JHL:s representantskap godkände statens tjänste- och arbetskollektivavtal: ”Ett bra resultat i ett tufft läge”

JHL:s högsta beslutsfattande organ sammanträdde på distans för ett extra möte. Förutom staten väckte även situationen i kommunerna diskussion.
Godkänt med guldstjärna. Så löd det samlade omdömet då JHL:s representantskap höll ett extra möte onsdagen den 8 mars och beslutade om att godkänna statens nya tjänste- och arbetskollektivavtal.
Avtalet fick grönt ljus av representantskapet kl. 19.25. Det blev ingen omröstning i frågan, för bara Martti Vaskonen föreslog att representantskapet skulle avslå det nya avtalet, utan att få medhåll av de andra.
Representantskapet är förbundets högsta beslutsfattande organ och består av 120 medlemmar som utsetts genom val. Genom att godkänna statens nya kollektivavtal är statens tjänste- och arbetsvillkor för nästa avtalsperiod nu spikade för JHL:s del. Avtalen förutsätter alltid godkännande från styrelserna för samtliga förhandlingsparter innan de slutgiltigt träder i kraft.
Det kollektivavtal som nu godkändes för staten är resultatet av en lång och händelserik förhandlingsserie. Förhandlingsparterna nådde samförstånd samma dag som den föregående avtalsperioden löpte ut. De största stötestenarna i förhandlingarna var konkurrenskraftsavtalets oavlönade arbetstidsförlängning samt arbetstidsfrågorna.
Slutligen gick arbetstidsförlängningen lyckligtvis till historien. Löneförhöjningarna följer den så kallade allmänna linjen, det vill säga den nivå som etablerat sig för avtalsperioden.

”Förhandlingsresultatet nåddes i en svår situation”
På representantskapets möte orsakade statens avtal ett antal anföranden. Många var nöjda med resultatet man lyckats uppnå i dessa tuffa tider.
– Förhandlarna uppnådde förhandlingsresultatet i ett exceptionellt tufft läge. Enligt de meddelanden jag fått från fältet är folk glada över att den förlängda arbetstiden slopats, även om många även varit fundersamma över konkurrenskraftsavtalets kompensationer, sade Jaakko Turtiainen.
Med kompensationerna avses de tilläggstimmar med lön som arbetsgivaren har rätt att kräva i stället för arbetstidsförlängningen. Martti Vaskonen uttryckte kritik över att den förlängda arbetstiden ersätts med mertidsarbete med normal lön.
– Förhandlingsresultatet ger inte heller något skydd mot inflationen. En avtalsperiod på 23 månader är därför alltför lång, sade Vaskonen.
– Höjningen ligger inom vårt mål och jag ser även positivt på vissa av textförändringarna”, argumenterade å andra sidan Kari Vatanen.
Med textförändringar avses de avsnitt i kollektivavtalet som berör annat än lönefrågor, till exempel arbetets kvalitet.
Statens avtalslösning är ansvarsfull.
Enligt Harri Lepolahti kan förhandlingslösningen beskrivas som ansvarsfull.
– Det är viktigt för medlemmarna att vi satt stopp för gratisarbetet och det är väldigt bra att vi lyckades med det innan avtalsperioden löpte ut.
Förhandlingarna gick i mål den 31 mars, samma dag som den föregående avtalsperioden gick ut. Även det faktum att löneförhöjningarna följer den allmänna linjen fick beröm av Lepolahti.
– Förhandlingarna fördes i en otroligt krävande situation. Jag tycker att vi under omständigheterna fick till stånd ett bra avtal. Avtalet är ett resultat av välhanterade förhandlingar, kommenterade Jyrki Surkka.
Kommunerna måste avstå från permitteringar
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine bidrog med en mer omfattande överblick över arbetsmarknadssituationen. Hon betonade att endast de kommunala tjänsterna kan förhindra en total coronakris i Finland, och att det är på dem statsminister Sanna Marins regering nu måste inrikta sina satsningar.
Niemi-Laine tackade regeringen för att man under veckans ramförhandlingar beslutat om tydliga stödåtgärder för att underlätta socialskyddet och arbetslöshetskassornas situation.
Representantskapets möte hölls på distans.
– Vad gäller kommunernas ekonomi kommer de summor som nu diskuterats inte att räcka till, konstaterade Niemi-Laine.
– Ett stort antal samarbetsförhandlingar pågår inom kommunerna. Vi inriktar vårt påverkansarbete på att undvika uppsägningar och permitteringar på kommunsidan.
Förbundets ordförande gick även igenom den kommunala förhandlingssituationen. Kommunernas förhandlingar har kört fast totalt och därför har förhandlingsparterna vänt sig till riksförlikningsmannen för hjälp. Nästa förlikningsmöte hölls efter påsk, tisdagen 14.4.

Beröm till alla som jobbar mitt i coronakrisen
Även coronakrisen diskuterades flitigt på representantskapets möte. Många ville berömma JHL:s medlemmar som arbetar i centrum för denna internationella samhällskris.
Diskussionen fördes denna gång på elektronisk väg i stället för i konferenssalen. På grund av den exceptionella situationen som orsakats av coronaepidemin hölls mötet till största del på distans. Tekniken fungerade utan problem under det tre timmar långa mötet, med undantag för några korta avbrott i ljudet.
Drygt hundra deltagare ringde in till mötet. På JHL-huset i Helsingfors fanns endast representantskapets ordförande Sirkka-Liisa Kähärä, lednings- och förvaltningsspecialisterna Raisa Musakka, Erja Savaloja och Eija Jarkima samt ICT-specialisten Juri Hiljanen.