Arbetarskydd och arbetshälsa

Du har rätt till arbetarskydd och arbetshälsa. Du har rätt att komma hem från jobbet minst lika frisk som när du gick.  På den här sidan hittar du information som kan hjälpa dig må bättre på jobbet och inte behöva oroa dig för att din hälsa äventyras av arbetsrelaterade orsaker.  Du får också information om vad du ska göra ifall arbetarskyddet eller arbetshälsan inte är i skick på din arbetsplats.

Arbetarskydd och arbetshälsa är tätt sammankopplade. Arbetarskyddet förbättrar din och dina kollegors arbetshälsa, och arbetshälsan påverkar hur bra arbetarskyddet lyckas.

Du har rätt till tryggt arbete som inte riskerar din hälsa. Du har också rätt till välbefinnande på arbetsplatsen. Byggstenar för välbefinnande är bland annat meningsfullt arbete, god arbetsstämning, gott ledarskap, yrkeskunniga arbetstagare och jämlik behandling.

Arbetsgivaren ansvarar för

  • säkerhet på arbetsplatsen
  • introduktion till arbetet
  • ordnande av företagshälsovård
  • lämplig dimensionering av arbetsmängd
  • anskaffning av skyddsutrustning och hjälpmedel
  • beaktande av arbetarskyddet i planeringen och dimensioneringen av arbetet
  • övervakning av arbetsförhållandena
  • tidigt ingripande i olägenheter
  • motverkande av trakasserier och osakligt bemötande.

Utöver rättigheter har du också skyldigheter som påverkar arbetarskyddet och arbetshälsan.

På ditt ansvar är att

  • följa arbetsgivarens anvisningar och föreskrifter
  • arbeta på ett säkert sätt och iaktta ordning, renlighet, omsorgsfullhet och försiktighet
  • använda skyddsutrustning och hjälpmedel
  • se till att ditt arbete inte orsakar fara för dig själv eller för de övriga arbetstagarnas säkerhet eller hälsa
  • anmäla fel och bristfälligheter till din närmaste chef och till arbetarskyddsfullmäktigen eller arbetarskyddsombudet
  • uppföra dig sakligt gentemot andra.

Din arbetsmiljö ska vara trygg

Lokalerna och materialen på din arbetsplats ska vara trygga och hälsosamma, och belysningen och temperaturen ska vara lämplig för arbete. Inomhusluften ska vara ren och ventilationen tillräcklig.

Din arbetsgivares uppgift är att undanröja eller minska riskfaktorer och olägenheter i din arbetsmiljö. En riskbedömning används för att bedöma faror på arbetsplatsen. När man gör en riskbedömning ska man ta hänsyn till arbetsförhållanden, olyckshändelser som ägt rum, tillbud och yrkessjukdomar. Också de anställdas ålder, kön, yrkesskicklighet och andra individuella förutsättningar ska beaktas.

Det är bra att uppdatera bedömningen minst vartannat år. Det betyder att man regelbundet måste utreda alla arbetsrelaterade faror och olägenheter på din arbetsplats. Riskbedömningen måste göras också i början av ett nytt arbete eller när det görs ändringar i arbetet.

  • Högsta prioritet ges till risker som kan åtgärdas omedelbart.
  • Anmäl olägenheter till din chef och till arbetarskyddsfullmäktigen.
  • Det är på din chefs ansvar att rätta till olägenheten. Hen ska sköta saken. Det finns också sådant som inte kan rättas till genast. I dessa fall prioriteras de problem som utgör den största faran.
  • En handlingsplan ska göras upp för att åtgärda problemen, de mest brådskande problemen sköts först.
  • Om du noterar en brist eller olägenhet på din arbetsplats eller i dina arbetsförhållanden, berätta för din chef och för arbetarskyddsfullmäktigen.
  • Om din arbetsgivare inte vidtar åtgärder i frågan kan du anmäla brister och olägenheter i arbetsplatsens trygghet eller hälsosamhet till arbetarskyddsinspektören.
  • JHL:s regionkontor kan ge dig råd men inte beordra arbetsgivaren att handla.

