JHL: Det är nödvändigt att få vårdreformen i mål för att de grundläggande rättigheterna ska förverkligas
Vårdreformen som Marins regering presenterar skulle minska hälso- och välfärdsklyftorna, men kommunerna skulle ändå ha det yttersta ansvaret för sina invånares välmående, betonar JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.
Vårdreformen som Sanna Marins regering föreslagit uppnår de mål som uppställts för den, konstaterar Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL i sitt utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet. JHL är Finlands största fackförbund inom den offentliga servicesektorn.
Målet för vårdreformen är att minska befolkningens hälso- och välfärdsklyftor och säkra en jämlik tillgång till service för alla. Därför är det nödvändigt att få reformen i mål, från lagförslag till gällande lagar, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.
– Lagstiftningen utgör ändå bara ramarna för servicens anordnare. Målet för vårdreformen kan uppfyllas endast om landskapen och kommunerna satsar på social- och hälsovårdens basservice och på integration av social- och hälsovården, påminner Niemi-Laine.
Servicen som egen verksamhet och utan konkurrensutsättning
JHL anser att landskapen så långt som möjligt ska producera servicen som egen verksamhet.
– Kommuninvånarnas hälsa och välmående är på kommunernas ansvar. Det är väsentligt att landskapet, kommunen och tredje sektorn koordinerar sina hälso- och välfärdstjänster tillsammans. Då kan reformens kvalitativa och ekonomiska mål gå i uppfyllelse, säger Päivi Niemi-Laine
Vård och omsorg är en grundläggande rättighet.
– Också social- och hälsovårdens stödtjänster har en avgörande roll för genomförandet av servicekedjorna. Sjukhusstädning är till exempel en verksamhet som kräver kunnande.
Enligt Niemi-Laine är det motiverat att behålla den som den offentliga sektorns egen verksamhet. Därför understöder JHL den noggranna reglering av användningen av köpt service och inhyrd arbetskraft som finns i lagförslaget.
Landskapen ska ha äkta självstyre
Vård och omsorg är grundläggande rättigheter, påpekar Niemi-Laine.
– Beskattningsrätten är ett centralt redskap då landskapet ordnar social- och hälsovårdstjänster för sina invånare – dvs. tryggar deras grundläggande rättigheter.
– Social- och hälsovårds- samt räddningstjänsterna skapar välfärd för invånarna. Det här kan lyckas endast om personalen mår bra.
Niemi-Laine anser att det behövs styrning på både riksomfattande och landskapsnivå, så att man finner den bästa lösningen för varje område. En statsbetonad finansiering kan fungera som mellanskede då landskapen startar upp, men riksdagen måste lagstifta om landskapens beskattningsrätt så fort som möjligt.
Mer utbildning inom räddningsväsendet
Vård- och landskapsreformen medför också stora förändringar i kommunernas inkomstbas. Kommunerna förlorar en betydande del av sina skatteintäkter, varvid samfunds- och fastighetsskattens betydelse ökar avsevärt.
– Staten ska garantera kommunernas funktionsförmåga också i den här situationen, säger Päivi Niemi-Laine.
Dessutom innebär vårdreformen en stor omvälvning för räddningsväsendet och finansieringen av det. JHL påminner om att räddningsväsendet per definition är närservice som redan nu lider av resursbrist. Ett sätt att öka branschens attraktionskraft är att reformera utbildningen inom räddningsväsendet. Då skulle personalen inom räddningsväsendet kunna utnyttjas mer omfattande inom akutvården.
Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet kommer att vara den största överföringen av rörelse som någonsin skett i Finlands historia.
– Tjänsterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet skapar välmående för invånarna. Det här kan lyckas endast om personalen mår bra och är rätt dimensionerad.
Mer information:
Päivi Niemi-Laine, JHL:s ordförande, tfn 040 702 4772
JHL:s svar på Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande nedan i sin heljet (i pdf-format på finska):
[download id=”82611″ /]