JHL undersökte: Att flytta AN-tjänsterna från staten till kommunerna misslyckades, äventyrar skötseln av sysselsättningen

AN-tjänsternas övergång från staten till kommunerna i årsskiftet har enligt arbetstagarna misslyckats dramatiskt. Osäker beredning och implementering har enligt JHL:s enkätundersökning gjort det svårare att främja sysselsättningen och haft en katastrofal inverkan på personalens arbetshälsa.

Resultaten från enkätundersökningen Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL genomförde i oktober är tydliga. Enkäten besvarades av 432 arbetstagare inom AN-tjänsterna, närmare 10 procent av hela branschens personal.

Respondenterna har upplevt att AN-tjänsternas övergång från staten till kommunerna varit både dåligt förberedd och dåligt implementerad. De nya organisationerna är halvfärdiga trots att tjänsterna redan borde ha fungerat i flera månader. Många har upplevt uppgiftsbeskrivningarna som oklara.

Folk är i största allmänhet mer missnöjda och mår sämre på jobbet. En av respondenterna konstaterar att ”antalet sjukfrånvaron har exploderat”.

– Arbetet är rörigt och belastningen är hög, visar svaren.

I bakgrunden ligger den kolossala reformen AN 2024, som trädde i kraft den 1 januari 2025. Då flyttades sysselsättningstjänsterna från staten till kommunerna.

– I det nuvarande sysselsättningsläget skulle det vara extremt viktigt med fungerande sysselsättningstjänster. Vi har inte råd med att låta AN-tjänsternas personal må dåligt, säger fackförbundet JHL:s ordförande Håkan Ekström om reformen som förbereddes i brådska.

”Skötseln av sysselsättning har sakta körts ner i Finland”

Sysselsättningstjänsterna upplevs ha försvagats efter att de flyttades från AN-byråerna till sysselsättningsområden som bildats av kommuner.

– Skötseln av sysselsättning har sakta körts ner i Finland, konstaterar en av respondenterna.

Vissa respondenter berättar att kundantalet för en enskild kundbetjänare har stigit med upp till hundratals personer.

– Vi är rädda att till exempel långtidsarbetslösa och de med en svag ställning blir utan tjänster.

Många respondenter berättade att kundantalet höjts betydligt bland annat på grund av den stigande arbetslösheten. Visstidstjänster har inte förlängts och fler och fler sjukfrånvaron har ytterligare belastat de arbetsförmögna.

Otillräckliga resurser och ledarskapsproblem

Respondenterna anser att det funnits för lite pengar och personalresurser för att sköta sysselsättningsområdenas uppgifter.

– Det är statsmaktens uppgift att se till att kommunerna har tillräckliga resurser, påminner Håkan Ekström.

På vissa ställen beskrev respondenterna ledningen som auktoritär, skrämmande och inkonsekvent. Arbetstagarna upplevde att ingen lyssnar på dem.

Enligt respondenterna har anställningsvillkoren och arbetsförhållandena försämrats. Detta beror på strama begränsningar i möjligheterna att distansarbeta samt övergången från ämbetsverkens arbetstid till allmän arbetstid. Det sistnämnda innebär i praktiken att arbetstiden förlängs med två timmar per vecka utan att lönen höjs.

Mer information:

Håkan Ekström, ordförande, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL: 040828 2865, Hakan.Ekstrom@jhl.fi

Kristian Karrasch, förhandlingsdirektör, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL: 040 728 9046,  Kristian.Karrasch@jhl.fi