Strukturerna för vårdreformen är äntligen i skick: de anställda vet bäst hur reformen genomförs i praktiken
Fackförbundet JHL är nöjd med att den historiska vårdreformens strukturer äntligen är färdiga. Social- och hälsovårdspersonalen måste få vara med och bestämma hur tjänsterna kommer att fungera i fortsättningen. Då stannar den yrkeskunniga personalen kvar i branschen och finländarna får bättre vård.
Riksdagen godkände äntligen den historiska vårdreformen onsdagen den 23 juni 2021. I över ett årtionde har man debatterat om vem som i framtiden ska ordna de livsviktiga tjänsterna i Finland. Beslutet satte punkt för den här debatten.
Social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet överförs från kommunerna till att skötas av 21 välfärdsregioner. Helsingfors kommer också i fortsättningen att själv svara för sina tjänster. Fackförbundet JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine ser reformen som en stor möjlighet.
– Behovet av social- och hälsovårdstjänster kommer att öka i framtiden då befolkningen åldras. Med den nya vårdmodellen kan man minska hälsoskillnaderna och erbjuda likvärdiga tjänster på olika håll i Finland, anser Niemi-Laine.
Strukturerna för tjänsterna är nu i skick. Det nästa steget är att fundera på hur man vill förnya innehållet av tjänsterna. Bäst informerad är den stora gruppen av proffs i branschen. I gruppen ingår till exempel närvårdare, sjukskötare och anställda inom äldreomsorgen. Också stödtjänster så som anstaltsvård, kosthållstjänster, tekniska tjänster på sjukhus och instrumentvård ingår i gruppen. De måste få vara med och planera reformen så att den kan bli lyckad. Också social- och hälsovårdsutskottet betonade i sitt betänkande hur viktigt det är med bra personalpolitik då reformen verkställs.
– Det är tydligt för alla att det behövs nya kunniga anställda i social- och hälsovårdsbranschen. Man måste också få de nuvarande högt kvalificerade proffsen att stanna kvar i branschen. För detta behövs bra personalpolitik. Man måste också ta hand om lönerna. Lönerna för de anställda som överflyttas till vårdtjänsterna måste harmoniseras inom två år från övergången, och en separat finansiering måste allokeras för det.
Niemi-Laine påminner att det endast kan erbjudas trygg vård på sjukhus och servicehem om stödtjänsterna är i skick.
– Närvårdare, sjukvårdare, vårdassistenter och läkare behöver högklassiga stödtjänster. De här tjänsterna möjliggör god vård och en trygg arbetsmiljö. Stödtjänsterna är den viktigaste möjliggöraren i vårdarbetet. Man måste hårt hålla fast vid dem också i samband med vårdreformen. Huvudansvaret för tjänsterna förblir hos den offentliga sektorn, påminner Niemi-Laine.
Mer information:
ordförande Päivi Niemi-Laine, 040 702 4772