Gå till innehållet

JHL: Den nya arbetstidslagen sänker värdet på kvinnors arbete och gör det ojämlikt

Den nya arbetstidslagen medför att period- och nattarbete kommer att tillämpas mer omfattande inom de kvinnodominerade branscherna social- och hälsovård samt småbarnspedagogik. Detta försvårar sammanjämkningen av arbete och familjeliv, sänker inkomsterna och möjliggör lönetrixande, konstaterar JHL.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL är mycket besviket på godkännandet av den nya arbetstidslagen. I lagen ingår betydande flexibilitet som endast gynnar arbetsgivaren. Arbetstagarna inom den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen och småbarnspedagogiken hamnar i kläm.

– Statsminister Sipiläs regering har som sin sista gärning drivit igenom en lag som sänker värdet på kvinnors arbete och gör det ojämlikt. Kvinnorna betalar för den mer omfattande användningen av period- och nattarbete med sin hälsa och förlorade inkomster. Dessutom lider familjelivet, konstaterar JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

JHL:s ordförande kritiserar den godkända lagen för att den möjliggör lönetrixande.

– Inom periodarbete är priset på en arbetstimme billigare för arbetsgivaren än inom normal arbetstid. Inom periodarbete samlas mertid och övertid endast periodvis. Dessutom kan man förhindra uppkomsten av mertid och övertid genom att göra ändringar i arbetsskiften, förtydligar Niemi-Laine.

Också deltidsanställda arbetstagare försätts i en annan ställning än dem som utför varierande arbetstid.  Arbetsgivaren kan redan då arbetsavtalet upprättas för den deltidsanställda tillägga en punkt om att arbetstagren alltid förbinder sig att utföra merarbete. De arbetstagare som utför varierande arbetstid ska varje gång ge sitt samtycke till utförande av merarbete. Den mest typiska deltidsanställda är en kvinna.

Periodarbete har enligt undersökningar konstaterats höja risken för allvarliga sjukdomar. Utökad användning av periodarbete och utvidgning av regelbundet nattarbete försvårar också sammanjämkningen av arbete och familjeliv.

– Ingen bedömning av lagens konsekvenserna för barn har gjorts, även om lagen har en avsevärd inverkan på föräldrarnas och vårdnadshavarnas arbetstider, säger Niemi-Laine.

Niemi-Laine anser också att det är dåligt att innestående arbetstid som gjorts stridig i framtiden preskriberas inom två år. Detta är en klar försämring för dem som har innestående arbetstid att kräva ut. Fram till nu har arbetsdomstolen enhälligt tolkat att preskriptionstiden är fem år då den innestående arbetstiden baserar sig på kollektivavtalet.

– Förändringen i preskriptionstid är särskilt problematisk för kvinnorna som jobbar inom den privata social- och hälsovårdsbranschen. Deras förtroendemannasystem är inte nödvändigtvis i skick och rädslan att mista jobbet är stor om de vågar framföra kritik mot arbetsgivaren.

Mer information:
ordförande Päivi Niemi-Laine, tfn 040 702 4772
avtalsombudsman Minna Pirttijärvi 0400 885 017