Gå till innehållet

Förtroendet måste återställas på arbetsmarknaden – riksdagsvalet har betydelse

– Päivi Niemi-Laine

Riksdagsvalet, finansieringen av den offentliga sektorn, utveckling av beskattningen samt personer som arbetar inom stödtjänsternas ställning. Förbundets ordförande Päivi Niemi-Laine redogör i sin blogg för dessa och JHL:s övriga centrala teman år 2019.

Utvecklingen av det finländska samhället har baserat sig på ömsesidigt förtroende. Detta förtroende har satts på prov under de senaste fyra åren. JHL förbereder sig för riksdagsvalet våren 2019 med tanken att våra medlemmar ska vara aktiva i valet. Det är viktigt att nästa regering binder sig till att stärka förtroendet på arbetsmarknaden inom ramen för trepartssamarbetet. Arbetsmarknadsparternas kunnande borde utnyttjas också vid beredningen av de strategiska målen i regeringsprogrammet.

För JHL:s medlemmar är det väsentligt att finansieringen av den offentliga sektorn är i skick. Detta förutsätter att då semesterpenningen återinförs ska kostnaderna för detta kompenseras till kommunerna till sitt fulla belopp. Ifall man inte håller denna tanke kristallklar i minnet, hotar samma diskussion som i början av nuvarande regeringsperiod inledas på nytt. Ifall återinförandet av semesterpenningen inte kompenseras till kommunerna, blir kommunerna tvungna att försämra sin service. Det är inte i någons intresse.

Beskattningen ska utvecklas genom att behålla en bred och koncis skattebas, varvid man kan undvika en generell höjning av skattesatserna. Eventuella skattelättnader ska inriktas på sänkningar av beskattningen av små- och medelinkomsttagarnas förvärvsinkomster. Utgångspunkten för utvecklingen av beskattningen är att företag som verkar i Finland också betalar skatt i Finland. Detta gäller särskilt företag som verkar som producenter inom den offentliga servicen.

Vi granskar särskilt noga ställningen för dem som arbetar inom stödtjänsterna, ända till slutförandet av vårdreformen. Man borde återgå till utgångspunkten för reformen: minskade social- och hälsovårdsklyftor samt att varje finländare har rätt till vård och omsorg i rätt tid.

Vi anser fortsättningsvis att den offentliga sektorn ska ha ansvaret för ordnandet och produktionen av service, i enlighet med den nordiska modellen. Ifall landskapen eller motsvarande självstyrelseområden enligt § 121 i grundlagen inrättas, ska de ha beskattningsrätt. Ansvar och makt ska gå hand i hand i politiken.

Vi vill fästa uppmärksamhet också vid företagens samhällsansvar i den offentliga serviceproduktionen. Detta ska tas upp i valet och det kommande regeringsprogrammet. Lagstiftningsmässigt borde man vid utvecklingen av social- och hälsovårdssystemet mycket strängare än för närvarande i grunderna för den nuvarande valfrihetslagen ta ställning till det ekonomiska deltagandet hos företag som verkar på servicemarknaden och spridning av information.  Man borde strängt förhindra internationella företags skattespekulation inom den offentliga serviceproduktionen.

De offentliga upphandlingarna anknyter också till denna helhet. Nu har lagen om offentliga upphandlingar stiftats på företagens villkor och tvingar offentliga aktörer till konkurrensutsättning också i situationer då EU-lagstiftningen inte förpliktar oss att till det. JHL:s mål är att upphandlingslagen utvecklas genom att underlätta uppställandet av sociala och samhälleliga kriterier. Man borde skapa företag med samhälleliga kriterier som partner till den offentliga sektorn.

Mycket står således på spel. Folket har åter makten. Låt oss vara aktiva och uppmuntra också våra kompisar att använda sin rösträtt i riksdagsvalet i april.

Jätä kommentti

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *


*