Arbetskonflikter och manifestationer

Skyddet för facklig organisering tryggar arbetstagarnas rätt att gå i strejk. Men när är det lagligt att vidta konfliktåtgärder och varför strejkar man? Svar på dom frågorna finns i JHL:s strejkdirektiv. Förbundet har också publicerat en handbok med anvisningar om att ordna en manifestation. I den förklaras bland annat skillnaden med en arbetskonflikt och en manifestation.

JHL:s strejkdirektiv

I direktivet ingår allmänna handlingsanvisningar vid arbetskonflikter. Syftet med direktivet är att hjälpa föreningar och samorganisatoiner att upprätthålla sin strejkberedskap och att främja deras förmåga att genomföra en eventuell strejk på alla nivåer i förbundet. Direktivet förklarar begreppet strejk, ger insyn i strejkorganisationen och redogör för strejkers konsekvenser och verkningar.

Trots att strejk inte är vårt mål, ska föreningarna alltid upprätthålla en tillräcklig strejkberedskap. Strejkdirektivet har inga direkta svar på hur en viss situation ska skötas. Eftersom varje arbetskonflikt är ensam i sitt slag, måste åtgärderna och tiden för deras genomförande alltid anpassas till den aktuella situationen.

Strejkdirektiv (pdf, 224 KB)

Arbetskonflikt

Arbetskonflikter kan användas i påtryckningssyfte när uppgörelse och samförstånd med arbetsgivaren inte nås på andra sätt, och när situationen kräver mer än bara förhandlingar.

Strejkrätten omfattas av skyddet för facklig organisering enligt Europeiska människorättskonventionen.

Konfliktåtgärder, såsom strejker eller övertidsförbud, har alltid ett mål.

När är det lagligt att gå i strejk?

I strejkdirektivet detaljeras när en strejk är laglig och när den inte är det. Strejken är lagliga om ett av följande krav uppfylls:

  • kollektivavtalet är inte längre i kraft och branschen är i ett s.k. avtalslöst läge
  • strejken är inte riktad mot det gällande kollektivavtalet eller mot en enskild avtalsbestämmelse
  • det handlar om en stödstrejk för personalen på en annan bransch eller arbetsplats
  • strejken är en politisk strejk där syftet är att påverka beslutsfattarna (t.ex. höjning av pensionsåldern, s.k. tvångslagar).

Har du ytterligare frågor? Vi har samlat ett antal frågor och svar, där du bland annat kan läsa om du har rätt till lön för strejktiden.

Gå till Frågor och svar om demonstrationer och manifestationer!

Handbok för att arrangera manifestationer

Manifestationer är inte stridsåtgärder. En manifestation eller demonstration är verksamhet som sker utanför arbetstid och som inte riktar sig mot utförandet av arbete.

I Finland är demonstration en rättighet som baserar sig på grundlagen (13 §).

Försök att begränsa demonstrationsfriheten baserat på författningar av lägre rang än grundlagen är alltid juridiskt tvivelaktiga.

Vid manifestationer används ofta megafoner för att ge anvisningar till deltagarna och skrika slagord.

Det lönar sig att definiera demonstrationens budskap och mål noggrant.
Det gäller att tydligt kunna berätta och motivera varför manifestationen eller demonstrationen arrangeras, vad man motsätter sig, understöder eller vill att ska ändras. Tänk också igenom på vilket sätt det lönar sig att ordna manifestationens kommunikation.

I JHL:s handbok för att arrangera manifestationer finns fler goda tips för att ordna en manifestation. Publikationen finns på svenska och finska.

Handbok för att arrangera manifestationer (pdf, 4 MB)