Hälsosam arbetstid

Regelbundet arbete på dagen är i regel det mest hälsosamma sättet att arbeta. Det blir emellertid allt vanligare att arbeta alla timmar om dygnet. Människor anpassar sig till oregelbundenhet på olika sätt. Anpassningen är individuell, men har också att göra med ålder. Skiftesarbete är minst lämpligt för morgonpigga individer. När man blir äldre minskar ens förmåga att anpassa sig i synnerhet till nattskift.

Skiftesarbetets skadeverkningar kan minskas bland annat med god arbetsskiftsplanering och genom att beakta individuella behov. Om du arbetar i skift är det bra om du har möjlighet att delta i planeringen av arbetet och arbetsskiften.

  • regelbunden rytm
  • ett snabbt, framåt roterande system
  • 8–10 timmar långa skift
  • 10–12 timmar vilotid mellan skiften
  • oavbrutna ledigheter på veckoslut.

I arbetstidsfrågor kan du be om hjälp av arbetarskyddsfullmäktigen eller förtroendemannen. Om du inte har en förtroendeman på jobbet, kan du kontakta JHL:s närmaste regionkontor.

Fackförbundet JHL rekommenderar följande när du arbetar i skift:

  • Du ska ha så få på varandra följande nattskift som möjligt (högst tre).
  • Du ska ha så få på varandra följande morgonskift som möjligt (högst tre).
  • Du ska ha så få på varandra följande kvällsskift som möjligt (högst tre).
  • Nattskift ska rotera framåt (morgon–kväll–natt). Undvik rotation bakåt.
  • Efter periodens sista nattskift ska du ges minst två lediga dagar. Undvik nattskift som följs av morgonskift.
  • Undvik enskilda lediga dagar.
  • Undvik enskilda arbetsdagar.
  • Du ska ha högst 5–7 arbetsdagar i rad.
  • Du ska ges tillräcklig vilotid mellan arbetsskift (över 11 timmar).

Du kan överväga långa arbetsskift om

  • det är lämpligt för ditt arbete och inte för belastande
  • du har möjlighet till tillräckliga pauser
  • skiftessystemet är väl planerat och du är ledig tillräckligt länge mellan skiften
  • din arbetsplats har tillräckligt med reservpersonal i fall av frånvaro
  • du inte behöver jobba övertid
  • din exponering för ämnen som är farliga för din hälsa är begränsad
  • du har möjlighet att återhämta dig mycket bra eller helt och hållet från arbetet.

Du har rätt till företagshälsovård

I Finland förpliktar lagen arbetsgivaren att ordna förebyggande företagshälsovård för alla sina anställda som arbetar i Finland. Lagen gäller även utländska arbetsgivare och privatpersoner som fungerar som arbetsgivare, även om de bara har en anställd. Oavsett om din anställning är en tillsvidareanställning eller en visstidsanställning och om du arbetar på heltid eller deltid har du rätt till företagshälsovård.

Till den lagstadgade företagshälsovården hör arbetsrelaterade hälsogranskningar, arbetsplatsutredning, stöd av arbetsförmågan och utredning av sjukdomar och symptom som anknyter till arbetet.

Kom ihåg att du också har rätt att få handledning och rådgivning i frågor som gäller ditt arbete och din arbetshälsa, bl.a. ergonomi, av proffs från företagshälsovården.

Att ordna sjukvård och andra företagshälsovårdstjänster är frivilligt för arbetsgivaren.

Flera arbetsgivare erbjuder mer omfattande företagshälsovård till sina arbetstagare, eftersom långvarig sjukdom är skadligt för både arbetstagaren och arbetsgivaren.

Påpeka saken skriftligt för din chef och fråga varför det inte ordnas företagshälsovård, trots att företagshälsovårdslagen förpliktar till det. Så får du ett dokument om att du endast har krävt det du har rätt till.

Du kan be om råd av arbetarskyddsmyndigheten som har tillsyn över din arbetsplats.

Bekanta dig också:

Företagshälsovården som arbetsplatsens stöd i förändring (Työturvallisuuskeskus TTK)

Stöd för att orka på jobbet

Grundläggande förutsättningar för att orka på jobbet är dina arbetsförhållanden är i skick, att arbetet känns meningsfullt, att du har arbetsförmåga och att ditt arbetsliv och ditt privatliv är i balans.

