JHL:s hälsningar till budgetförhandlingarna: regeringen har nycklarna för att lösa krisen inom äldreomsorgen och hålla Finland på fötter

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL kräver att landets regering inför stimulans- och sysselsättningsfrämjande lösningar för att lindra effekterna av coronakrisen. Kommunernas ekonomiska ställning måste tryggas för att undvika uppsägningar och permitteringar. Det är också möjligt att nå en lösning på personalbristen inom äldreomsorgen inom ramen för budgetförhandlingarna.
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL tackar regeringen för lagen om personaldimensionering inom vården eftersom den avsevärt förbättrar de äldres välmående och vårdens kvalitet. Det är ändå en stor utmaning att uppnå personaldimensioneringen på 0,7 vårdare per klient i långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och den långvariga institutionsvården för äldre.
– Personalbristen inom vård och omsorgkan lösas genom att utbilda vårdbiträden. Utökande av antalet vårdbiträden höjer sysselsättningen och gör det möjligt för närvårdarna och sjukskötarna att koncentrera sig på sina huvudsakliga uppgifter. Utbildning av vårdbiträden skulle också möjliggöra en naturlig utbildningsstig till exempel till avläggande av närvårdarexamen, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.
På basis av en utredning som JHL beställt innebär förändringen i befolkningsstrukturen tillsammans med den nya personaldimensioneringen att antalet anställda inom vården borde öka med upp till 23 300 befattningar fram till år 2029 endast inom hemvården och heldygnsomsorgen för äldre.
Utan statens styrande åtgärder och sporrande element för utbildningen av vårdbiträden, är personaldimensioneringen på 0,7 vårdare mycket svår att uppnå. Utbildningen ska befästas och vårdbiträdena tas med i statistikföringen.
– Dessutom är det viktigt att säkerställa att arbetsförhållandena inom vårdbranschen stödjer välmående i arbetet och att personalen stannar kvar i branschen, säger Niemi-Laine.
Finansministeriets budgetförslag för år 2021 uppgår till 61,6 miljarder euro, vilket innebär ett underskott på 7 miljarder euro, men till sin natur är budgeten stimulerande.
– En stimulerande finanspolitik är den viktigaste åtgärden för att lindra effekterna av coronakrisen. Med politiska beslut är det möjligt att främja sysselsättningen och minska ojämlikheten, säger JHL:s ekonomist Youssef Zad.
– Finland kan inte hållas på fötter utan en fungerande offentlig sektor, varken under normala eller undantagsförhållanden. Staten ska uppfylla sitt löfte och stödja kommunsektorns finansiering så att den offentliga sektorn inte blir tvungen att säga upp eller permittera personal, kräver Niemi-Laine.
JHL godkänner inte försämringar i utkomstskyddet eller nedskärningar i arbetslöshetsskyddet, dvs. den så kallade pensionsslussen.
– Nedskärningar i utkomsterna är på inget sätt sporrande, varken för de äldre, yngre, låginkomsttagarna, de arbetslösa eller någon annan. Alterneringsledigheten och den partiella förtidspensionen har varit bra sätt att förlänga karriärerna och erbjuda arbetstillfällen för nya arbetstagare, säger Niemi-Laine.
• JHL:s samtliga ställningstaganden inför budgetförhandlingarna (på finska)
Bakgrundsmaterial:
Mer information:
ordförande Päivi Niemi-Laine, tfn 040 702 4772
ekonomist Youssef Zad, tfn 050 4754 055
Dessa kanske också intresserar dig
- Fackförbunden JHL och PAM frågar Samlingspartiet om nedskärningar i utkomstskyddet
- Regeringen svek kommunsektorn i ramförhandlingarna: inga pengar för löneprogrammet, flera yrken hotas av skriande arbetskraftsbrist
- Fackförbundet JHL: Offentliga stödtjänster tryggar hela servicekedjan
- JHL: Utöver skötare krävs även andra proffs för att lösa social- och hälsovårdens personalbrist