JHL: Tre av fyra skolgångshandledare har upplevt våld på jobbet – Lagen om grundläggande utbildning måste ändras för att trygga säkerheten för elever och personal

Fackförbundet JHL kräver att skolgångsbiträdena och -handledarna ska få laglig möjlighet att hålla fast en elev då förhindrande av aggressivt beteende och upprätthållande av ordning så kräver. För närvarande förbjuder lagen skolgångshandledarna att ta tag i eleverna.

Då skolornas vårtermin inleds påminner Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL om att utgångspunkten för ordnande av utbildning, handledning och stöd enligt läroplanen för den grundläggande utbildningen ska vara att tillgodose en god och trygg skoldag.  Våldsamhet och problembeteende har ändå ökat oroväckande i skolorna.

– Våldsamma och hotfulla situationer är en nästan dagligen återkommande utmaning i skolorna. Cirka 73 procent av skolgångshandledarna upplevde våld eller våldshot i sitt arbete. Rejält över hälften av respondenterna har fått ta emot slag eller sparkar, vilket framkom i Kommun10-enkäten som Arbetshälsoinstitutet genomförde under hösten 2020, berättar Sanna Pihakivi, sakkunnig i yrkesinriktad verksamhet.

Skolgångshandledarna blir ofta i sitt arbete tvungna att begränsa elever som uppför sig hotfullt eller våldsamt. Det förekommer hela tiden situationer i skolorna då fasthållning är den enda trygga metoden att lugna en elev som uppför sig aggressivt. Men det är ändå bara rektorn och lärarna som har rätt att hålla fast en elev och avlägsna hen från klassen.

Milda ord räcker inte alltid.

– Situationen är mycket svår för skolgångshandledarna och -biträdena. Lagstiftningen är bristfällig för deras del och ger dem inte sådana rättigheter som de skulle behöva. I den nuvarande lagen om grundläggande utbildning finns i själva verket skolgångshandledarna eller skolgångsbiträdena inte omnämnda någonstans, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

Trygghet i skolarbetet för alla

Niemi-Laine betonar att vilken vuxen som helst som är på plats ska försöka och förmå att lugna ner våld som riktas mot andra elever och handledarna själva. Milda ord räcker tyvärr inte alltid till. Vid behov måste man kunna begränsa eleven också fysiskt.

– Det här måste vara möjligt också för skolgångshandledarna utan att deras eget rättsskydd äventyras.

För närvarande kan en enskild arbetstagare bli tvungen att själv ansvara för följderna om en fasthållningssituation inte uppfyller kännetecknen för nödvärn. Taget till sin spets kan skolgångshandledaren, utöver en misshandelsdom, bli uppsagd och ställd inför skadeståndsansvar.

JHL anser att det är viktigt att eleverna och skolans personal skyddas endast med trygga och väl beprövade metoder i våldsamma situationer.

– Man måste hitta sätt att stöda eleverna på ett sådant sätt att till exempel fasthållning inte behöver används upprepade gånger för att upprätthålla ordningen. Man ska i alla situationer eftersträva att i så liten utsträckning och så kortvarigt som möjligt använda sig av kraftfulla metoder. Man måste ändå i extrema situationer ha laglig rätt att tillgripa sådana metoder, säger Sanna Pihakivi.

JHL anser att det är nödvändigt att lagstifta om saken, så att skolgångshandledarnas och skolgångsbiträdenas rättsskydd inte äventyras.

Mer information:
Päivi Niemi-Laine, JHL:s ordförande, 040 702 4772
Sanna Pihakivi, JHL:s sakkunnig i yrkesinriktad verksamhet, 050 439 7541