Medlingen av kollektivavtalsförhandlingarna för personliga assistenter fortsätter efter paus

Förhandlingarna om kollektivavtalet för personliga assistenter (Heta-avtalet) som har förts sedan januari fortsätter i nästa vecka. Förhandlingarna avbröts i juni när man inte nådde önskade resultat trots ihärdiga försök.

Medlingen av de försinkade förhandlingarna om kollektivavtalet för personliga assistenter fortsätter med ledning av riksförlikningsmannens byrå. Följande möte sker måndagen den 28 augusti. 

Kollektivavtalsförhandlingarna har pågått sedan slutet av januari. Förhandlingarna har varit exceptionellt svåra.

För att sätta fart på förhandlingarna har man bland personliga assistenter för första gången varit tvungna att ta till stridsåtgärder. Under våren strejkade assistenterna till och med två gånger.   

JHL:s mål

En av de största utmaningarna i förhandlingarna har varit arbetsgivarsidans starka vilja att begränsa branschens löneförhöjningar som en del av en allmän arbetskoordinering.

JHL anser att man inte har beaktat särdragen i de personliga assistenternas arbete tillräckligt i förhandlingarna. Branschen lider av arbetskraftsbrist, och det behövs särskilda åtgärder för att göra den mer attraktiv för arbetstagare.

Löneutvecklingen inom arbetsgivarmodellen för personlig assistans har blivit efter den allmänna utvecklingen inom social- och hälsovårdssektorn. Bristen på assistenter är allvarlig och arbetstagare hålls inte kvar inom branschen.  

JHL eftersträvar en lösning som skulle förbättra de eftersläpande löne- och anställningsvillkoren, beakta assistenternas mångsidiga och krävande arbete och kompensera dem bättre för de långa arbetsskift som ofta hör till arbetets karaktär.  

Välfärdsområdena måste ta mer ansvar

Personlig assistans är en av de mest centrala funktionshindertjänsterna och en subjektiv rättighet för personer med funktionsnedsättningar. Att ordna personlig assistans är på välfärdsområdenas ansvar. Merparten av assistansen ordnas emellertid via arbetsgivarmodellen, där personen med funktionsnedsättning själv är sin assistents arbetsgivare och välfärdsområdet finansierar kostnaderna för att fungera som arbetsgivare.

Om välfärdsområdet själv skulle producera de personliga assistanstjänsterna som är på dess ansvar skulle assistenternas löne-  och anställningsvillkor fastställas enligt arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet). Löne- och anställningsvillkoren i Heta-avtalet är betydligt sämre.

Välfärdsområdena måste ta ansvar för tjänsterna de ansvarar för så att alla som har rätt till service får den och arbetstagarnas anställningsvillkor och arbetsförhållanden kan förbättras. Detta förutsätter märkbara förbättringar i Heta-avtalets nuvarande anställningsvillkor. 

Behovet och kraven ökar

Personliga assistenter är en av de största yrkesgrupperna inom social- och hälsovårdstjänsterna. Totalt bedöms de vara över 40 000, och över hälften är anställda via arbetsgivarmodellen. I och med den nya lagen om funktionshinderservice ökar även behovet av personliga assistenter samt uppgifternas mångsidighet och kravnivå.

För att trygga en service som är nödvändig för personer med funktionsnedsättningar måste lagstiftarna och välfärdsområdena säkerställa att det finns tillräckliga resurser.

JHL understöder inte regeringsprogrammets nedskärningar i finansieringen för den nya lagen eller avsikten att skjuta upp tidpunkten när lagen träder i kraft.

Arbetsgivarsidan representeras i kollektivavtalsförhandlingarna av Fackförbundet JHL och arbetsgivarna av arbetsgivarförbundet för personliga assistenter Heta rf. Heta-avtalet tillämpas för personliga assistenter som är anställda via arbetsgivarmodellen, det vill säga när personen med funktionsnedsättning själv eller hens representant fungerar som arbetsgivare och är organiserad i arbetsgivarförbundet Heta.

Mer information:

Laura Tuominen, avtalsexpert, 050 409 2460
Hanna Katajamäki, avtalsexpert, 050 513 7701