökningar pekar på att kvinnornas lönenivå försvagas då de får barn. Löneskillnader kan effektivt förhindras med att papporna använder lika mycket tid för föräldraskapet som mammorna.

Mer information:

Ordförande Päivi Niemi-Laine, 040 702 4772
Ekonomist Youssef Zad 050 4754 055