Gå till innehållet

Stomtjänster säkerställer en högklassig hälsovård

– Johanna Värmälä

JHL tar i bruk ett nytt ord: stomtjänster. Den här termen ersätter i fortsättnigen ordet stödtjänster. Orsaken är att vi i ännu högre grad vill föra fram vilka livsviktiga funktioner som garanterar produktionen av högklassiga social- och hälsovårdstjänster.

Det är nog ingen överraskning att JHL åter en gång fungerar som språkrör för dem som jobbar inom social- och hälsovårdens stödtjänster. Att höja rösten i frågor som gäller social- och hälsovårdsreformen är nödvändigt för att alla ska förstå vikten av stödtjänster, såsom instrumentservice och rengöringsbranschen. Vi främjar deras betydelse genom ett nytt ord som JHL i fortsättningen kommer att använda om stödtjänster. Ordet är stomtjänster.

Stomtjänsterna utgör ryggraden för social- och hälsovårdstjänster. De är livsviktiga tjänster som behövs för att kärnverksamheten ska kunna äga rum. Begreppet ”stomme” beskriver på ett bra sätt hurdana tjänster det är fråga om. Utan dem kan till exempel en kirurg inte genomföra operationer på ett säkert sätt.     

Nu när Sanna Marins regerings social- och hälsovårdsreform går framåt, behöver vi en aktiv diskussion om stomtjänster. På det sättet minskar vi risken för att det går likadant för stomtjänsterna som under Juha Sipiläs regerings tid: man insåg tjänsternas betydelse i planerna först på slutrakan.

Marins regering planerar att självstyrande områden, som ansvarar för social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendet, skulle grundas i Finland. I förberedelserna bör beaktas att kommuner och självstyrande områden kommer att ha gemensamma servicebehov. Till dessa hör bland annat rengöringstjänster, kosthållet, receptions- och vaktmästartjänster, ekonomi- och personaladministration, arkiveringstjänster, allmän administration, uppbärning av kundserviceavgifter och fastighetsunderhåll. Det är följaktligen viktigt att också framhålla kommunernas synsätt i diskussionerna om social- och hälsovården.

Enligt ”vårdreformskritikern” Lamminmäki kan helhetsbilden ibland glömmas bort i diskussionen kring social- och hälsovårdsreformen. Att se helheten ur ett alltför brett perspektiv kan ändå leda till beklagliga slutresultat ifall man inte förstår betydelsen av offentliga tjänster. Det finns beklagliga exempel på det här från Sipiläs regerings vårdreform, där marknadsmässigheten kunde komma som en överraskning för många. Många har åtminstone tvångsbolagiseringsdiskussionerna i färskt minne.

Tyvärr skymtar marknadskrafterna fortfarande i diskussioner om tilltänkta social- och hälsovårdreformer, bland annat genom krav på att marknaderna borde beaktas vid organiseringen av vissa stomtjänster. Jag tycker det är konstigt om offentliga tjänster som behövs inom social- och hälsovården, till exempel laboratorietjänster och kosthåll, skulle betraktas som ”marknadsmarodör” på grund av privata företag.

Den offentliga sektrons stomtjänster håller servicekedjan inom social- och hälsovårdstjänster intakt. Det här inverkar på patientsäkerheten, serviceproduktionens flexibilitet och på driftssäkerheten, vilket har betydelse till exempel i krissituationer.

Den privata sektorn behövs för att genomföra försörjningsberedskapsåtgärder, men ensamma klarar marknadskrafterna inte av att på ett heltäckande sätt bemästra avvikande situationer.

Marknadsorienterade aktörer som valts genom konkurrensutsättning förmår inte heller uppvisa sådan flexibilitet som behövs i sin verksamhet. Till exempel gagnar den ”mångkunnighetsmodell” som tillämpas inom kosthållet hela organisationen inom den offentliga sektorn. I praktiken kan en mångkunnig arbetstagare verka inom såväl kosthållet som inom städtjänster. Dessutom behövs det yrkeskunskap inom kosthållet som baserar sig på utbildning och till och med specialkunnande om till exempel specialdieter, vilket har betydelse för patientsäkerheten.

Vår röst har ändå inte hörts överallt. Det verkar som om betydelsen av stomtjänster glömts bort i till exempel Päijänne-Tavastland, där en utläggning av hälsocentralstjänster planeras. Att privata aktörer finns med i ett gemensamt bolag kommer att försvåra bland annat organiseringen av instrumentvården, som skulle gynnas av samarbete med specialsjukvården.

I till exempel Helsingfors har man gått in för gemensamma stomtjänster för specialsjukvården och den grundläggande hälsovården. Förhoppningsvis blir Päijänne-Tavastland inte ett dåligt exempel på hur fel det kan gå om man skapar en alltför stor bild.

***

Vi publicerar en broschyr om stomtjänster på vår webbsida. Du kan ladda ner den här. Broschyren är finskspråkig men kommer att översättas till svenska.

Jätä kommentti

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *


*