Gå till innehållet

JHL: Skärpningarna i lagen om småbarnspedagogik förbättrar både barnens och arbetstagarnas ställning

Lagen om småbarnspedagogik skärptes på två sätt från och med den 1 augusti 2021. Den första skärpningen anknyter till genomförandet av personaldimensioneringen och den andra till anmälningsskyldigheten vid observerade missförhållanden eller hot om missförhållanden. JHL har arbetat hårt för driva igenom de förändringar som nu genomförs.

Från och med 1 augusti får antalet vuxna inom småbarnspedagogiken i förhållande till antalet barn inte underskridas av någon som helst orsak som beror på personalens frånvaro. Relationstalet måste bevaras så att det finns en vuxen per sju barn i barngrupperna för över 3-åringar och en vuxen per fyra barn i barngrupperna för under 3-åringar. JHL anser att skärpningen i lagen är välkommen.

− Hittills har man kunnat avvika från relationstalet om det funnits frånvaro i personalen och det har mera varit en fråga om allmänt accepterad praxis inom småbarnspedagogiken än undantag. Utgående ifrån de anmälningar som våra medlemmar gjort har avvikelserna från relationstalet föranlett orimliga situationer för dem som lämnats ensamma med barngruppen. Den skärpning som trädde i kraft i augusti är ett sätt att motverka detta, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

Även om förändringen är välkommen, är den inte tillräcklig. Niemi-Laine poängterar att relationstalets utfall ska skrivas in i lagen ännu tydligare än nu. Enligt lagen uppfylls relationstalet även om en lärare inom småbarnspedagogik till exempel utför planeringsarbete och inte är närvarande med barngruppen.

− Endast de vuxna som är närvarande med barngruppen ska räknas med i relationstalet, konstaterar hon.

En annan sak man genast borde ingripa i är tillgången till vikarier.

− Det är redan nu svårt att få tag i vikarier. Man måste på allvar börja fastanställa vikarier. Dessutom ska man erbjuda möjlighet till läroavtal för dem som vill utbilda sig till barnskötare, säger JHL:s ansvariga avtalsexpert Minna Pirttijärvi.

Anmälningsskyldigheten gällande missförhållanden inom småbarnspedagogiken får inte äventyra personalens ställning

Den andra skärpningen inom lagen om småbarnspedagogik gäller personalens anmälningsskyldighet gällande missförhållanden som inriktas på barnet inom småbarnspedagogiken eller misstanke om missförhållande.

Det kan till exempel vara fråga om försummelse inom småbarnspedagogiken eller osakligt bemötande av barnet.

Från ingången av augusti måste personalen anmäla missförhållanden den upptäcker eller hot om missförhållanden till den person som ansvarar för verksamheten. Anmälningsskyldigheten gäller både offentlig och privat småbarnspedagogik.

Den person som gjort anmälan får inte bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan. JHL anser att det är särskilt viktigt att personalen kan göra anmälningar om missförhållanden man upptäcker utan att behöva riskera sin anställning.

− Anmälningsskyldigheten blir lagstadgad i augusti. Det får under inga omständigheter leda till att den som gör anmälan råkar ut för ”hämndaktioner”. JHL kommer noggrant att följa upp arbetsplatsernas praxis i denna fråga, konstaterar Minna Pirttijärvi.

Personalbrist inom branschen nu redan

Niemi-Laine och Pirttijärvi påminner om att den pågående förändringen i småbarnspedagogikens personalstruktur inte bidrar till att locka personal till branschen. Senast år 2030 ska det i barngrupperna finnas två lärare inom småbarnspedagogik och en barnskötare i barngrupperna. Denna förändring är orealistisk och förorsakar i verkligheten en brist på 4 000 personer i personalen. JHL anser att det vore bättre att bevara den nuvarande personalstrukturen på två barnskötare och en lärare.

Mer information:
ordförande Päivi Niemi-Laine, tfn 040 702 4772
ansvarig avtalsexpert Minna Pirttijärvi, tfn 0400 885 017