Att arbetsförhållandena är i skick betyder att din arbetsplats är trygg, ledarskapet och arbetsarrangemangen fungerar och arbetsmängden är lämplig.

Arbetets krav, omväxling i arbetet och möjligheten att lära sig nytt är relaterade till din kompetens. Du måste ha möjligheten att lära dig nytt när ditt arbete förändras. Tidens gång ändrar både ditt arbete och dig som arbetstagare. Det lönar sig inte att i onödan eftersträva att saker inte ska förändras.

Du är inte en maskin.

Hantera arbetsbelastning

Arbetsbelastning omfattar både fysisk och psykisk belastning i arbetet. Måttlig belastning är inte skadlig för din hälsa om du har möjlighet att återhämta dig dagligen. Måttlig arbetsbelastning främjar din arbetshälsa och förutsättningarna för ditt arbete. Långvarig och för stor belastning kan vara skadlig för din hälsa och hindra arbetet från att flyta.

Fysisk belastning i arbetet är till exempel dåliga arbetsarrangemang, arbetspositioner och rörelser, olämpliga arbetsredskap och användning av fysisk kraft.

Psykisk och psykosocial belastning kan orsakas till exempel av ständig brådska, oklara målsättningar, brist på möjligheter att påverka, avbrott, mycket ansvar, växelverkan mellan arbetskamrater och brist på samarbete.

Kognitiv belastning som anstränger hjärnan kan orsakas av bland annat brådska, ständiga avbrott, informationsflöde från flera olika kommunikationskanaler, antalet saker att komma ihåg och att ha flera uppgifter samtidigt.

  • Delta i utredningar och bedömning av belastningsfaktorer. Arbetsgivarens uppgift är att reda ut dessa frågor på arbetsplatsen.
  • Planera ditt arbete så att olika arbetsuppgifter formar en fungerande helhet.
  • Ta pauser om det bara är möjligt. Pauser främjar din återhämtning.
  • Se till att du har tillräckligt med utrymme för tryggt arbete i ditt arbetsrum.
  • Beakta din arbetsställning och se till att den är balanserad och har tillräckligt med stöd. Se också till att du fritt kan byta ställning.
  • Dra nytta av arbetsredskap och hjälpmedel som är lätta att använda.
  • Öka dina resurser till exempel med flexibel arbetstid och att anpassa arbetet.
  • Se till att ditt arbete har tydliga mål. Om målen är oklara, diskutera med din chef om vilka de är och vem som ansvarar för vad.
  • Försök hålla arbetsmängden och arbetstakten måttlig och lämplig för dig.
  • Öka dina möjligheter att påverka ditt eget arbete. Kan du göra uppgifter som kräver olika färdigheter eller fastställa ditt arbetes mål, dina arbetssätt och din arbetsrytm på nytt?
  • Ta hand om ditt kunnande. Berätta om dina behov av utbildning till exempel under ditt utvecklingssamtal.
  • Be om respons både av din chef och av dina arbetskamrater. Respons är ett tecken på att ditt arbete syns. I bästa fall ger respons dig mer styrka, engagemang och uppmuntran att utvecklas.
  • Sociala relationer och socialt stöd både i arbetslivet och i ditt privatliv är viktiga resurser i ditt arbete och källor till välbefinnande. Nätverk skapas av sig själv när du träffar andra människor och blir bekant med dem, men det lönar sig också att själv vara aktiv. Nätverk är viktiga för informationsgång och utbyte av idéer, uppdatering av yrkeskunskaper och utveckling av kunnande. De ger dig också stöd i svåra situationer.
  • Ta i mån av möjlighet pauser i arbetet innan du går över från en uppgift till en annan. Pauser hjälper dig ”nollställa” hjärnan efter den föregående uppgiften.  
  • Hantera emotionell belastning. Situationer som väcker negativa känslor är belastande om du måste tränga undan dina känslor eller låtsas. Symptom på emotionell belastning är bland annat trötthet, irritation och koncentrationssvårigheter. Du kan få utlopp för emotionell belastning genom att diskutera med dina arbetskamrater eller din chef, ta pauser, reflektera över sådant som har gått bra under arbetsdagen och göra sådant som gör dig glad.
  • Multitaska mindre, gör en sak i taget.
  • Schemalägg när du ska göra vad. Försök minimera antalet avbrott.
  • Lista uppgifterna i prioritetsordning.
  • Sköt svåra uppgifter när du är pigg.
  • Begränsa informationsflödet.
  • Reservera tid för att lära dig nytt.
  • Delegera uppgifter till din arbetskamrater om det är möjligt.

