Etikett:
social- och hälsovårdsreform (Töm)
Social- och hälsovårdstjänsterna flyttas från kommunerna till välfärdsområdena i årsskiftet, och samtidigt är stödtjänsterna i omvälvning. Det har påståtts att den offentliga sektorn orsakar marknadsstörningar, men detta stämmer inte. Låt oss gå igenom fakta.
Päivi Niemi-Laine, ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL, gläds över att offentliga social- och hälsovårdstjänster tycks ha fått ett starkare stöd i välfärdsområdesvalet.
Det första välfärdsområdesvalet är viktigt eftersom man i valet drar upp riktlinjer som sträcker sig långt in i framtiden. Valet är särskilt viktigt för JHL:s medlemmar eftersom många är i en nyckelposition vid tryggandet av tjänster inom social- och hälsovården samt brand- och räddningsväsendet. Totalt överförs nästan en fjärdedels miljon arbetstagare från kommunerna till välfärdsområdena.
Invånarna på välfärdsområdena ska få sina social- och hälsovårdstjänster då de behöver dem. Servicen ska alltid finnas där som människorna finns. Arbetshälsan hos de personer som ansvarar för servicen ska sättas i skick och en löneharmonisering ska göras omgående. De här är fackförbundet JHL:s viktigaste mål inför välfärdsområdesvalet.
Fackförbundet JHL är nöjd med att den historiska vårdreformens strukturer äntligen är färdiga. Social- och hälsovårdspersonalen måste få vara med och bestämma hur tjänsterna kommer att fungera i fortsättningen. Då stannar den yrkeskunniga personalen kvar i branschen och finländarna får bättre vård.
Vi skickar ett brev om aktuella frågor till finländska beslutsfattare minst fyra gånger per år. Med brevet vill vi lyfta fram tankar och bakgrundsinformation om frågor som är aktuella och viktiga för JHL:s medlemmar. Detta beslutsfattarbrev från JHL har skickats till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunbeslutsfattare och JHL:s beslutsfattare och huvudförtoendemän.
JHL är nöjt med att regeringen kan fortsätta sitt arbete efter den hårda armbrytningen om ekonomin. Vårdreformen måste snabbt gå framåt, även om coronasituationen håller regeringen sysselsatt också i framtiden.
Vi skickar ett brev om aktuella frågor till finländska beslutsfattare minst fyra gånger per år. Med brevet vill vi lyfta fram tankar och bakgrundsinformation om frågor som är aktuella och viktiga för JHL:s medlemmar. Detta beslutsfattarbrev från JHL har skickats till kommundirektörer, riksdagsledamöter, kommunbeslutsfattare och JHL:s beslutsfattare och huvudförtoendemän.
Kommunerna tar hand om sina invånares hälsa och välmående, även om social- och hälsovårdstjänsterna överförs till en annan organisation.
Vårdreformen som Marins regering presenterar skulle minska hälso- och välfärdsklyftorna, men kommunerna skulle ändå ha det yttersta ansvaret för sina invånares välmående, betonar JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.
Staten försöker hindra privatiseringen av kommunernas social- och hälsovård med en begränsningslag, men vad gör vårdbolagen? De privata vårdbolagen strävar aggressivt efter att etablera sig där som pengarna finns, dvs. inom social- och hälsovården. Om områdets enda serviceproducent är ett stort företag, reduceras den prisade valfriheten till bara ett vackert men tomt ord.
På den här sidan finns samlat JHL:s ståndpunkter om social- och hälsovårdsreformen. Artiklarna är samlade från förbundets webbplats.
Ansvaret för produktionen av social- och hälsovårdstjänster överfördes från kommunerna till välfärdsområdena från ingången av år 2023. Välfärdsområdesvalet förrättades den 23 januari 2022. De nya välfärdsområdesfullmäktige beslutar hur social- och hälsovårdstjänsterna ordnas på områdena, hur och för vad pengarna används och hur man tar hand om välfärdsområdenas personal.
En demonstration för Vasa centralsjukhus lockade uppskattningsvis 10 000 människor till torget i Vasa i slutet av september. Folkskaran protesterade mot regeringens planer på att avskaffa...