JHL kräver att staten tar sitt ansvar för välfärdsområdenas finansiering

Fackförbundet JHL uppmanar staten att sörja för högklassiga och tillräckliga tjänster i välfärdsområdena med tillräcklig finansiering. Målet med de största meddelade samarbetsförhandlingarna är en minskning på nästan 1000 årsverken inom huvudstadsregionens HUS-sammanslutning, där även Helsingfors stad deltar i kostnaderna. Förhandlingar pågår och kommer att föras även inom andra välfärdsområden.

Håkan Ekström, ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, ser det som ett faktum att personalminskningarna kommer att ha en negativ inverkan på patientvården och andra tjänster. Han är speciellt orolig för att vårdkedjor bryts.

– En del välfärdsområden håller på att genomföra katastrofala nedskärningar i servicen. Detta måste sedan åtgärdas senare, vilket ofta blir mycket dyrare. Utöver allt detta kommer regeringen i verkligheten ännu genom en rad lagstiftningsändringar och -tillbakadragningar att minska välfärdsområdenas finansiering och till och med införa en separat nedskärningsmöjlighet för finansiering i efterhand.

– Det största ansvaret i denna situation blir att ligga hos välfärdsområdena själva, eftersom regeringen inte direkt kan styra tjänster på gräsrotsnivå operativt. Regeringens metoder är lagstiftning och finansiering. Det är med hjälp av dem som tjänster nu skärs ned och gallras bort medan människors välfärd och hälsa sätts på spel. 

Ekström tycker att det är orimligt att regeringen stöder privata läkarfirmor med hundratals miljoner euro samtidigt som välfärdsområdena är i ekonomisk kris.

– Regeringen fortsätter alltså med sin hårda linje, där man tar från låg- och medelinkomsttagare och ger mer till höginkomsttagare som ofta använder privata tjänster. Det statliga stödet kommer att gynna läkarföretagens ägare i form av extra dividender. Regeringen vill på detta sätt förtvina våra offentliga välfärdstjänster.

Ordförande Ekström påminner om att staten bär ansvaret för välfärdsområdenas finansiering. Välfärdsområdena måste balansera sin ekonomi före utgången av 2026. Denna period är hälften kortare än för kommuner där tidsfristen är fyra år. Motsvarande tid för välfärdsområdena är endast två år.

– Hälsovården är nu underfinansierad. Regeringen Orpo-Purra vägrar envist att bevilja välfärdsområdena mer tid så att de kan komma ikapp sina underskott under en längre period än vad som givits nu. I offentligheten har det lagts fram att välfärdsområdena skulle ges en tilläggstid på 1–2 år för anpassningarna och att en del av finansieringen för de kommande åren skulle tidigareläggas.

– Branschen behöver mer tillit, bättre arbetshälsa för personalen och förmåga att hålla kvar arbetstagare. Annars blir det ännu svårare att få kunniga proffs till hälso- och sjukvården och skapa smidiga förutsättningar för att flytta fokusen till tidigare och billigare vård. Nu erbjuds personalen endast ovisshet inför framtiden, vilket inte gynnar någon.

Mer information:

Håkan Ekström, ordförande, JHL, 040 828 2865