Social- och hälsovårdsåret 2024 utmanar även personalen
Vad utlovas för social- och hälsovårdsåret 2024? Det utlovas nedskärningar, strykningar och försämringar.
Vissa av de nedskärningar som regeringen har planerat trädde i kraft i början av året, andra först lite senare. Regeringsprogrammet innehåller emellertid också försök att underlätta situationen för personalen inom social- och hälsovården.
Nedskärningar i socialskyddet påverkar även en del arbetstagare
I motsats till ofta förekommande inlägg i den offentliga debatten behöver även många arbetstagare socialskydd.
Ett exempel på detta är bostadsbidraget som regeringen försämrar på många olika sätt från och med 1.4.2024. Enligt FPA:s bostadsbidragstatistik var över 64 000 av dem som fick allmänt bostadsbidrag i arbete i december 2021.
Personer som får bostadsbidrag utöver sin lön är ofta lågavlönade eller arbetar deltid, till exempel på grund av sjukdom eller familjeförhållanden. Behovet av bostadsbidrag är särskilt stort i områden med dyrare bostäder och för kvinnor, eftersom många så kallade traditionellt kvinnliga yrken är lågavlönade. Dessutom bär kvinnorna fortfarande ofta det största ansvaret för omsorgen om familjen. Läs mer i JHL:s utlåtande där vi protesterade mot nedskärningar i bostadsstödet (på finska).
Nedskärningar i socialskyddet betyder alltså inte automatiskt att flera kommer in i arbetslivet, utan snarare att redan lågavlönade arbetares inkomster blir ännu mindre.
Planerna att avskaffa vuxenutbildningsstödet påverkar arbetstagarna inom social- och hälsovårdssektorn
Det planerade avskaffandet av vuxenutbildningsstödet och alterneringsledigheten 1.8.2024 påverkar så klart alla, men det påverkar i synnerhet arbetstagare inom social- och hälsovården.
Vuxenutbildningsstödet används i synnerhet av arbetstagarna inom social- och hälsovården och småbarnspedagogiken. De arbetar också inom sektorer där karriärutvecklingen nästan alltid kräver utbildning. Lönerna är dock så låga att det är nästan omöjligt att utbilda sig på enbart egen bekostnad.
Därtill upplever arbetstagare inom social- och hälsovården och småbarnspedagogiken att de har utmaningar med orken. Avskaffandet av alterneringsledigheten tar bort en viktig återhämtningsmöjlighet som är nödvändig för arbetsförmågan. I sitt utlåtande uttryckte JHL sin oenighet med avskaffandet av de ovannämnda möjligheterna (på finska).
Fattigdomen ökar på grund av nedskärningarna
Man skär ner arbetslöshetsskyddet under år 2024 på många olika sätt. Försämringarna gäller inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Till exempel arbetslöshetsskyddets barnförhöjningar och skyddsdelen på 300 euro för jämkad arbetslöshetsdagpenning avskaffas från och med 1.4.2024. FFC har räknat ut att avskaffandet av arbetslöshetsskyddets barnförhöjning innebär att inkomsterna för arbetslösa med barn minskar med 150–285 euro per månad.
Man fryser största delen av FPA-förmånerna fram till år 2027. När förmånen fryses, dvs. ligger kvar på sin tidigare nivå, och priserna stiger, minskar i praktiken inkomsten för den person som får förmånen.
Förra året gick ca 438 000 av klientavgifterna inom social- och hälsovårdstjänsterna och småbarnspedagogiken till utmätning (Yles nyhet på finska). Nu när regeringen i början år 2024 höjde social- och hälsovårdstjänsternas klientavgifter med 10 procent och avgiftstaket för social- och hälsovårdstjänster till 762 euro per kalenderår kan man bara förvänta sig att antalet utmätningar kommer att öka igen i år.
Enligt SOSTE:s beräkningar kommer regeringens föreslagna indexfrysningar och nedskärningarna i arbetslöshets- och bostadsbidraget att öka fattigdomen i hela landet. Enligt beräkningarna kommer mängden fattiga att öka med 9,2 procent på befolkningsnivå och fattiga barn med hela 13,6 procent. Även om vissa förmåner kommer att höjas i år, till exempel vissa delar av barnbidraget, kommer höjningarna inte att vara tillräckliga för att kompensera för det slutliga resultatet.
Regeringen försöker hantera social- och hälsovårdens personalbrist
Regeringens berömliga åtgärder detta år är direkt kopplade till att säkerställa en tillräcklig personalstyrka inom social- och hälsovården. I Social- och hälsovårdsministeriet har man startat Programmet för ett gott arbete där även JHL deltar. Därtill beviljade Social- och hälsovårdsministeriet över 800 000 € till välfärdsområdena i statsunderstöd för pilotförsök som gäller arbetsfördelningen inom social- och hälsovården och för projekt som stöder arbetsförmågan.
JHL stöder dessa åtgärder eftersom vi känner en djup oro över situationen för personalen inom social- och hälsovården i Finland. Därför fokuserar JHL:s spetsprojekt för social- och hälsovården också på att förbättra tillgången till personal. Vi påminner ändå om hur viktigt det är att regeringen och ministerierna gör dessa åtgärder i samarbete med arbetsmarknadsparterna. Goda föreskrifter bör inte heller förbli döda bokstäver, utan de ska främjas aktivt.
JHL och FFC agerar för arbetstagarnas bästa
Låginkomsttagare, arbetslösa, pensionärer, sjuka och barn drabbas i stor utsträckning av försämringarna i socialskyddet. Även om regeringen vidtar åtgärder till förmån för social- och hälsovårdspersonalen, påverkar dess nedskärningar på andra håll inom socialskyddet och arbetsvillkoren, liksom inom utbildningspolitiken, också hälsovårdspersonalens arbetsvillkor.
JHL frågade sina medlemmar i slutet av året 2023 hur de tror att regeringens planerade reformer kommer att påverka dem. Vi fick nästan 5 200 svar där arbetsmarknads- och socialskyddsreformerna sågades ordentligt.
FFC och JHL utför också omfattande påverkansarbete som gäller socialskyddet. FFC har gjort en omfattande sammanställning om de förändringar som sker i socialskyddet år 2024.
Läs mera:
JHL:s alla utlåtanden finns här
Läs om årsskiftets ändringar på Social- och hälsovårdsministeriets webbplats