Kommunbranschens huvudavtalsorganisationer gav ut anvisningar om lokala avtal under coronatiden – Läs dem här

JHL och de övriga arbetstagarorganisationerna samt KT Kommunarbetsgivarna har gett ut anvisningar som stöd för lokala avtal på de kommunala arbetsplatserna under exceptionella coronaförhållanden.

De kommunala huvudavtalsorganisationerna har den 4 mars kommit överens om anvisningar för lokala avtal under coronatiden.

Arbetstagarsidan representeras av Offentliga sektorns union JAU (som består av JHL och Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty), Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU samt social- och hälsovårdsfackens förhandlingsorganisation SOTE. Arbetsgivarna representeras av KT Kommunarbetsgivarna.

JHL är nöjt med att vi under denna svåra tid har lyckats skapa allmänna anvisningar för de lokala förhandlarna.

– Det har skett många förändringar i arbetsarrangemangen och arbetets innehåll i kommunerna under coronatiden. Därför är det viktigt att uppmuntra de lokala parterna att tänka på personalens ork och belöning av personalen samt förfaringssätt för organiseringen av arbetsuppgifter, säger JHL:s förhandlingschefen för den offentliga avtalsbranschen Kristian Karrasch.

– Det finns gott om möjligheter för lokala avtal inom kommunbranschen. JHL är nöjt med att vi under den här svåra tiden har lyckats skapa gemensamma anvisningar för de lokala förhandlarna.

Läs anvisningarna i sin helhet här:

Det kommunala huvudavtalet möjliggör slutande av ett lokalt tjänste- och arbets- och tjänstekollektivavtal, ifall det finns en motiverad orsak som beror på de lokala särförhållandena. Med ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal kan man göra undantag från bestämmelser i det riksomfattande tjänste- och arbetskollektivavtalet (se huvudavtalet 13 §). Parterna i det lokala tjänste- och arbetskollektivavtalet är den lokala arbetsgivaren och huvudavtalsorganisationerna eller registrerade underföreningar till dem.

Exceptionella förhållanden kan bäst bedömas på lokal nivå. Enligt Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet I kap. 4 § är det ändå inte tillåtet att med ett lokalt avtal komma överens om en grundlön som är mindre än den minsta grundlönen enligt AKTA. Det är inte heller tillåtet att göra undantag från den genomsnittliga ordinarie arbetstiden, semesterns längd eller bestämmelser som gäller sjuk- och moderskapsförmåner enligt AKTA. Det finns bestämmelser om lokala avtal också i andra kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal. De här anvisningarna tillämpas till lämpliga delar också för dem.

Möjligheterna att sluta lokala avtal inom kommunbranschen är omfattande och det finns gott om goda erfarenheter av det. Som bäst främjar lokalt avtalande flexibel kombination av arbete och fritid samt arbetshälsa, till exempel stöd för att orka på jobbet. Lokalt avtalande kan förbättra resultaten, tillgången till service och trygga arbetsplatserna. Framgångsrikt lokalt avtalande stärker förtroendet. KT och kommunbranschens huvudavtalsorganisationer är överens om att lokalt avtalande ska gagna bägge avtalsparter.

Lokalt avtalande under coronapandemin – en del av arbetsgivarens verktygsback

Coronapademin har i olika skeden föranlett stora förändringar i verksamhetens tyngdpunktsområden på de kommunala arbetsplatserna, vilket förorsakat tryck på att utbilda och flytta över personal till nya uppgifter och funktioner. Pandemin och dess efterverkningar kan försvåra tjänsteproduktionen och öka kommunbranschens förpliktelser beträffande kommuninvånarna. Säkerställande av organisationernas funktionsförmåga och å andra sidan personalens ork i arbetet under hanteringen av en förlängd kris kan kräva åtgärder för att uppmuntra personalen till flexibilitet med iakttagande av personalens ork. På grund av coronapandemin kan också lokala avtal som redan slutits förlängas ifall de lokala förhållandena förutsätter det.

Faktorer som påverkar arbetet är till exempel:

• omedelbara och brådskande uppgifter som beror på pandemin
• förkortning av köer till ingrepp och mottagningar som avbokats på grund av pandemin
• avbrott i kundförhållanden som förorsakats av pandemin och som ökar kundernas behov av stöd
• krav på förhöjd hygienisk nivå som pandemin förutsätter
• nya skydds- och försiktighetsåtgärder i olika funktioner.

Med lokala avtal kan man för sin del eftersträva att försäkra kommunernas och samkommunernas förmåga att trygga serviceproduktionens förpliktelser under och efter tiden för de exceptionella förhållandena. Förstärkningen i kommunernas ekonomiska situation till följd av det tillfälliga coronastödet år 2020 eliminerar inte det strukturella underskottet i förhållandet mellan kommunernas intäkter och utgifter.

Med lokalt avtalande kan man:

• sammanjämka arbetstagarens/tjänsteinnehavarens egna arbets-/tjänsteuppgifter med de extra förpliktelser och uppgifter som pandemin förorsakar
• utföra arbetsgivaruppgifter på ett effektivt och säkert sätt
• förutspå och förhindra underskott i serviceproduktionen, köer till servicen, ökat behov av stöd och krisbildning som förorsakas av att uppgifter anhopas på grund av coronan.
• vid behov säkerställa tilläggsresurser på frivillig basis, vilket ökar flexibilitetsviljan
• säkerställa återhämtningen från arbetet och tillräckliga vilotider

Exempel på lokala avtal

 Man kan lokalt komma överens om till exempel följande helheter:

• arbetstidsbanker
• förfaringssätt beträffande akuta semesterannulleringar (i situationer då arbetstagaren går med på att avboka semester som redan beviljats)
• element som ökar flexibiliteten i situationer då arbetstagarens arbetsinsats baserar sig på medgivande
• avtal om utryckningsarbete, övertidsarbete och skiftbyte
• avtal om beredskap

Belöningar ska fördelas rättvist till olika arbetstagargrupper där det ingår extra arbete, behov av flexibilitet eller särskild fara för hälsan.

Man ska ändå i första hand eftersträva att minimera faror för hälsan med hjälp av de metoder för arbetarskydd som står till buds. Inom distansarbetet är det viktigt att arbetsgivaren ser till att det finns ändamålsenliga arbetsredskap.

En del av belöningsmekanismerna, såsom engångsarvoden, baserar sig på arbetsgivarens beslut, se AKTA II kap. 14 §. Före beslut fattas är det viktigt att iaktta också organisationernas synpunkter på grunderna för och fastställandet av engångsarvoden.  Ifall engångsarvoden förekommer allmänt ska man utreda grunderna för betalning till personalen och iaktta bestämmelserna i huvudavtalets 14 §.

Vid förändringar i uppgifterna ska man beakta förändringar i uppgifternas svårighetsgrad. En väsentlig förändring i uppgiftens svårighetsgrad kan också gälla en situation då arbetet blivit mer krävande, till exempel belastningen har ökat. Läs mer om väsentliga förändringar i uppgiftens svårighetsgrad i AKTA II kap 10 §.