Etikett:
social- och hälsovård (Töm)
Social- och hälsovårdstjänsterna flyttas från kommunerna till välfärdsområdena i årsskiftet, och samtidigt är stödtjänsterna i omvälvning. Det har påståtts att den offentliga sektorn orsakar marknadsstörningar, men detta stämmer inte. Låt oss gå igenom fakta.
Fackförbundet JHL understryker att man i första hand alltid ska avtala om skyddsarbete med förbundet som organiserar strejken. Förhandlingar leder alltid till bättre resultat än tvång. Trots att JHL alltid avgränsar uppgifter som tryggar liv och hälsa från sina strejker, anser förbundet att regeringens proposition är för bred.
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine påminner om att det råder brist på vårdare i Finland. I ett års tid har social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med offentliga och privata arbetsgivare samt löntagarorganisationer bearbetat åtgärder för att råda bot på bristen. Olika sakkunnigorganisationer, såsom till exempel experter på digitala lösningar inom vård och omsorg, har deltagit i arbetet.
En över fyra månader lång tvist fick äntligen sitt slut torsdagen den 30.6, när alla förhandlingsparter godkände den privata socialservicebranschens nya anställningsvillkor. I början av september höjs lönerna inom branschen med 2 procent, och lönegruppernas minimilöner förbättras när den nedre gränsen i lönetabellerna höjs med 0,8 %. Avtalet gäller i 1+1 år.
Det har äntligen nåtts en överenskommelse om arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdsssektorn, dvs. SH-avtalet. Det treåriga avtalet innehåller löneförhöjningar för varje år och ett femårigt löneprogram.
Staten måste sätta den offentliga sektorns arbetsvillkor i skick med ett mångårigt löneprogram, kräver fackförbundet JHL. Det behövs lösningar redan vid vårens ramförhandlingar, eftersom det blir svårare och svårare att få yrkeskunnig arbetskraft inom bl.a. äldreomsorgen, småbarnspedagogiken och offentlig förvaltning.
Fackförbundet JHL:s webbinarium handlar om frågor och svar beträffande krav på coronaskydd, coronatillägget i lagen om smittsamma sjukdomar och inverkningar av det på personalen inom...
Regeringen har den 8 december 2021 avgett en proposition till riksdagen med förslag till temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. Till följd av ändringen kan lönebetalningen avbrytas för en ovaccinerad arbetstagare som arbetar inom social- och hälsovården. I en sådan situation får arbetstagaren inte heller arbetslöshetsersättning.
Inom social- och hälsovården är det viktigt att värna om människors ork och att yrkesproffsen får utföra arbetsuppgifter som motsvarar deras kunnande på arbetsplatser som leds på ett bra sätt, betonar JHL:s sakkunniga. Den viktigaste orsaken att hållas kvar i branschen är enligt en medlemsenkät en ordentlig lön.
JHL påminner om att problemen inom social- och hälsovården inte går att lösa endast genom att utbilda fler sjukskötare. Ministeriet inrättar en arbetsgrupp för att utreda hur man ska få tillräckligt med personal till branschens yrken i framtiden.
Fackförbundet JHL är nöjd med att den historiska vårdreformens strukturer äntligen är färdiga. Social- och hälsovårdspersonalen måste få vara med och bestämma hur tjänsterna kommer att fungera i fortsättningen. Då stannar den yrkeskunniga personalen kvar i branschen och finländarna får bättre vård.
JHL:s representantskap godkände motvilligt det nya arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovården, SH-avtalet, vid sitt extra möte. Vid representantskapsmötet hördes besvikna inlägg om arbetstider och löner. JHL:s representantskap förutsatte att SH-avtalet godkänns endast om också de andra avtalsparterna godkänner det.
Närvårdare och sjukskötare, JHL är fackförbundet för dig! Vi förhandlar om SH-avtalet, som fastställer din lön, din semester och dina andra anställningsvillkor.
Kommunsektorns arbets- och tjänstekollektivavtal för social- och hälsovårdspersonal träder i kraft 1.9.2021. JHL ordnar ett infotillfälle om det nya arbets- och tjänstekollektivavtalet den 7 juni. Tillfället är avsett för alla yrkesproffs inom social- och hälsovården som nu omfattas av det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA.
Under hösten 2020 genomfördes enkäten Kommun10. Enkäten påvisar att arbetsgemenskaperna upplevs som fungerande och de kommunala arbetsgivarna som värda att rekommendera, coronan till trots. På grund av coronan övergick många kommunala arbetstagare till distansarbetevilket ledde till förbättrad kontrollen över arbetet. Stress i arbetet och hot om våld upplevdes fortsättningsvis inom många yrken.