Bekanta dig också med verktygen nedan:

Tips för återhämtning

Återhämtning är väsentligt för att du ska orka på jobbet. Semester och lediga dagar är inte tillräckligt, utan du måste kunna återhämta dig även under arbetsdagen. Återhämtning under arbetsdagen betyder att du avbryter ditt arbete för en kort stund så att dina tankar och handlingar fokuseras på någonting annat än arbetet.

  • Om ditt arbete är fysiskt kan du återhämta dig med hjälp av pausgymnastik, att prata med en arbetskamrat eller bara stanna upp en stund och titta ut genom fönstret.  
  • Om du arbetar sittande är det bästa sättet att återhämta sig enligt Arbetshälsoinstitutet att promenera i ett par minuter varje halvtimme. 

Också motion, hälsosam kost och sömn främjar din ork på jobbet. Dina egna val är viktiga för alla dessa. Bekanta dig med webbplatsen Arbetsliv i rörelse.

Jämställdhet och likabehandling i arbetslivet

Rättvisa är viktigt för fackförbundet JHL, och vi godkänner ingen form av diskriminering, rasism eller mobbning på arbetsplatsen. Alla arbetstagare är värdefulla och viktiga precis som de är.

Att främja jämställdhet och likabehandling i arbetslivet och på arbetsplatserna är oerhört viktigt. Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga är personalrepresentanter och stödpersoner som utbildats av JHL, och du kan vid behov alltid vända dig till dem även i jämlikhetsfrågor.

Syftet med publikationen Mångfald, likabehandling och jämställdhet inom arbetsgemenskapen är att hjälpa arbetsplatser främja jämställdhet och likabehandling. Publikationen är även till hjälp för att leda en mångfaldig arbetsgemenskap och ta hänsyn till mångfald inom arbetarskyddet.

Mångfald innebär att vi människor är olika, till exempel när det gäller kön, etnisk eller nationell bakgrund, språk, övertygelse, hälsa, nationalitet, arbetsförmåga eller utbildningsbakgrund.

Infopaketets fokus ligger i synnerhet på skyldigheterna enligt jämställdhetslagen och diskrimineringslagen. JHL uppmuntrar arbetsplatser att ta i bruk den praxis och de verksamhetssätt som presenteras i publikationen, och JHL:s sakkunniga i arbetslivsfrågor Tuula Haavasoja har varit med och utarbetat dem.

Jämställdhetslagens syfte är att förhindra diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck. Lagen ska också främja jämställdhet och förbättra kvinnors ställning i arbetslivet.

Arbetsgivaren är skyldig att främja jämställdhet på ett målinriktat och planmässigt sätt. Om arbetsplatsen har minst 30 anställda ska arbetsgivaren minst vartannat år utarbeta en jämställdhetsplan. Planen ska utarbetas i samarbete med personalrepresentanter (t.ex. arbetarskyddsfullmäktiga eller förtroendemän).

Enligt diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av till exempel könsidentitet, sexuell läggning, etniskt ursprung, religion, hälsotillstånd eller andra personliga egenskaper. Arbetsgivare är även skyldiga att främja likabehandling på arbetsplatserna. Arbetsplatser med minst 30 anställda ska ha en plan om åtgärder för att främja likabehandling. Arbetarskyddsfullmäktiga och förtroendemän har rätt att på begäran få veta vilka åtgärder arbetsgivaren har vidtagit för att främja likabehandling på arbetsplatsen.

