JHL: Ekonomin balanseras orättvist

Fackförbundet JHL oroar sig över att regeringens besparingar drabbar låg- och medelinkomsttagare medan höginkomsttagare får mer både direkt och via beskattningen.

Päivi Niemi-Laine, ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, konstaterar att regeringens åtgärdslista i praktiken inte innehåller någonting som skulle involvera höginkomsttagare i balanseringen av statens ekonomi.

– Många människor och grupper lider av de separat fattade beslutens kumulativa effekter. Ett exempel är en ensamstående mamma som bor på hyra i Helsingfors och arbetar på deltid med jämkad dagpenning. Hon drabbas av både de stigande hyrorna och nedskärningarna i arbetslöshetsskyddet.

– Försämringen av uppsägningsskyddet gäller alla, likaså sjukböterna och begränsningen av strejkrätten. Regeringens planer är systematiska: först slopar man rätten till stridsåtgärder och sedan går man över till lokala avtal, vilket i det här fallet fall betyder att arbetsgivaren dikterar anställningsvillkoren. Regeringen kallar detta en övergång till den nordiska modellen, men går samtidigt emot den genom att sänka anställnings- och arbetslöshetsskyddet till lägsta möjliga nivå och avskaffa vuxenutbildningsstödet som gett folk en möjlighet att utbilda sig till ett nytt yrke. 

Niemi-Laine säger att de föreslagna ändringarna inte har någonting att göra med statens budgetunderskott.

– Att göra det lättare att säga upp folk balanserar inte statens ekonomi överhuvudtaget. Det är möjligt att balansera den offentliga ekonomin, men det måste göras på ett rättvist sätt.

Enligt Niemi-Laine gäller sysselsättningsuppsvinget som regeringen marknadsför bara cirka 2 000 personer.

– Och alla av dem sysselsätts i verkligheten inte heller, utan försvinner från statistiken till exempel via återanställningsskyldigheten eller arbete med stöd. Också i dessa planerar regeringen ändringar. Många tror att nedskärningar i den inkomstrelaterade dagpenningen leder till stora fördelar, men det sparar inte i första hand statens pengar utan arbetsgivarens, som betalar en större andel av kassaavgifterna.  

Niemi-Laine förundrar sig över regeringsprogrammets människosyn.

– Regeringsprogrammet har en sorglig och avog syn på människor: det utgår från att vi är lata, vilket i sin tur minskar förtroendet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Mer information: Päivi Niemi-Laine 040 702 4772