Gör så här om du råkar ut för mobbning, diskriminering eller trakasserier på arbetsplatsen:

  • Om någon har behandlat dig osakligt i den mån att du tycker åtgärder behövs, försök först ta upp saken med personen som betett sig illa. Berätta att du inte accepterar hens beteende och för tydligt fram varför beteendet är osakligt. Be hen sluta bete sig på detta sätt. Om du behöver hjälp kan du fråga den arbetarskyddsfullmäktiga, din förtroendeman eller en arbetskamrat.
  • Om du känner dig osäker på vad du ska göra, kontakta den arbetarskyddsfullmäktiga, förtroendemannen, din chef eller företagshälsovården. 
  • Om det osakliga bemötandet fortsätter, be din chef ta tag i saken. Om din chef inte inleder några åtgärder eller om det är hen som beter sig osakligt, kontakta hens chef.
  • Om inga åtgärder tas till på arbetsplatsen trots att du har bett om det, kontakta arbetarskyddsmyndigheten. Du kan be den arbetarskyddsfullmäktiga eller förtroendemannen om hjälp.

Diskriminering och trakasserier är aldrig acceptabla. Ingen ska behöva bli mobbad på sin arbetsplats. Det är alltid viktigt att ta tag i sådana situationer.

Läs även Arbetarskyddscentralens anvisning: Om du misstänker att du har blivit diskriminerad i arbetslivet, gör så här

Att utrota rasism är på allas ansvar
Pride-månadens budskap är aktuellt alla dagar om året

Var får jag hjälp om jag inte orkar?

Om det känns svårt att orka på jobbet är det bra att fundera vad orsaken är och vad du behöver för att kunna gå vidare.

  • Utvecklingssamtalet är en situation där du kan lyfta fram sådant som påverkar arbetet negativt om du inte tidigare har diskuterat dessa frågor med din chef.
  • Arbetarskyddsfullmäktigen kan stöda dig i att behandla frågor och föra dem vidare.
  • Företagshälsovården hjälper dig om din arbetshälsa är hotad. Sjukfrånvaro tenderar emellertid inte att lösa problem i arbetet. De måste behandlas på arbetsplatsen.
  • På JHL:s evenemang kan du få kamratstöd och mentala resurser. Följ vår kurs- och evenemangskalender!
  • På kurserna kan du också få kamratstöd. Kurser ordnas av regionkontoren, JHL-institutet och inom JHL:s yrkesinriktade verksamhet. Också kursena hittar du i kurs- och evenemangskalendern.
  • JHL ansöker årligen om Fpa:s yrkesinriktade Kiila-rehabilitering för sina medlemmar. Även svenskspråkig rehabilitering ordnas vissa år. Om din arbetsförmåga är hotad kan rehabiliteringen vara ett bra alternativ för dig.

Arbetarskyddsfullmäktigen är där för dig

Arbetarskyddsfullmäktigen representerar alla arbetstagare i frågor som gäller arbetarskydd och arbetshälsa.  Du kan kontakta den arbetarskyddsfullmäktiga på din arbetsplats om alla frågor som gäller arbetssäkerhet, arbetshälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.

Det måste finnas en arbetarskyddsfullmäktig på arbetsplatser där det finns minst 10 arbetstagare, men det är tillåtet att välja en arbetarskyddsfullmäktig också på mindre arbetsplatser än så.

Din arbetsplats kan också ha någon annan som jobbar med arbetarskydd. Hens beteckning kan vara

  • vice arbetarskyddsfullmäkitg
  • arbetarskyddsombud
  • arbetarskyddschef (fungerar som arbetsgivarens representant och stöd för chefer i arbetarskyddsfrågor) 

Du kan även kontakta dessa personer i frågor som gäller arbetarskydd.

Vill du delta i arbetarskyddsverksamheten?

Är du intresserad av att förbättra arbetarskyddsverksamheten på din arbetsplats? Som arbetarskyddsfullmäktig har du möjlighet att påverka ärenden på din arbetsplats och tillsammans med din arbetsgivare göra arbetsplatsen till ett ännu bättre ställe att jobba på. Den arbetarskyddsfullmäktigas mandatperiod varierar från två till fyra år beroende på avtalsområdet.

Ditt fackförbund erbjuder dig gratis utbildning i arbetarskyddsfrågor i ditt uppdrag som arbetarskyddsfullmäktig. Du får full lön för utbildningstiden.